Författaren förklarar att de två delstaterna representerar varsitt styrelseskick: Kalifornien ett liberalt - och Texas ett konservativt sådant. Det första styrelseskicket är i teorin tänkt att genom höga skatter finansiera välfärd och samhällstjänster, medan de andra systemet är tänkt att genom mindre välfärd och färre samhällstjänster skapa ekonomisk tillväxt och således expandera välfärd.
Artikeln förklarar dock att situationen i Kalifornien och Texas visar på att den liberala modellen lyckas dåligt med vad den lovar, medan den konservativa lyckas bättre med att uppfylla löften som i teorin främst ges i det liberala systemet.
Statistik visar att utgifterna för delstatsregeringsverksamheten var 46.8% högre per person i Kalifornien än i Texas år 2005-2006. I Kalifornien var utgifterna $10,070 per person - i Texas $6,858.
Ett sätt att utvärdera hur delstaternas innevånare känner inför de olika systemen är att titta på en del faktorer:
- migrationsfaktorn: I Kalifornien flyttade mellan år 2000 och år 2007 ca 3,247 fler människor ut ur delstaten än in i den, varje vecka. I Texas flyttade under samma period 1,544 fler människor in i delstaten än ut från den, varje vecka.
- Utbildning: ett annat kännetecken är utbildning. Trots att Kalifornien spenderar 12% mer än Texas på varje elev i allmänna skolor, så är elever i Texas överlag ett eller två år framför sina jämnåriga skolkompisar i Kalifornien i sitt kunnande.
Författaren citerar en annan artikel i Los Angeles Times som förklarar skillnaden mellan delstaterna med följande ord:
"Twenty years ago, you could go to Texas, where they had very low taxes, and you would see the difference between there and California. Today, you go to Texas, the roads are no worse, the public schools are not great but are better than or equal to ours, and their universities are good. The bargain between California's government and the middle class is constantly being renegotiated to the disadvantage of the middle class."
Vad Kalifornien dock gör bättre än Texas är att de betalar statsanställda avsevärt bättre. De statsanställda i Kalifornien får bäst ersättning i hela USA. Författaren förklarar vad detta har inneburit:
"As a result, the political reality of the high-benefit/high-tax model is that its public goods are, increasingly, neither public nor good. Instead, the beneficiaries are the providers of the public services, and certain favored or connected constituencies, rather than the general population."
Artikeln avslutas med att förklara att det trots alla dessa nackdelar dock finns fördelar med ett "högskattesamhälle" - i Kalifornien syns dock inga av dessa fördelar, och för att skattebetalarna i delstaten ska få de tjänster de pumpar in sina skattepengar till, så krävs att delstaten effektiviseras, och delstaten står upp mot sitt självgoda och självbetjänande "governmental-industrial complex".
En annan mycket läsvärd artikel med ett perspektiv på Kalifornien är "End State: Is California finished?" i the New Republic.
Källa: Los Angeles Times
Se även tidigare inlägg:
Det politiska klimatet skiftar i Kalifornien 20091002
Kalifornien och Texas - två exempel för nationen 20090712
Kalifornien - den oregerliga delstaten 20090628
Kaliforniens direktdemokratiska överskott 20090531
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar