I slutet av september hamnade Kina och Japan på kollisionskurs som nära på ledde till ett kallt krig länderna emellan, efter att en kinesisk trålare stött ihop med två japanska patrullbåtar i ett vattenområde i Östkinesiska havet som såväl Kina som Japan räknar som sitt eget varför de japanska vakterna tog fiskaren tillfånga.
Kina höll också i några veckor vietnamesiska fiskare fångna efter att dessa den 11 september trätt in på omdiskuterat vatten vid några öar i Sydkinesiska havet.
I tisdags hölls en säkerhetskonfernes i Vietnam där 18 ledare var församlade för att försöka lösa konflikten om synen på internationella vatten, där USA representerades av försvarsminister Robert Gates som förklarade att USA inte tänkte ta ställning i de olika asiatiska territorieanspråken men skulle insistera på öppen tillgång till internationella vatten och skeppsrutter.
"The United States has always exercised our rights and supported the rights of others to transit through, and operate in, international waters," sa Gates. "This will not change."
Men USA är bekymrade över att de lokala konflikterna ska trapps upp och leda till en militär konflikt eller ekonomiska kriser. USA och Kina har också de varit långt ifrån varandra sedan Obama-administrationen i januari beslöt att sälja vapen för 6 miljarder dollar till Taiwan - varefter Kinas militär bröt kontakterna med Pentagon.
På konferensen i Taiwan anslogs dock en mjukare ton och Kinas försvarsminister Liang Guanglie bjöd formellt in Robert Gates att besöka Beijing nästa år. Men tilliten är inte helt återställd. Några dagar innan Gates anlände till Vietnam höll Kinas flotta sin första övning med den australiensiska flottan - en övning USA dock inte var inbjudna till, och den kinesiska flottans befälhavare Tony Cao sa till australiensisk press att USA troligtvis heller inte skulle bjudas in förrän -
“the United States stops selling the weapons to Taiwan and stopping spying us with the air or the surface.”
Pentagon är bekymrade över Tony Caos sätt att provocera och ser ett problem i den yngre kinesiska ledargenerationen, som växt upp efter massakern på himmelska fridens torg när relationen länderna emellan försämrades. De äldre ledarna minns nämligen tiden innan himmelska fridens torg när USA och Kina gjorde gemensam sak mot Sovjetunionen. De yngre däremot är alla uppväxta med en anti-amerikansk ideologi som utmålar USA som den kraft som vill stoppa Kinas växande makt.
Huang Jing, från National University of Singapore, som specialiserat sig på Kinas militär, kommenterar:
“All militaries need a straw man, a perceived enemy, for solidarity. And as a young officer or soldier, you always take the strongest of straw men to maximize the effect. Chinese military men, from the soldiers and platoon captains all the way up to the army commanders, were always taught that America would be their enemy.”
Kinas självförtroende växer dessutom - landets militär har moderniserats, deras flotta expanderats med dussintals nya skepp och u-båtar, och håller på att bygga sitt första flyg-hangar-fartyg. Man bygger även missiler i södra Kina som kan nå både Vietnam och Filippinerna.
Enligt experter har dock Kina inte möjlighet, eller vilja, att kämpa mot en kraftigare amerikansk militär. Men landets växande styrka gör att de utmanar USA om dominansen i Stilla Havet. Det råder dock också ett ambivalent förhållande till USA. Kineserna beundrar den amerikanska militären men är samtidigt mycket misstänksamma mot USA:s militära närvaro i Asien och dess förhållande till Kina.
Kina anser också att USA agerar provocerande genom att te x ta emot Dalai Lama och sälja vapen till Taiwan. Dessa saker har USA dock gjort i årtionden, och Kinas protester beror mer på förändringar i deras eget agerande (i takt med deras egen ökande makt och växande inflytande) än på nya amerikanska ställningstaganden. New York Times skriver:
In truth, little in the American actions is new. Mr. Obama’s predecessors also hosted the Dalai Lama. American arms sales to Taiwan were mandated by Congress in 1979, and have occurred regularly since then. American warships regularly ply the waters off China’s coast and practice with South Korean ships.
But Chinese military leaders seem less inclined to tolerate such old practices now that they have the resources and the confidence to say no.
“Why do you sell arms to Taiwan? We don’t sell arms to Hawaii,” said Col. Liu Mingfu, a China National Defense University professor and author of “The China Dream,” a nationalistic call to succeed the United States as the world’s leading power.
Kinas växande makt är en orsak till varför USA måste bevara sin militära dominans i Asien. Man bör också stärka sina allierade i förhållande till försvarsbehov, men den övergripande dominansen bör säkras av USA - inte av att de omkringliggande länderna omkring kapprustar - något Kina med stor sannolikhet skulle provoceras ännu mer av än av den redan befintliga och överlägsna amerikanska närvaron. USA är dessutom inte - till skillnad från te x Japan - någon historisk fiende till Kina, och har mycket bättre möjligheter att avvärja konflikter än de diverse omkringliggande asiatiska länderna själva har gentemot Kina.
Vad historien och den senaste tidens händelser visat är att Kina är önskar bli ett maktimperium. De är dock ett realistiskt sådant - inga desperata jihadister - utan går bara in i konflikter där de anser sig vara säkra på att vinna. Således provocerar de när de anser sig faktiskt kunna tjäna något på det, men vet också var de har sin gräns. Så länge USA är den dominerande militärmakten i Asien så är risken därför mindre trolig att Kina skulle gå till militärt angrepp. Om USA:s makt däremot minskar så talar mycket för att Kina skulle se ett gyllene tillfälle till expansion (när katten är borta dansar råttorna på bordet).
USA måste därför bevara sin militära överlägsenhet samtidigt som de ger Kina ekonomiskt utrymme på så vis att landet kan växa och utvecklas utan att känna sig pressade och -därigenom- känna sig nödgade att ta till militära medel. Det är en viktig balansgång USA har att hantera - men beslut nummer ett måste vara att USA satar på att bevara sin militära makt i östra Asien.
Källor: Washington Post, RealClearWorld, Japan-Times, New York Times, RealClearWorld, National Interest
Se även tidigare inlägg:
Japan, USA och atombomberna 65 år senare 20100810
Japans regering och den amerikanska militären 20100615
De Rödgröna kräver att USA lämnar sina militärbaser 20100526
Indien och USA:s viktiga strategiska relation 20100518
Obama träffar Dalai Lama 20100219
Kina trappar upp provokationerna mot USA 20100211
USA:s relation med Kina allt kallare 20100131
Kina: vän eller fiende? 20090124
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar