Politico har här en artikel som beskriver hur Obama likt Bush syftar till fortsätta använda sig av ett federalt test (typ ett nationellt prov) för att testa elever - i ett extremt diversifierat amerikanskt skolsystem - i grundämnen, där alla skolor hålls ansvariga att se till att barnen lär sig läsa, skriva och räkna. Samla statistik på resultaten, stödja charter-skolor (privat drivna med statligt finansierade skolor, typ svenska friskolor), och lärarlöner baserade på meriter.
Saker de amerikanska lärarfacken länge satte sig emot under Bushs skolreform. Randi Weingarten, president för American Federation of Teachers med 1,4 miljoner medlemmar kommenterade Obamas blivande skolpolicy:
“This administration doesn’t want to be ‘Bush Three,’ but some of the things that are coming out…simply charter schools and measurement… that’s what the previous administrations pushed,”
Obama-administrationen har i sitt utbildningsprogram vid namn "Race to the Top" 5 miljarder dollar som väntar på att fördelas till de delstater som möter vissa utbildningskriterier - bland de viktigaste: att utveckla och implementera delstatsstandarder, system för att analysera resultat och öka tillgängligheten av friskolor (charter schools). Ett annat lärarfack National Education Association med 3,2 miljoner medlemmar kritiserar dock idén och förklarade i ett brev:
“We have been down that road before with the failures of the No Child Left Behind, and we cannot support yet another layer of federal mandates that have little or no research base of success, and that usurp state and local governments’ responsibilities for public education,”
Obama-administrationen och Demokraterna har varit ambivalenta till Bushs skolreform No Child Left Behind - men i sitt senaste utbildningstal prisade Duncan reformen med att förklara att NCLB har “helped expand the standards and accountability movement.” Och fortsatte: “Today, we expect districts, principals and teachers to take responsibility for the academic performance of their schools and districts. We can never let up on holding everyone accountable for student success,”
No Child Left Behind var en av grundidéerna i Bushs presidentkampanj 2000 och han arbetade flitigt tillsammans med den Demokratiske senatorn Ted Kennedy för att skapa en reform. Kennedy övertalade skeptiska Demokrater att ansluta sig till att stödja en lag som lärarfacken generellt ogillade, och Bush övertalade sitt eget parti - som trots allt i presidentvalet 1996 kampanjat på att avskaffa det federala utbildningsdepartementet (eftersom Konstitutionen inget säger om att den federala regeringen ska lägga sig i utbildningsfrågor).
No Child Left Behind godkändes och Bush signerade den i januari 2002. Men saker och ting skulle inte gå riktigt som vare sig NCLB:s Republikanska eller Demokratiska förespråkare hoppades - och Demokraterna (inklusive Ted Kennedy) menade att Bush finansierade sin reform för dåligt, vilket Vita Huset menade berodde på att de efter 9/11 fått ett krig att utkämpa som med nödvändighet behövde prioriteras.
Men även om reformen inte levt upp till alla de mål Bush initialt stakade ut - så förändrade reformen synen på amerikansk utbildning: även det Republikanska partiet slöt sig till tanken på att den federala regeringen borde verka för att alla barn lär sig elementära grundämnen, och den federala regeringen borde därmed också hålla skolor och lärare ansvariga för att dessa lärde barnen de sakerna. Demokraterna tog också ett steg till "höger" och tänkte inte längre ge lärarfacken fria tyglar.
Obama-administrationens önskan är att övertyga lärarfacken att hänga med i förändringen och Wall Street Journal har här en artikel som beskriver hur ett lokalt lärarfack med stor majoritet röstat för att samarbeta med Vita Huset och gå med på bl a tuffare meritutvärderingar och färre arbetsskydd för dåliga lärare. Något andra lärarfack motsatt sig - men det hela tyder på ett gott första steg, men också på att samhällsklimatet har skiftat i frågan. Politico skriver:
"For Bush, the challenge was convincing Republicans, who once called for abolishing the Education Department, that some federal standards were warranted for local school districts. Now Obama and Duncan must get unions on board.
But it’s a sign of just how much the political climate in the education world has shifted that ideas that Bush once sponsored that seemed almost radical – like testing and data-collection – have become part of the norm.
In that way, the unions have been fighting a rear-guard action – trying to preserve a way of doing things that largely ended with Bush, analysts say."
Bush fick aldrig med sig lärarfacken - men när inte heller Demokraterna längre tycks stå på deras sida börjar de tydligen ge med sig. Obamas skolreform ser således för närvarande lovande ut. I början av nästa år kommer Kongressen att ta itu med på vilket sätt No Child Left Behind eventuellt kommer att fortsätta.
En intressant sak som kan noteras är att NCLB kritiserades i den mån man i Sverige kände till reformen. Aftonbladet hade i oktober 2004 en artikel vid namn "Här förs ett krig mot utbildning" författad av norskan Åsne Seierstad. Då kände man förmodligen inte till att No Child Left Behind var ett tämligen bipartisanskt projekt. Den fråga som den här gången tål att ställas är om man kommer att vara lika kritisk när Obama fortsätter samma koncept?
Källor: Politico, Wall Street Journal
Se även tidigare inlägg:
Högre och lägre amerikansk utbildning 20091016
Arne Duncan talar om Obamas utbildningspolitik 20090907
Stupid in America: om amerikansk utbildning 20090822 (En dokumentär som bland annat beskriver problemen med de alltför mäktiga lärarfacken)
Margaret Spellings om No Child Left Behind 20090511 (Ett inlägg där Åsne Seierstads artikel kommenteras mer ingående)
Obamas utbildningsplan 20090310
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar