Kommentarerna efter Obamas "OS-förlust" är många. I synnerhet på den konservativa kanten:
I en opinionsartikel på Commentary Magazine skriver Jennifer Rubin under rubriken "The Limits of Egomania":
"Obama received a nasty rebuff and a stern reminder that the rest of the world doesn’t necessarily care what he thinks. Chicago is out of the Olympics bidding process–in the first round. Why did Obama invest so much personal capital and time for this? Well, he simply can’t help himself. It’s the same force of ego that drives him on to those TV talk shows again and again and that imagines that a grand speech with no content and no appeal outside his base will be a game changer on health-care reform."
Rush Limbaugh - den konservative radioprataren och en av de mest konsekvent orädda Obama-kritikerna sa att "OS-förlusten" var [the] "worst day of [Obama’s] presidency” och sa vidare att presidenten hade "wasted his country's time, and his prestige."
Och Republikanernas ordförande Michael Steele sa:
– Jag ser fram emot att presidenten kommer hem så han kan fokusera på den växande arbetslösheten. Vårt land behöver hans fulla uppmärksamhet i frågor som stigande arbetslöshet, de ökande sjukvårdskostnaderna, att vinna kriget i Afghanistan och att hantera Irans kärnvapenhot
Obamas topprådgivare och kampanjarkitekt David Axelrod tog dock presidentens resa i försvar och sa:
“I don’t view it as a repudiation of the President or the First Lady. There are politics everywhere and there were politics inside that room…..There are a lot of factors that go into this.” Han sa också att han tyckte presidenten gjort ett starkt försök: “The president made a very strong bid,”
Mer neutrala analytiker hade dock även de åsikter:
“Obama and his advisers have proven to be less smart post-campaign than in the campaign,” sa John Hoberman, professor i OS-studier vid Texas Universitet. “The specter of a smart politician like Obama walking into this is not pretty. The question is whether he took the trouble to consult any sort of expert about what he was getting into…..Really smart people can get swept up in a really ignorant way when it comes to dealing with the Olympic movement. It appears this is what has happened again.”
Scott Stanzel - tidigare rådgivare till president Bush, manade dock sina partikamrater att vara sparsamma med kritiken och skrev på Twitter:
"Note to GOP officials/consultants - resist temptation to pile on about Chicago losing just [because] Obama made the pitch”
Han förklarar sedan för Politico:
“Taking any sort of glee in Chicago losing its bid for the 2016 Olympics is, in my view, an effort to overreach by criticizing the president. It looks a bit petty and at times childish.”
Ett råd med en stor portion sanning eftersom en seger för Obama förmodligen skulle ha givit honom lovprisningar till skyarna och fått hans opinionssiffror att börja stiga igen. Rådet förhindrade dock inte mängder av Republikanska kommentatorer att vältra sig i stundens triumf.
En kritik som dock är väldigt befogad är huruvida det egentligen tillhör en presidents jobb att försöka förmå en OS-kommitté att hålla ett olympiskt spel i sitt hemland?
En president är enligt den amerikanska Konstitutionen inte landets ambassadör - han är landet statschef och överbefälhavare; den som stakar ut nationens riktning och i enlighet därmed fattar tuffa beslut. Presidenten kan sedan låta skicka iväg mängder av toppdiplomater (så har skett genom hela den amerikanska historien, där utrikesministrar, tidigare presidenter et c fört tuffa förhandlingar å presidentens vägnar) för att förmå världsledare och viktiga internationella aktörer att agera på det sätt som USA önskar - men det jobbet har - med vissa undantag - skötts av diplomater, inte direkt av presidenten.
Källor: Politico, CommentaryMagazine, SVD
Se även tidigare inlägg:
Obamas OS-vädjan förgäves 20091003
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar