fredag 26 februari 2010

Om Obamas sjukvårdsmöte

President Obama höll igår sitt öppna sjukvårdsmöte i ett sista försök att nå en överenskommelse i den komplicerade sjukvårdsfrågan. Det var ett väldig speciellt möte där republikaner och demokrater satt tillsammans runt en fyrkantig bordsformation och i nästan sju timmar diskuterade president Obamas sjukreformförslag inför varandra och tv-kamerornas live-sändning.

Jag såg inte hela mötet men följde det passivt, och aktivt när jag kunde, under några timmar. Och även om det var ett toppmöte av högsta formalitet så var det en ganska avslappnad skara som befann sig i rummet - där president Obama inledde och därefter i mångt och mycket agerade som en klassordförande vid ett klassråd, där han rättvist delade ut talan till olika personer, som fick tid att oavbrutet tala i flera minuter - varpå Obama sedan gav en replik och gav ordet till någon annan.

MSNBC har här ett 3-minuters snabbt sammandrag av mötet:

Visit msnbc.com for breaking news, world news, and news about the economy



Hur gick då mötet?

Snarare än en debatt så blev det ett tillfälle för politikerna att personligen få förklara varför vad- och varför de tyckte som de gjorde i sjukvårdsfrågan. Någon aggressiv konfrontation, eller någon politisk debatt i likhet med presidentdebatterna 2008 blev det inte, även om John McCain (som klippet ovan visade) försökte flika in en pik om president Obamas brutna löften - något Obama (som klippet också visar) hanterade snabbt och effektivt. Senatorerna Jon Kyl och Mitch McConnell gnällde också över att Obama fick mer tid att prata än republikanerna tillsammans, något Obama - som också pratade betydligt mer än någon annan demokrat - hade en enkel förklaring till: “I’m the president.” Överlag hölls dock en mycket god ton från båda sidor, och president Obama försökte heller inte svartmåla republikanernas syn på de komplicerade frågorna utan lyssnade och gav sedan en förklarande men icke-aggressiv akademisk replik till svar.

Vad som stod tydligt var emellertid att det helt enkelt rådde en ideologisk skillnad mellan partierna. Båda parter var överens om att det fanns enorma brister i det amerikanska sjukvårdssystemet - samtidigt som republikanerna tydligt ansåg att Washington och ökat centralstyre inte var lösningen på dessa problem, medan Demokraterna förklarade varför bara Washington hade möjlighet att hantera problemen.

I den argumentationen så förde båda parter fram viktiga poänger. Demokraterna betonade behovet hos alla stackars amerikaner som saknade sjukförsäkring och att staten därför nödvändigtvis måste axla ett större ansvar, inte bara för de enskilda individernas skull utan också för delstaternas skull som - eftersom USA trots allt tar hand om personer med akutvårdsbehov - annars måste göra det. Republikanerna betonade mer frihet- och ansvarsbiten utifrån en mer ideologisk ståndpunkt. Här i Sverige hade helt säkert Demokraternas poänger gått hem hos allmänheten, men de kom inte med några riktigt nya argument som skulle kunna övertyga skeptiska amerikaner om varför de behövde bli omhändertagna av regeringen.

Vem vann då debatten?

Det är också svårt att säga. Obama förde - precis som väntat - smarta resonemang. Och för dem som delar hans ideologiska uppfattning så var hans argument mycket goda. Problemet för hans del är dock att en stor del amerikaner helt enkelt inte delar den ideologiska synen på saker och ting. Därför är frågan om han kommer att kamma hem några politiska poänger hos andra än hos de redan troende. Att han valde att inte konfrontera republikanerna aggressivt var en god gest - men det gjorde också att republikanerna framstod i tämligen god ton. Och även om man inte håller med republikanerna i deras ideologiska syn på saker och ting, så fick man inte bilden av att de var kapitalistiska monster som saknade medkänsla eller att de inte förstod att det fanns många brister i det amerikanska systemet.

Politico skriver här att det var ett möte utan någon tydlig vinnare, men att republikanerna förmodligen vann mest på den saken.

Jag är beredd att hålla med. Jag skrev för några veckor sedan att mötet var ett genialiskt drag av Obama - där han skulle få möjlighet att glänsa i live-television och visa upp sin överlägsna debattförmåga gentemot mindre vältaliga republikanska politiker och framställa sig själv som den goda och de som de mindre välvilliga. Obama var duktig och han framstod tveklöst som en president som tog sjukvårdsfrågan mycket seriöst, men däremot förmedlades ingen tydlig slutpoäng där Obama framstod som den moraliskt överlägsne och republikanerna som de moraliskt underlägsna. Det är svårt att tro att Obama skulle ha lyckats med att vända den amerikanska allmänheten mot republikanerna (så som han lyckades med på presidentkampanjen 2008). Och förmodligen var det detta som Vita Huset hade hoppats skulle ske.

Personligen tror jag dock att just en sådan här form av debatt hade gynnat president Obama och Demokraternas syn på saken mer, om debatten hade hållits för ett år sedan - när Obama hade ett större politiskt kapital, och när allmänheten inte var lika positionerad kring frågan som de är idag. Med andra ord: om Obama hade hållit sitt gamla kampanjlöfte om att visa förhandlingarna på C-SPAN och anordnat just den här typen av möte förra vintern, så hade han nog kammat hem större sympati för sin sak än jag tror att han gjorde den här gången.

Det ska bli spännande att se opinionssiffrorna kring frågan de närmaste dagarna.

Se även tidigare inlägg:

Dick Morris förkastar Obamas nya sjukreformplan 20100225

Bart Stupak om Obamas nya sjukreformförslag 20100224

Retoriken trissas upp inför sjukreformsmötet 20100224

Abortfrågan tilltar i den nya sjukvårdsdebatten 20100224

Obama presenterar ny sjukvårdsplan 20100223

Obama - videovecka 57 20100220

Obamas plan för att återuppväcka sjukvårdsreformen 20100208

MtP om politik, sjukvårdsreformen etc 20100201

The day Obamacare died 20100125

Vänstern frustrerade över Obamas sjukvårdslöften 20100122

Inga kommentarer: