Calvin Coolidge var republikansk president i mitten av 1920-talet, under en tid när den amerikanska ekonomin gick bra (innan börskraschen 1929). Han var också Ronald Reagans favoritpresident. Här har Glenn Beck ett mycket informativt och sevärt inslag om USA:s trettionde president:
Eftersom jag är intresserad av amerikansk historia så är Coolidge, Eisenhower etc inga nyupptäckta presidenter för mig. Men när jag tänker efter så är de flesta presidenter som det talas om med aktning i Sverige liberala demokrater. FDR betraktas förmodligen av de flesta svenskar med någon insikt i ämnet som en bra president - och Kennedy-romantiken lever och frodas definitivt (fortfarande) i Sverige. Svenskar överlag har förmodligen också en hyfsat positiv inställning till Bill Clinton. Även Jimmy Carter betraktas relativt positivt, även om den svenska bilden också präglats av att denne - helt oavsett vem man här i Sverige tyckte bäst om - i historiens ljus kom att bli en "liten" president i förhållande till sin efterträdare (Ronald Reagan).
Men hur många gånger i svenska sammanhang lyfts te x Coolidge och Eisenhower upp? Två presidenter som (till skillnad från FDR) faktiskt styrde under perioder när ekonomin i USA gick bra (och den siste av dem ledde dessutom invasionen av Normandie, och räddade Europa från Hitler)? Eller ens Reagan för den delen? Svaret är förmodligen: väldigt sällan. I Sverige överlag har man istället valt att exklusivt lyfta fram de mer europeiska liberala demokratiska presidenterna. Det är åtminstone vad jag erfarit. Har ni som läser detta samma erfarenhet?
Se även tidigare inlägg:
USA:s svarta nationsfäder 20100529
1 kommentar:
håller med dig till hundra procent.
Skicka en kommentar