Bilbomber trappar upp kriget:
Den 15 juli kidnappades en vanlig man av ett gäng i staden Ciudad Juárez. Mannen kläddes i polisuniform och sköts sedan och dumpades på gatan. Sjukvårdare och federal polis kom dit. När dessa står böjda över den skjutne mannen använder gangstrarna en mobiltelefon för att detona C4 inpackat en bil i närheten - bilen exploderar; tre människor, varav en polis, dog - och många skadades. Time skriver om händelsen:
Mexico's drug war has become so brutal that nothing seems off-limits to the criminal imagination. It is as if rival cartels are competing for ever more shocking methods of execution. First, killers beheaded two policemen in April 2006. The following September, a gang threw five severed craniums onto a disco dance floor. In 2008, a rival cartel decapitated 12 victims, filmed the craniums and uploaded the video to the Internet. The same year, gangsters threw grenades into a crowd of revelers celebrating Independence Day, killing eight. Now there are the corpse decoy and car bomb.
Bilbomben var den första av det slaget att användas i Mexiko, vilket trappar upp konflikten ytterligare ett steg och scenariot påminner mer om något man skulle kunna se från nyheterna i Irak snarare än ett demokratiskt land som Mexiko - på gränsen till USA.
"A car bomb on our southern border is a wake-up call to how sophisticated and ruthless these guys have become," says a U.S. law-enforcement official involved in combating Mexican cartels. "We are dealing with narco-insurgents."
Time skriver vidare:
While such tactics have long been used in Iraq and Colombia, this was the first effective car-bomb strike against police in Mexico. It has had a terrifying effect on Juárez and the rest of the country, simply because bombs are more likely to kill bystanders uninvolved in the drug wars.
Drogkartellerna hotar media till tystnad:
I amerikansk (och svensk) politik är det svårt - för att inte säga omöjligt - att hålla nyfikna journalister borta från händelser som kan lägga grund för feta rubriker. I Mexiko lyckas emellertid drogkartellerna på sina håll effektivt med att kväsa media. Washington Post skriver här om hur det i Nuevo Laredo - en stad i norra Mexiko på gränsen mot USA med 360 000 innevånare - uppstod en eldstrid mellan drogkartellerna och mexikanska soldater, en strid i vilken omkring ett dussin människor dog. Våldsverkarna hade kapat såväl bilar som en buss för att använda som barrikader i striden. Inte ett ord om händelsen nämndes dock i lokal media. Det trots att Nuevo Laredo har tre tv-kanaler, fyra dagstidningar och minst fem radiostationer. Washington Post berättar varför:
Fearing for their lives and the safety of their families, journalists are adhering to a near-complete news blackout, under strict orders of drug smuggling organizations and their enforcers, who dictate -- via daily telephone calls, e-mails and news releases -- what can and cannot be printed or aired.
Vad som uppstått i Mexiko är således inte bara ett militärt drogkrig, utan i stor utsträckning också ett informationskrig.
"Intimidation and coercion have been taken to an extreme level. This drug war is also a war of information. The cartels are now telling reporters what they can and cannot print, and the drug organizations themselves are the content providers," said Carlos Lauria, the Latin America director of the Committee to Protect Journalists. "The Mexican government cannot lose this fight over information. It is at the very center of democracy."
I brist på nyhetsrapportering använder sig de lokala innevånarna i staden av Twitter och Facebook, där de rapporterar till varandra om olika händelser. På dessa forum florerar dock lätt rykten och något duglig ersättning till pålitliga nyheter är det inte - men med drogkartellerna som kontrollerar de officiella nyheterna tycks valmöjligheterna vara små.
En infiltrerad fängelsekultur:
För att kriget mot drogkartellerna ska fungera så är det förstås nödvändigt med ett fungerande fängelsesystem där drogkartellernas ledare och hantlangare kan låsas in och hållas inlåsta. Så är fallet i USA där de flesta fångar som låses in inte kommer ut så länge lagen inte släpper ut dem. I Mexiko är förhållandena dock helt annorlunda.
Reuters har här en artikel om den mexikanska fängelsekulturen - en kultur till stor del skapad och styrd av drogkartellerna. I norra Mexiko mördades för en tid sedan ett dussintals människor. Gärningsmännen var dock inte rädda för att hamna i fängelse - de satt nämligen redan i fängelse för att ha haft anknytning till drogkartellerna. Fångvaktarna släppte dock ut fångarna på natten, beväpnade dem och gav dem tillgång till fordon så att de kunde utföra sitt dåd under natten för att sedan återvända och snällt fortsätta sitta i fängsligt förvar.
Det mexikanska fängelse- och häktessystemet präglas nämligen av korruption och mutor.
"The authorities no longer control the prisons -- the drug lords do," said Pedro Arellano, a veteran prisoner rights activist. "The prisons have become officials' petty cash box."
Det bevisas av att fängslade knarkkungar kan sköta sina affärer inifrån fängelserna. De sköter inifrån fängelset vad som händer utanför, och i fängelserna rekryterar de samtidigt nya medlemmar.
"On the outside we do jobs for the bosses who are in prison," said one drug dealer in border city of Tijuana. "A lot of people think that when the big guys are arrested, it's over. But no. They are even more protected (in jail)."
Ett problem är att de mexikanska fängelsevakterna har dåligt betalt - och när mutor kombineras med allvarliga hot är det lätt för vakterna att ge efter.
"When you have someone who is struggling to make ends meet, for the most part has little education, and then also put the component of 'bullet or bribe,' you start weighing the odds," förklarar en mexikansk ämbetsman.
Ett av de mer kända exemplen var när en av Mexikos främsta droghandlare - Joaquin "Shorty" Guzman - 2001 flydde från ett högsäkerhetsfängelse i en tvättkorg. Över 70 vakter misstänktes för att ha varit inblandade i flykten. Sedan 2008 har minst 134 fångar flytt, där vakterna pressats av droggängen och helt enkelt släppt ut fångarna.
Mord på politiker:
I Santiago på gränsen mot Texas, kidnappades i mitten av augusti stadens 38-årige borgmästare Edelmiro Cavazos. Borgmästaren togs på natten från sitt eget hem av män utklädda till poliser, men med polisuniformer från ett departement som sedan länge hade upphört.
Cavazos hade försökt rensa upp bland korruptionen inom polisen, något han också blev hotad för.
"When the mayor took office, he told me that criminal groups had gone to see him, saying: either you join us or we eliminate you," sa en kollega.
Borgmästare Cavazos - som också var en trebarnsfar - hittades dagen därpå mördad. Hans kropp hade dumpats vid en väg där han hittades bakbunden och med förbundna ögon.
President Felipe Calderon fördömde mordet som ett fegt lönnmord och lovade att ta itu ännu hårdare i kampen mot kartellerna.
Kvinnor som lönnmördare:
Drogkartellerna har också specialiserat sig på att träna kvinnor till lönnmördare. SVD skriver här om hur vackra kvinnor i åldrarna 18-30 hyrs in för att utföra mord som överraskar fienden.
I ett videoförhör berättar en gängmedlem hur kvinnorna oftast redan tagit livet av folk. Gängen har också särskilda personer som rekryterar kvinnor - och kvinnorna tränas i att hantera såväl lätta som tunga vapen på samma sätt som männen.
Drogkartellernas inflytande på det mexikanska samhället är enormt och deras makt är mycket stor. Men Mexiko är för närvarande inte någon "misslyckad stat" där drogkartellerna kontrollerar regeringsmakten. President Felipe Calderon har också gått in i ett mycket aktivt krig för att bekämpa drogkartellerna, och trots många civila dödsoffer så dödas och fängslas också knarkkungar i ett krig där den mexikanska regeringen också får stöd från USA med pengar och utrustning.
Kartelledare dödas:
I slutet av juli dödades knarkkungen Ignacio "Nacho" Coronel - framstående person i Sinaloa-kartellen - i staden Guadalajara i västra Mexiko av mexikanska styrkor efter ett långt underrättelsearbete. Ignacio "Nacho" Coronel hade en amerikansk 5-miljoner-dollars-efterlysning på sitt huvud och anses ha varit en av grundarna av den mexikanska metamfetamin-handeln. Han kontrollerade också de hemliga laboratorierna och smugglingen av meth och kokain från den mexikanska stillahavskusten till Arizona.
Hans död väntas inte ändra situationen i längden, men kortsiktigt var hans död en stor seger.
"I absolutely believe that this will have an impact on ... the Sinaloa federation's capability to move their drugs, at least in the short term," said Dave Gaddis, deputy chief of operations that the U.S. Drug Enforcement Administration. "They will require time to rebuild."
Ignacio "Nacho" Coronel är inte den förste knarkledare att dödas eller arresteras - och även om våldet fortsätter så innebär det bakslag för kartellerna när deras ledare så hastigt försvinner.
Fängelserna ska rustas upp:
Den mexikanska regeringen planerar också 15 nya moderna federala fängelser färdiga 2012. En polisskola startade också provinsen Veracruz med amerikansk hjälp. USA satsar också 29 miljoner dollar på att träna mexikanska fängelsevakter.
Fd president vill legalisera droger:
Trots somliga framgångar är kriget likväl en kamp i brant uppförsbacke. Efter ett 4 år långt drogkrig med 28 000 dödade kräver många en ny taktik. Mexikos tidigare president Vicente Fox föreslog nyligen att somliga droger skulle legaliseras. Det, menade han, skulle kunna bryta drogkartellernas ekonomiska makt.
"We should consider legalizing the production, distribution and sale of drugs," wrote Fox, who was president from 2000 to 2006 and is a member of Calderon's conservative National Action Party. "Radical prohibition strategies have never worked."
"Legalizing in this sense does not mean drugs are good and don't harm those who consume them," he wrote. "Rather we should look at it as a strategy to strike at and break the economic structure that allows gangs to generate huge profits in their trade, which feeds corruption and increases their areas of power."
President Calderon välkomnade en debatt om saken men förklarade att han själv var emot en legalisering. Ett argument mot varför detta knappast lär fungera, beror dock på att den stora marknaden finns i USA, inte i Mexiko.
Hur går dock drogkriget?
Ett ökat våld med ökad brutalitet visar på att kriget i många avseenden lyfts till en högre och svårare nivå. Mexiko behöver mer amerikansk hjälp. Något Washington Post i följande opinonionskolumn lyfter fram att den mexikanska regeringen fått alltför lite av. Gällande kriget här och nu är det dock inte helt lätt att bedöma saken. Vanligt folks uppfattning sammanfattas dock väl i följande artikel av McClatchy, som skriver:
Many Mexicans don't know whether their country is winning or losing the war against drug traffickers, but they know they're fatigued by the brutality that's sweeping parts of their nation.
Mexiko för en lång och brutal kamp mot drogkarteller som förstör och slår hundratusentals människoliv i spillror. Det är en kamp Mexiko måste vinna.
Det är också problemen i Mexiko som orsakat problemen i delar av USA, som i sin tur gjort att Arizona känt sig tvingat till att stifta hårda immigrationslagar, vilket i sin tur lett till den tidskrävande och onödiga inom-amerikanska juridiska kamp som nu pågår mellan den federala regeringen och Arizona.
USA har således allt att vinna på att ge Mexiko fullt stöd i kampen mot drogkartellerna.
Källor: Time, Washington Post, Reuters, MSNBC, Reuters, SVD, MSNBC, DN, The Reno Gazette, Washington Post, McClatchy
Se även tidigare inlägg:
DEA:s kamp mot drogsmugglarna 20100822
Det mexikanska våldet sprider sig till USA 20100814
Mexikansk sångare ihjälskjuten 20100628
Heroin-kung gripen i Mexiko 20100326
Amerikaner mördade i Mexiko 20100315
Mexiko präglat av grymma kidnappningar 20100306
Våldet i Mexiko ett resultat av USA:s drogmarknad 20100224
Amerikanska mordoffer i Mexiko allt fler 20100112
Kartellboss dödad av mexikanska soldater 20091217
Modern slavhandel: trafficking i USA 20091213
Det mexikanska drogvåldet i Arizona 20091210
USA och Mexiko börjar polissamarbete 20091123
Affärsmän i Mexiko vädjar till FN-styrkor 20091112
USA slår till mot mexikansk drogkartell 20091023
Obama tillbaka i Mexiko 20090810
Mexikanska armén anklagas för tortyrmetoder i drogkriget 20090710
President Obama i Mexiko 20090417
Mexikos ambassadör talar om gränsproblematiken 20090413
Obama förbereder sig för immigrationsfrågan 20090409
Hillary Clinton erkänner amerikansk skuld till Mexikos problem 20090326
USA ökar responsen på våldet i Mexiko 20090325
Clintons gåva till Mexiko 20090323
USA:s och Mexikos krig mot droger 20090321
Mexikansk borgmästare kommenterar drogkriget 20090315
Mexikos drogkrig 20090315
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar