De förklarar att det råder föga tvekan om att Tom Delay försökte kringgå lagen genom att skicka de pengar hans egen politiska kommitté i Texas fått från olika företag till RNC i Washington DC, som i sin tur skickade tillbaka pengarna till olika lokala kandidater i Texas. Vilket Delay själv inte fick göra eftersom sådant användande av företagspengar är förbjudna i Texas valkampanjer.
Vad Delay gjorde var dock inte i första hand att han bröt lagen, han höll den faktiskt - eller snarare kringgick han den på ett måhända synnerligen osmidigt sätt, men likväl. Washington Post skriver:
This was a clear end run around the Texas election law. It is less clear, however, that this behavior fits the definition of money-laundering or should be prosecuted and punished using that criminal offense.
Vidare skriver tidningen:
In Texas, as elsewhere, money-laundering is defined as knowingly using "the proceeds of criminal activity," such as cash from drug deals.
But it was legal for corporations to donate to Mr. DeLay's political action committee, so it's fair to question how the cash sent to and from the RNC was transformed into criminal "proceeds." Mr. DeLay's lawyers presented testimony from three current and former RNC officials that such money swaps were common transactions for political parties.
Man avslutar sedan med att konstatera att Delay uppenbart agerat felaktigt, men frågan är likväl om domen är vettig:
Mr. DeLay's conduct was wrong. It was typical of his no-holds-barred approach to political combat. But when Mr. DeLay, following the conviction, assailed "the criminalization of politics," he had a fair point.
Källa: Washington Post
Jag skrev här om domen mot Tom Delay och uttryckte också jag en del invändningar mot att juridiskt godtyckliga domar likt den mot Delay är tecken på ett outvecklat rättssystem.
Källa: Washington Post
Se även tidigare inlägg:
Tom Delay dömd för pengatvätt 20101126
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar