Under ett års tid har kritiker kritiserat Obama-administrationens önskan att åtala fångar civilt inne i USA, som te x på Manhattan. Men nu riktar sig kritiken också både mer och tydligare mot att åtala GITMO-fångar civilt överhuvudtaget. Politisk kritik har höjts från såväl republikanskt som demokratiskt håll:
Den republikanske kongressmannen Peter King från New York, som snart kommer att leda Representanthusets utskott för Homeland Security, släppte följande presskommentar:
“I am disgusted at the total miscarriage of justice today in Manhattan’s federal civilian court. In a case where Ahmed Khalfan Ghailani was facing 285 criminal counts, including hundreds of murder charges, and where Attorney General Eric Holder assured us that ‘failure is not an option,’ the jury found him guilty on only one count and acquitted him of all other counts including every murder charge. This tragic verdict demonstrates the absolute insanity of the Obama Administration’s decision to try al-Qaeda terrorists in civilian courts”
Virginias demokratiske senator Jim Webb, släppte följande meddelande där han manade president Obama att använda sig av militärdomstolarna istället:
“Yesterday’s verdict acquitting international terrorist Ahmed Gailani of 284 of the counts against him affirms what I and others have said from the beginning: those charged with crimes of war and those who have been determined to be dangerous law-of-war detainees do not belong in our courts, our prisons or our country.
“I again call on President Obama to use the new military commission system that is in place to try the terrorist detainees currently held at the Guantanamo detention facilities. The new commission system is consistent with international standards. Moreover, it balances robust procedural and substantive rights for the defendants, including prohibiting the introduction of evidence obtained through torture, against the reality that these are not common criminals but violators of the law of war.”
Kommentatorer med intresse för ämnet har också kritiserat domen. Ed Morrisey från HotAir skriver:
Let’s face it. Barack Obama and Eric Holder gambled their entire national-security credibility on the Ahmed “Foopie” Ghailani trial, arguing that they could get convictions of detainees captured abroad by military and intelligence assets while using federal courts as a venue rather than the military commissions that Congress repeatedly authorized for that purpose.
...The failure of Holder’s DoJ to win anything more than a single conspiracy count against Ghailani as a result of using a process designed for domestic criminals than wartime enemies shows that the critics had it right all along. It also shows that both Obama and Holder have been proven spectacularly wrong, since a man who confessed to the murder of over two hundred people will now face as little as 20 years,
Tidningar som försöker analysera innebörden av den nästan friande domen menar överlag att detta är dåligt för president Obama - som spenderat så mycket tid med att försöka få GITMO-fångarna åtalade civilt, och som också hävdat att detta skulle fungera. Det bästa Obama kan hoppas på är att Ghailani - vars fängelsedom kommer att pålysas i januari - döms till mer än 20 års fängelse - 50 år eller livstid utan möjlighet till frigivning. Då kan man hävda att Ghailani fick det straff han förtjänade trots att han bara blev fälld på en punkt (pg a att domaren inte tillät regeringens nyckelvittne att berätta hur han sålt sprängmedel till Ghilani). Det skulle dock inte räcka för att försäkra allmänheten om att de verkligt fula fiskarna som Khalid Sheik Mohammed - hjärnan bakom 9/11-attacken - får dödsstraff i en civil domstol.
NY Daily News skriver:
Ahmed Ghailani was supposed to be the test case, the reason why political opposition to trying Guantanamo goons in civilian courts was just hot air.
But now, after "Foopie" Ghailani was acquitted on all but one count for his role in the 1998 East Africa embassy bombings by Al Qaeda, Team Obama's hope of trying Gitmo's worst in civilian courts has been all but dashed.
Artikeln förklarar vidare att detta dock skadar från två håll - dels får konservativa goda grunder för sin kritik, dels kommer Obama med största sannolikhet tvingas backa i frågan - vilket i sin tur kommer att få liberala grupper att kritisera honom, som är missnöjda med att Obama inte alls hållit löftet om att stänga Guantanamo-basen "inom ett år", så som han så storslaget i januari 2009:
The political fallout from the Ghailani verdict could also harm President Obama's reelection bid, since it will worsen the blow to liberal supporters already stung by his failure to close Gitmo - as he promised - within his first year in office.
Peter Finn, skriver i Dallas Morning News:
The first former Guantánamo Bay detainee to be tried in federal criminal court was found guilty on a single conspiracy charge Wednesday but cleared on 284 other counts, a surprise outcome that could seriously undermine the Obama administration's plans to put other Guantánamo detainees on trial in U.S. civilian courts.
...The Obama administration had hoped that a conviction on most, if not all, of the charges would help clear the way for federal prosecutions of other Guantánamo detainees – including Khalid Sheik Mohammed and four alleged co-conspirators accused of organizing the Sept. 11, 2001, attacks. The administration did not want to rely exclusively on the military commissions that the George W. Bush administration had made a centerpiece of its detention policy.
...The failure to convict Ghailani, a native of Tanzania, on the most serious terrorism charges will bolster the arguments of those who say the military prison at Guantánamo Bay, Cuba, should be kept open, both to host military commissions for some prisoners and to hold others indefinitely and without trial under the laws of war.
Jennifer Rubin skriver på Commentary Magazine att regeringen hade ett tydligt mål att driva mot Ahmed Khalfan Ghailani. Deras nyckelvittne tilläts dock inte i civil domstol eftersom namnet på nyckelvittnet framkom under ett CIA-förhör där Ghailanis advokater menar att deras klient torterats. Vittnet skulle ha styrkt anklagelserna rejält:
The witness, Hussein Abebe, would have testified that he had sold Mr. Ghailani the large quantities of TNT used to blow up the embassy in Dar es Salaam, prosecutors told the judge, calling him “a giant witness for the government.”
Rubin skriver lite längre fram att rättegången visar att Obama-administrationens naiva syn på GITMO-fångarna helt härrör ur deras felaktiga bild av Bush-administrationens GITMO-politik:
Once again, the Obama team has revealed itself to be entirely incompetent and has proved, maybe even to themselves, the obvious: the Bush administration had it right.
Och Michael Gerson - president George W. Bushs talskrivare - påminner i Washington Post om hur radikal Obamas syn på Guantanamo-basen med dess militärdomstolar faktiskt var när Obama för vad som nu känns som en evighet sedan kampanjade mot Bush-administrationens politik:
The closing of the Guantanamo Bay prison and civilian trials for terrorists were more than policy changes proposed by Barack Obama as a presidential candidate. They were presented as a return to constitutional government - a dividing line from an uncivilized past.
The indefinite detention of terrorists, according to Obama, had "destroyed our credibility when it comes to the rule of law all around the world, and given a huge boost to terrorist recruitment."
Då var det förstås enkelt att använda sig av storslagen retorik fyllt av moraliska imperativ och rättspatos. Nu är detta helt uppenbart inte alls lika enkelt - det av en mycket logisk orsak: Obamas förståelse för vad som var rätt och fel när han kampanjade 2008 var i sig nämligen felaktig.
Michael Gerson fortsätter med att beskriva hur Obamas Jusititieminister Eric Holder grävt ner administrationen i ett hål de har mycket svårt att komma upp ur - vilket försvåras av Obama själv vägrar erkänna att han haft fel (vilket förövrigt gäller det mesta, alltifrån synen på truppökningarna i Irak till synen på behovet av att hålla fångar inspärrade på obestämd tid). I praktiken kommer dock denna dom innebära att Khalid Sheik Mohammed -inte- kommer att åtalas civilt (vilket kommer att bli ännu en omsvängning från Obamas sida) - utan faktiskt ställs inför en militärdomstol. Gerson ger inget svar på hur Obama ska kunna komma ur den sitsen utan att erkänna att han själv haft fel - däremot finns det en sak Obama kan börja med att göra:
How does Obama back down and accept a tribunal? He could begin by appointing an attorney general who understands the requirements of national security. Some on the left believe Holder should resign out of principle. Some on the right believe he should leave because he is out of his depth. Such bipartisanship should not go to waste.
Läsare av svensk media fick från 2002 och framåt en ensidigt negativ bild av Guantanamo-basen och de påföljande militärkommissionerna som Bush-administrationen upprättade. Det gavs aldrig några förklaring och administrationens argument om varför Guantanamo-basen behövdes lyftes aldrig fram. På samma sätt förmedlades i svensk media en helt kritiklös rapportering om Obamas kampanjretorik gällande dessa saker.
Nu har saker och ting helt uppenbart förändrats. Det amerikanska folket har när det börjat förstå vad ett avskaffande av Guantamano-basen och militärdomstolarna i praktiken innebär, förfasats över tanken, och insett att Bush förmodligen hade rätt. Det gäller förmodligen också Obama själv - även om det återstår att se om han kommer att erkänna detta.
För dem intresserade av detta ämne följer nedan några länkar med artiklar som handlar om Guantanamobasen och den säkerhetsdebatt som förts i USA mellan konservativa och Obamas liberala vänsterfalang. Samt om hur svensk media nästan uteslutande bara rapporterat från den sistnämnda utgångspunkten.
Se även tidigare inlägg:
Vad GITMO-domen innebär för Obamas Justitiedepartement 20101118
GITMO-fånge friad på de flesta punkter - bakslag för Obama 20101118
--------------------
Artiklar om Guantanamo-basen och svensk media:
I maj 2009 fick president Obama för första gången på allvar möjligheten att faktiskt konfrontera motargumenten till hans glättiga retrorik från presidentkampanjen när han hamnade i en indirekt debatt om nationell säkerhet med tidigare vice-president Dick Cheney - där de två perspektiven (Obamas liberala vänsterperspektiv och Bush-administrationens konservativa perspektiv) tydligt ställdes mot varandra. På länken nedan kan talen av både Cheney och Obama ses - och jag gör där också en jämförande analys av talen:
Cheney vinner debatten mot Obama 20090522
Under de sista åren av Bushs presidentskap var det - trots att jag var en stark anhängare av Bush-administrationens politik - svårt att inte ta till sig den intensiva kritik som riktades från alla håll mot Guantamaobasen. Kritiken var så massiv, att det var svårt att inte dra slutsatsen att den därför måste innehålla åtminstone en viss portion sanning. Den tanken styrktes av att Bush-administrationen - som ihärdigt hävdade att USA inte torterar - likväl inte berättade var gränsen gick mellan tortyr och "tuffa förhörsmetoder". Bristande kunskap (som var bristande pg a säkerhetsskäl) gjorde således att såväl kritiker som anhängare till Bushs politik tvingades fylla sina kunskapsluckor med spekulationer.
2009 ändrades detta när president Obama i sitt presidentiella rättspatos offentliggjorde dokumenten om de tuffa förhör som implementerats av Bush-administrationen. Detta gjordes av Obama för att visa på sanningen, och visa på vad USA (under honom) inte längre sysslade med. Vad dokumenten visade var dock en betydligt mer sansad bild av Bush-administrationens förhörspolitik än de tidigare spekulationerna gett sken av. Dokumenten antyder inte alls någon besinningslös tortyr, även om svensk media försökte få det att framstå som detta. Jag har själv läst de offentliggjorda dokumenten och redogör för dessa (och de förhörsmetoder som där beskrivs och som varit föremål för så många spekulationer) i länken här nedan.
Felaktig svensk rapportering om CIA:s förhörsdokument 20090530
Svensk media har alltså enligt min uppfattning rapporterat synnerligen enkelspårigt om Guantanamobasen, där Bush-administrationens politik alltid framställts i dålig dager. Ett mycket bra exempel på -hur- svensk media praktiskt gjort för att göra detta, skriver jag om i inlägget nedan - vilket jag rekommenderar varmt för dem som inte själva satt sig in saken:
Vinklad svensk media om Bush och GITMO 20100410
Ett annat exempel på extremt vinklad svensk rapportering är (icke-)rapporteringen om Obamas beslut att sätta upp den amerikanske islamistpredikanten Anwar al-Awlaki på en dödslista - något som var Obamas eget beslut men som SVD nästan får att framstå som om det var ett republikanskt beslut. Läs gärna:
SVD: USA tar sikte på Jemen-predikant 20100408
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar