"I think we just delivered the South to the Republican Party for a long time to come."
En förändring skedde också, och många demokrater i södern bytte partilojalatiet och lade istället sina röster på republikanen Barry Goldwater i valet samma år. Sakta men säkert blev södern också republikansk i takt med att de gamla sydstatsdemokraterna (med en stor portion rasism) försvann (generationsväxlingar tog död på sydstatsrasismen) - och republikanerna alltmer sågs som det parti som representerade delstaterna.
Konservativa demokrater har dock alltid överlevt i södern - åtminstone fram till årets mellanårsval. Nu har (de klassiskt vita) sydstatsdemokraterna blivit en utrotningshotad art, något The Economist skriver om i följande artikel.
Artikeln förklarar att 1964 - det år som Civil Rights Act godkändes, så hade 11 tidigare konfederationsdelstater - Alabama, Arkansas, Florida, Georgia, Louisiana, Mississippi, North Carolina, South Carolina, Tennessee, Texas och Virginia sammanlagt 128 representanter i form av senatorer och kongressmän, varav 115 av dessa var vita demokrater (resten republikaner, och förmodligen vita sådana).
1981 vann republikanerna Senaten (för första gången sedan 1953) - då hade de vita demokraterna börjat köras ut av republikanerna. 1995 när demokraterna också hade förlorat Senaten, utgjordes delegationen från södern av ca 1/3 vita demokrater (resten republikaner och icke-vita demokrater). 2010 utgörs dock delegationen från södern bara av 24 vita demokrater av sammanlagt 155 representanter - vilket innebär att den vita demokratiska södern för närvarande tycks vara knäckt. The Economist skriver:
This year, however, it seems that white Southern Democrats have met their Appomattox: they will account for just 24 of the South’s 155 senators and congressmen in the incoming Congress. The delegations from Alabama, Louisiana, Mississippi and South Carolina held only white Democrats in 1963; when the new Congress convenes next January, they will have none.
Artikeln förklarar vidare att detta dock inte innebära att liberalerna i södern försvunnit - men demokraterna har de senaste årtiondena levt på en allians mellan konservativa och liberala demokrater - som stärkt dem gentemot republikanerna. Den alliansen är idag inte alls lika given eftersom de konservativa och de liberala demokraterna skiljer sig åt i så många avseenden. Olika etniska grupper har varit ett hopp för demokraterna - men inte heller de kan tas för givna, och sydstaterna har två icke-vita topp-profiler - Louisianas guvernör Bobby Jindal och South Carolinas tillträdande guvernör Nikki Haley - är båda av indiskt påbrå.
The Economist fortsätter:
Bob Moser, author of “Blue Dixie: Awakening the South’s Democratic Majority”, sees two roads to salvation for Southern white Democrats. The first is economic populism of the sort that helped elect Jim Webb in Virginia and Heath Shuler, who is considering a run against Nancy Pelosi for House minority leader, in North Carolina. The second is demography: as the South grows more populous and diverse, Mr Moser contends, it will become friendlier towards Democrats. Perhaps, though that flies in the face of recent history. As the South’s population has expanded in absolute and relative terms, the region has become more Republican.
Själv tror jag att demokraterna i södern skulle kunna profilera sig smart. I södern vinner bara konservativa demokrater - problemet för dessa är dock att det är svårare för dem att utmanövrera republikanerna i fråga om vem som är mest konservativ (i synnerhet när partiet på federal nivå för närvarande styrs av en liberal elit a la Obama-Pelosi-Reid - vilka förespråkar program och agendor demokraterna i södern generellt inte gillar). Att flörta med liberalismen går heller inte hem eftersom den inte är tillräckligt folkligt förankrad i södern för att få särskilt många representanter invalda. Vägen fram för demokraterna i södern är således att behålla sin konservatism men lyfta fram de saker där de oftast har mer att stå på än republikanerna har: demokraterna i södern skulle te x kunna profiliera sig tydligare som lokalpatrioter genom att motsätta sig frihandel och saker som är mer förknippat med republikanerna. ("Made in America" var en slogan som somliga demokrater som te x Barbara Boxer i Kalifornien använde sig av).
För närvarande tycks dock Lyndon B. Johnsons farhågor ha besannats.
Källa: The Economist
Se även tidigare inlägg:
En djupare redogörelse för demokraternas delstatsförluster 20101116
Situationen inför 2012 ser svår ut för demokraterna 20101111
Republikanerna vinner delstatskongresserna 20101104
En kort utvärdering av te-party-rörelsen och valet 20101103
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar