Den "jihadistiska" skolskjutningen i Rio de Janeiro

Skolskjutningar brukar hittills inte vara kopplade till islamisk terrorism. Men nu tycks åtminstone en lös jämkning ha skett i och med skolskjutningen i Rio de Janeiro i Brasilien den 7 april, då den 23-årige Wellington Menezes de Oliveira traskade in till sin gamla grundskola i en del av staden och sköt ihjäl 13 barn mellan 10 och 13 år innan han tog sitt eget liv. Omkring 20 andra skadades också.

Här är en film från en av skolans kameror där eleverna flyr och där en beväpnad De Oliveira i slutet av filmen kommer ut i korridoren:



Här har CNN också ett inslag om händelsen:

"It is a massacre, a true massacre," sa brandmannen Roni de Macedo, som kom dit strax efter att skjutandet börjat och drog iväg åtta svårt skadade barn från skolan. "There is blood on the walls, blood on the chairs. There are 15 to 20 dead I think," said De Macedo, who was covered in blood. "I've never seen anything like this. It's like something in the United States."

Wellington Menezes de Oliveira hade nyss fått ett stort intresse för islam, men han kom från en familj som var Jehovas vittnen och hans egen tro framstår som förvirrande. Den unge mannen skrev hur hans föräldrar trodde på Jehovas vittnens lära, men inte efterlevde den, och hur han tvingades dela upp sin tid mellan att gå till kyrkan, städa och klara av sina skoluppgifter.

Jehovas vittnen tog dock skarpt avstånd från massakern och förklarade att personen som begått dådet inte var medlem i deras församling. På senare år verkar den unge mannen ha vänt sig till islam och börjat gå till en moské och ansåg att islam var den mest korrekta religionen. Han skrev bland annat hur han brukade meditera över Koranen den 11 september och hur han övervägde att flytta till ett land med muslimsk majoritetsbefolkning.

Det självmordsbrev han efterlämnade ger dock ingen renlärig bild av islam, där verkar vilja ha en muslimsk begravning men varvar detta med en lös kristen teologi. Översatt till engelska lyder brevet som följande:

You should first know that the impure cannot touch me without gloves, only the chaste or those who lost their chastity after marriage and were not involved in adultery can touch me without gloves, or, in other words, no fornicator or adulterer can have direct contact with me, nor anything that is impure can touch my blood, nothing impure can have direct contact with a virgin without his permission, those who prepare my burial should take off all my clothes, wash me, dry me and wrap me totally naked in a white sheet that is in this building, in a bag that I left in the first room on the first floor, after they have wrapped me in this sheet they can put me in my coffin. If possible, I want to be buried next to the grave where my mom sleeps. My mom's name is Dicea Menezes de Oliveira and she is buried in the Murundu cemetery. I need to be visited at my grave by a faithful follower of God at least once, he must pray in front of my grave and ask God's forgiveness for what I did praying that upon his return Jesus wakes me from the sleep of death for eternal life.

I left a house in Sepetiba which no family needs, there are poor institutions, financed by generous people, that take care of abandoned animals, I want this space where I passed my final months donated to one of these institutions, because the animals are being very despised and need much more protection and care than human beings who have the advantage of being able to communicate, to work to feed themselves, so those who take ownership of my house, I ask you to please have some common sense and abide by my request, automatically they will be fulfilling the wishes of my parents who wanted to pass this property to my name and everybody knows this, comply with my request otherwise they automatically will be disrespecting my parents' wishes, which would prove that all of you have no consideration for our parents who now sleep, I believe that all of you have some consideration for our parents, proving this by doing what I asked.

På den konservativa bloggen Town-Hall försöker Michael Medev lyfta fram det specifika i att gärningsmannen var muslim, och beklagar sig över att amerikansk media inte betonat detta, han skriver:

In covering the recent and horrifying school shooting in Rio de Janeiro none of the most prominent U.S. media outlets stressed the recent Islamic conversion of the 24-year-old killer who slaughtered a dozen children while carrying a note in his pocket full of extremist Muslim materials.

Yes, warped personalities raised in other faiths may also commit hideous crimes, but it’s hard to imagine a recent, devout convert to Christianity, Judaism or Buddhism who would express commitment to his new faith through mass murder. By the same token, the Muslim holy day, Friday, is powerfully associated with violent, bloody outbursts around the world, while today’s worshipers never come out of church on Sunday or Synagogue on Saturday, lusting for blood and mayhem. Islam, in other words, is significantly different from other faiths but the media refuse to take note of those distinctions.

Medan det sista i hans stycke stämmer - då det helt enkelt är så att islam mycket väl kan inspirera till våldsdåd på ett helt annat sätt än de flesta andra religioner. Våld går att legitimera inom alla världsreligioner - men utgör inte någon lika central del som inom islam. Något som såväl historisk islamsk teologi som handlingar visar.

Däremot har jag ha svårt att betrakta massakern i Brasilien som något slags jihad. Wellington Menezes de Oliveira lekte kanske med islamistiska tankar, men handlingen faller mycket mer i linje med de klassiska orsakerna till skolmassakrer, och de har mig veterligen aldrig varit kopplade till islam. (Till skillnad från te x Fort Hood-massakern och en mängd andra massakrer som definitivt varit islamska till sin karaktär).

Det ska dock bli intressant att se vad utredningen om den här gärningsmannen kommer att avslöja.

Källor: The Telegraph, New York Times, Houston Chronicle, G1 Globo, Wikipedia, CNN

Se även tidigare inlägg:

Dådet i Arizona: Jared Lee Loughner 20110110