Världsopinionen för klimatavtal men mot kapitalism

En opinionsundersökning gjord av BBC visar att bara ett medel på 11% av medborgarna i hela 27 länder anser att fri marknads-kapitalism fungerar bra och att fler regleringar inte behövs. Bara i två länder anser fler än 1/5 att marknadsekonomin fungerar bra som den är - i USA (25%) och i Pakistan (21%).

Det betyder inte att majoriteten är kommunister - 51% av medborgarna anser att marknadsekonomin har problem som kan lösas genom regleringar. Slutsatsen i rapporten som är gjord 20 år efter Berlinmurens fall - som man trodde skulle leda till en total seger för kapitalismens idéer - visar dock att så inte varit fallet:

"It appears that the fall of the Berlin Wall in 1989 may not have been the crushing victory for free-market capitalism that it seemed at the time--particularly after the events of the last 12 months", förklarade Doug Miller, vid GlobeScan som deltagit i att göra undersökningen.

Och Steven Kull från Program on International Policy Attitudes, som också bidragit till undersökningen, säger:

"Some features of socialism, such as government efforts to equalise wealth, continue to appeal to many people around the world,"

Samtidigt som tron på världskapitalismen och den fria marknadsekonomin avtar - ökar tron på globala klimatregleringar. I september gjorde ”World Wide Views on Global Warming” en undersökning i 38 länder där majoriteten av deltagarna i alla länder ansåg att det var brådskande med ett klimatavtal, som de också anser bör slutas under Köpenhamnkonferensen.

– Förhoppningsvis får rapporten politikerna att tänka efter – tänka på att det är världens medborgare som kommer att få leva med de beslut som fattas i Köpenhamn, säger Christian Dymén, forskare på Nordregio, Nordiska ministerrådets forskningsinstitut för urban och regional utveckling - som varit en av de ansvariga för den svenska delen av projektet.

Dessa två trender är oroväckande - eftersom båda går emot de empiriska läxor vi borde har lärt oss av historien:

En minskad tilltro på kapitalism, beror uteslutande på historisk glömska och en bristande förståelse för det system som bidragit till att lyfta miljoner människor och samhällen ur fattigdom på ett sätt inget annat system någonsin gjort. Helt oavsett vilka brister ett sådant system har (alla system har brister) så har något bättre ekonomiskt system hittills aldrig existerat under mänsklighetens historia.

En ökad tilltro på globala regleringar, inte minst kring globala frågor som klimat - är minst lika oroande. För precis som historien lärt oss att något bättre ekonomiskt system än marknadsekonomi aldrig existerat - så har historien också lärt oss att centraliserad och överstatlig makt alltid missbrukas - och att goda intentioner, när makten centraliseras, i längden alltid perverteras.

Att så många världsmedborgare lyckas dra precis fel läxor av historien - beror uteslutande på ett vänsterkritiskt svartmålande av kapitalismen, där detta definierats som en socialdarwinistisk egoism där den svage (arbetaren, bonden etc) alltid förtycks av den rike. En sådan felaktig slutsats leder naturligtvis till fler felaktiga slutsatser: som te x att de förställda problemen - som uppkommit pg a för mycket frihet - bäst löses genom att makten centraliseras i någon "bättre vetande" överstatlig institution.

Detta innebär dock inte att problem inte finns - eller att lösningar på problemen inte bör föreslås. Däremot bör de föreslås utifrån korrekt dragna historiska slutsatser - inte utifrån icke-empiriska dystopiska och utopiska framtidsföreställningar (som först förklarar att världen håller på att gå under eftersom klimatet blir varmare, och sen förklarar att världen fortfarande går att rädda bara vi centraliserar makt - och lämnar ifrån oss vårt eget okunniga självstyre).

I USA fanns i början av 1900-talet två parallella rörelser som utifrån två olika system försökte bekämpa samma problem: socialisterna och de progressiva. Socialisterna ville bemöta de amerikanska samhällsproblemen genom att förstatliga företag, avskaffa frihet och låta andra för allas bästa fördela tillgångar. De progressiva ville bemöta samhällsproblemen genom att förhindra maktmonopol - hos såväl regering som storföretag. I USA vann de progressiva (ej att förväxlas med dagens liberala neo-proggare) - i Ryssland vann socialisterna. Båda systemen försökte tackla ungefär samma problem - resultaten blev dock vitt skilda.

Det globala samfundet står inför samma val: att bemöta de globala utmaningarna antingen med utopiska teorier (som i sovjetunionen) eller med "progressiva" lösningar (som i USA) som inte blundar för de problem som finns, men heller inte bemöter dessa genom att glömma bort alla läxor, och kasta ut allt gott som historien bidragit till.

Källor: WorldPublicOpinion, DN

Se även tidigare inlägg:

Konservativa varnar för Köpenhamn-konferensen 20091106

President Bush försvarar den fria marknaden 20081114

Realistisk internationalism – del 1: Nationsbaserad maktfördelning: 20090513