De militära hökarna inom partiet är intresserade av försvars- och utrikespolitiska frågor, inte av medborgarnas samlevnadsformer. Och överlag tycks en opinoinsförändring ske när det gäller homosexualitet. Medan abortmotståndet i överlag i hela USA är tämligen kompakt så är synen på homosexualitet på väg att omvärderas. Det kunde knappast ha framstått tydligare än när Ryan Sorba som bland annat skrivit boken "The Gay Gene Hoax", blev utbuad av publiken på CPAC när han fördömde att den konservativa konferensen bjudit in GOPROUD. Det var en viktig stund för gay-republikaner. Charles T. Moran, talesman för den republikanska gay-gruppen Log Cabin Republicans sa att utbuandet av Sorba var ett bevis på att GOP höll på att röra sig bort från "a negative hate-based connotation with homosexuals in the Republican party", och sa vidare:
"The conservative movement is so focused on the issues that bring us together -- limited government, personal responsibility and freedom -- that the social issues have kind of gotten pushed off to the side. Even the Tea Party movement - these people are not talking about social issues."
En av dem som stött gay-frågor starkt är tidigare vice-president Dick Cheney, vars ena dotter är lesbisk. Jimmy LaSalvia, vd för GOPROUD stöder Dick Cheney och försöker värva honom att ställa upp som presidentkandidat 2012, säger att det största hotet mot homo- och bisexuella kommer från radikal islam:
"The greatest threat to gay and lesbian people across the globe is the spread of radicalized Islam, and the Obama administration playing footsie with [Iranian President Mahmoud] Ahmadinejad or any other brutal dictator is not good for gay people,"
Och Charles T. Moran från Log Cabin Republicans förklarade att de inte rådde någon motsättning mellan att vara konservativ och gay:
"Do not assume that just because we support equality issues we support a big government agenda of government takeover of health care, labor unions, climate change mumbo jumbo,"
Det finns naturligtvis en stark fraktion inom det republikanska partiet som tveklöst motsätter sig många av gay-aktivisternas huvudfrågor som te x gay-äktenskap, men för när varande tycks inte heller dessa grupper sätta de moralkonservativa frågorna i främsta rummet. Frågan är om gay-aktivisterna kommer att gå in genom GOP:s alltmer öppnade dörr?
Möjligheten finns. San Fransico Chronicle har här en artikel om Barack Obamas skiftande syn på gay-äktenskap, en artikel som indikerar att Obama slänger kappan efter vinden i frågan. Han stödde en gång gay-äktenskap, och sa i en intervju med en gay-tidning när han kampanjade för att komma in i Illinois-senaten:
"I favor legalizing same-sex marriage, and would fight efforts to prohibit such marriages."
I en interevju 2004 när han kampanjade för att komma in i Senaten, så förklarade han dock att han istället stödde partnerskapslagar för homosexuella - något som inte fanns 1996. Under presidentvalskampanjen i augusti 2008 förklarade han:
"I believe that marriage is the union between a man and a woman. Now, for me as a Christian ... it is also a sacred union. God's in the mix."
Geoff Kors, ledare för Equality California menar att Obama ändrat sina positioner pg a politik:
"When he was running for office in Chicago and wanted strong support from the LGBT (lesbian, gay, bisexual and transgender) community, he made it clear he supported full equality. Since he has continued to seek higher office, he has changed his position for the worse.
It's especially appalling that he is citing his religious beliefs as grounds for his public government position on the civil marriage issue because he knows better,"
Såväl demokraterna som republikanerna har stora väljarblock som motsätter sig gay-äktenskap: republikanerna har den protestantiska kristna högern, och demokraterna den katolska kristna vänstern. Men frågan är om gay-aktivister med en konservativ syn på ekonomi och utrikespolitik inte borde känna sig mycket mer hemma i ett parti som utifrån principer politiskt stöder gay-äktenskap (även om många kristna te-party-libertarianer knappast gör det på ett personligt plan - vilket förövrigt visar den enorma skillnaden mellan den kristna högern och militanta islamister-) än i ett parti där politikerna gör det mesta för att fjäska för väldigt olika väljargrupper. Barack Obama var gay-aktivisternas hopp om att få en starkare röst inom det demokratiska partiet - men samtidigt var Obama demokraternas hopp om att äntligen kunna tilltala evangelikala, som sedan Ronald Reagans tid i princip svurit enhällig trohet till republikanerna.
Vi får se hur saker och ting går - och gay-aktivister är bred samling väljare, precis som alla andra. Men tveklöst är det så att republikanernas dörr aldrig stått lika öppen för gay-aktivster som den för närvarande gör. Och när det finns republikanska homosexuella som inte gnäller över Sarah Palin och Pat Robertson (trots deras skilda syn på saker och ting), och som förstår att det verkliga hotet kommer från radikal islam, inte från den kristna högern/eller den katolska vänstern - så lär republikanerna inte vara särskilt intresserade av att stänga den dörr som de just öppnat.
Källor: CBS News, SF GATE
Se även tidigare inlägg:
Huckabee anser att CPAC var alltför libertarianskt 20100223
Anti-gay-aktivist utbuad på CPAC 20100220
4 kommentarer:
två saker, inte lustigt att 'sorba ens bjuds in för att tala på CPAC om nu hans gay-hat är så välkänt? don´t give me that alla har rätt att saluföra en åsikt-crap, det gäller liksom inte riktigt lika hårt i så mediadrivna organisationer som dems och reps är.
och för det andra, i din tirad mot radikal islam. ta lite tid och läs "Islam, A Thousand Years of Faith and Power" av Bloom/Blair. Den ger utmärkt djup och förståelse av religionens historia och kultur.
Trevlig helg!
Jag har en smärre bokhylla med böcker om islam, så vare sig dess tusenåriga kultur eller religion är särskilt obekant för mig.
Några av de bitar jag finner mest intressanta är de tidiga militära erövringarna av Persien och det Östromerska riket under rashidun-kalifernas styre - främst på grund av att krigshistorien är så livligt skildrad, och striderna mer storpolitiska än Mohammeds lokala ökenstrider vid Badr, Medina, Mecka etc.
Andra intressanta bitar är att studera skillnaderna i politik och religiös uttolkning mellan de olika kalifaten (och naturligtvis även mellan olika kalifer inom kalifaten: Yazid 1 är en av mina favoriter, och han hade platsat på listan över galna romerska kejsare) - varav jag dock studerat ummayaderna kontra abbasiderna närmast. Ottomanernas kalifat är vad jag än så länge kan sämst. Men det kanske du kan ge lite litteraturtips om? Boken du nämnde verkar mer teckna en bild av den övergripande historien - att sammanfatta tusen år i en enda bok, är ett våghalsat projekt. Men det går förstås att göra om man vill introducera någon till ett ämne.
Snap!
För att svara på din fråga så intresserade jag mig mer för de nordafrikanska regionernas tolkning och utövan av religionen. Fascinerande hur en så avlägsen och på många sätt isolerad region utvecklade sin tolkning av skrifterna och lärorna när utbredningen från hjärtat av mellanöstern oftast fokuserades österut.
På så vis. Det tog dock inte lång tid för islam att sprida sig västerut, vilket gjordes ganska parallellt med den andra erövringsfasen av Persien. Hur utvecklades islam bland berberna?
Skicka en kommentar