Rick Perry inleder sitt tal med att prisa CPAC - och förklarar att CPAC är en plats där många goda idéer föds. Som konservativ förklarar han, är han bekymrad över den federala regeringens bristande ansvarstagande. Ett bristande ansvarstagande som visar sig i att de inte agerar så som konstitutionen föreskriver dem att agera.
Det tionde konstitutionstillägget förklarar nämligen att den regering som regerar närmast befolkningen, är den som regerar bäst. Mer ordagrant:
The powers not delegated to the United States by the Constitution, nor prohibited by it to the States, are reserved to the States respectively, or to the people.
Ingenstans, säger Perry, nämner konstitutionen att det är den federala regeringens uppgift att lösa alla problem som drabbar alla människor i landet. Och även om folket i Washington DC ser det som sitt ansvar så står det inte i konstitutionen. Likväl har den federala regeringen gjort intrång på delstaternas rättigheter. Och de som protesterar har marginaliserats och stämplats som icke-medkännande reaktionärer.
Det är dock dags att återvända till författningsfädernas vision, förklarar Perry. Amerikaner vill ha en regering som är mer trimmad, mer effektiv och mindre inkräktande i deras personliga liv - en regering som agerar utifrån sina tillgångar. Amerikaner är trötta på den sk "progressiva rörelsen". Amerikaner ogillar stor regeringsmakt, och det ogillandet korsar partigränserna.
I november sa det amerikanska folket också nej till en stor regeringsmakt och Perry förklarar att han är imponerad över den nya kongressen - deras beslut att läsa konstitutionen från kongressgolvet och deras starka ambition att återkalla ObamaCare, saker han fullt ut stöder. Rick Perry citerar sedan James Madison från the Federalist Papers, som där i skrift 45 skrev:
The powers delegated by the proposed Constitution to the federal government are few and defined. Those which are to remain in the State governments are numerous and indefinite.
"I like that", förklarar sedan Perry och beskriver hur man i Texas utifrån den makt som konstitutionen gett delstaten väljer att agera gällande att balansera budgeten - att göra detta utan att höja skatterna. I Washington DC däremot är det mycket enklare att spela med kommande generationers framtid, än att säga nej till någon, och som ett reslutat av det tänkandet fortsätter den federala regeringen att växa, inkräkta och begränsa. De stoppar just den form av risktagande som gjort USA till vad USA är.
John Adams, James Madison och Thomas Jefferson förstod den mänskliga naturen och problemet med en växande regering, och planerade med konstitutionen för det värsta i regeringsmakters maktmissbruk. De begränsade därför den federala regeringsmakten och gav styret för människors vardag till de lokala delstatsregeringarna. Under de århundraden som följde har USA varit det strålande exemplet på att fria folk arbetar hårdare och uppnår mer än de folk som blir nedtryckta av en förtryckande regeringsmakt.
Den storhet USA har haft står dock nu tyvärr på spel eftersom man tillåtit Washington att expandera på frihetens bekostnad. Den nuvarande regeringens roll står i rak motsättning till den begränsade roll som författningsfäderna etablerade för att beskydda folket.
I sin brådska att vara allt för alla människor har den federala regeringen förlorat sin förståelse för sina huvudansvar. Och som resultat har nationen fastnat i den märkliga situationen att den federala regeringen inte gjort de saker den faktiskt ska göra, för att istället göra en massa saker den vare sig ska eller har rätt att göra. Som exempel på detta nämner Perry sin hemstat Texas. Hans delstat har en mycket är relation med Mexiko. Texas handlar med Mexiko och folk i Texas gifter sig med folk från Mexiko kors och tvärs. Men en sak det inte är Texas uppgift att utföra är att säkra gränsen mot ett annat land - det är istället en av den federala regeringens huvuduppgifter. Trots det fortsätter den federala regeringen att misslyckas med detta, vilket fått som konsekvens att drogkarteller agerar för fullt även inne i USA.
Istället för att skicka gränspatruller så skickar den federala regeringen byråkrater och folk från Evironmental Protection Agency (EPA) som inkräktar på Texas alldeles utmärkta tillvägagångssätt för att hålla luften ren och möta de federala standarderna. Faktum är, förklarar Perry, att Texas borde prisas av den federala regeringen för att ha fått ner ozonutsläppen med 17% mellan år 2000 och 2009 - vilket är mer än någon annan delstat i nationen.
Texas är förstås inte problemfritt, förklarar Perry lite senare. Delstaten har verkliga problem - men de sakerna blir svårare med den federala regeringens fallenhet för sina egna idéer, och sin tro på universallösningar som ska passa alla. Saker som går helt emot den roll som givits av konstitutionen.
Han avslutar sedan med att förklara varför ObamaCare måste stoppas. Och i synnerhet tvånget på att alla ska köpa sjukförsäkring. Det kommer att hämma ekonomin i USA:s alla delstater, och så småningom knäcka nationen. ObamaCare är dock, och minst två federala domare har också konstaterat att ObamaCare är okonstitutionellt. Det är fel av den federala regeringen att tvinga någon att köpa sjukförsäkring, förklarar Perry sedan kraftfullt.
När den federala regeringen gör sådana här övertramp måste man stå enade och ropa "tillräckligt!". Det är vad Texas gjort och tänker fortsätta göra, och det är också vad amerikaner gjorde den 2:a november förra året. Det arbetet måste fortsätta, förklarar Perry, och säger att han tror att guvernörer kommer att leda reformationen av USA - och han uppmanar publiken att göra vad de kan för att få konservativa republikaner valda som guvernörer 2012. Med ett modigt ledarskap på alla nivåer i landet kan man återvinna det som är storslaget med USA, och återupprätta USA som ett ljus i världen för individuell frihet och ekonomiskt välstånd. Någon viktigare kamp finns inte i vår tid, avslutar sedan Perry.
Rick Perry framförde här det bästa tal jag själv någonsin hört av honom. Ett tydligt ideologiskt tal baserat på konstitutionen där han mycket konkret påpekade varför och hur den federala regeringen hamnat fel. Det var också en energisk guvernör som talade, och jag anser fortfarande att den bästa kortfattade (och humoristiska) beskrivningen av honom är just "George W. Bush på stereoider", som den där journalister skrev häromåret.
För två år sedan skrevs det en del om att Reagan-eran kanske nådde sitt slut med George W. Bush. På ett sätt tror jag utifrån de senaste två årens händelser att den faktiskt gjorde det. Men inte för att förbytas i en liberal era (vilket inte bara är Obamas personliga fel utan det faktum att historien har sprungit ifrån de ideologiska premisser som den amerikanska liberalismen grundas på, ungefär på samma sätt som historien har sprungit förbi de frågor och premisser som socialdemokratin i Sverige är grundat på). "Slutet på Reagan-eran" verkar för närvarande snarare kännetecknas av slutet på en era där republikanska ledare som utgick från Reagan sedan också lade till sina egna idéer (vilket i synnerligen stor utsträckning gällde George W. Bush) - för att istället återgå till Reagans grundläggande ideal.
Dagens republikaner vill dock se Reagan utan tillägg. Det Rick Perry ger uttryck för i sitt utmärkta tal kan därför bäst beskrivas som en politisk återfödelse av den klassiska Reagan-eran.
Se även tidigare inlägg:
CPAC 2011 - del 24: Ron Paul 20110214
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar