Ryssland: en skrupellös demokrati

De senaste åtta åren har världen gnällt över en skrupellös demokrati vid namn USA: ett land som anklagats för att ha en ledare som tog makten när han egentligen inte skulle ha den, ett land som gått i konflikt med världssamfundet i dess strävan att lägga beslag på olja och energi, ett land där politiska meningsmotståndare kväses, och ett land som spärrar in och torterar folk med avvikande åsikter.

USA har gjort vad de kunnat för att tvätta bort den stämpeln - inte bara nu, utan även under president Bush. Det finns dock ett annat land där allt det där skulle passa in betydligt bättre - ett land som heller inte gjort speciellt mycket åt saken, och som heller inte, till skillnad från USA, överhuvudtaget anser metoderna ifråga vara moraliskt problematiska. Landet jag talar om är Ryssland.

Om det var någon som förra året på allvar trodde att Vladimir Putin verkligen lämnat över makten till landets nye president Dimitri Medvedev, så kunde världen redan vid OS och i samband med Rysslands invasion av Georgien bevittna hur mannen som förde befälet var premiärminister Putin, inte president Medvedev.

I följande artikel beskriver SVD även hur Putin behandlar meningsmotståndare. När invånarna i Vladivostok i början av året klagade demonstrerade mot nya skatter på begagnade bilar, så skickade Putin ut kravallpolis från Moskva som med våld slog ned protesterna.

När invånarna i den lilla staden Pikaljovo protesterade mot att stadens cementfabrik hade tvingats stänga pg a finanskrisen, använde Putin en annan taktik. Han reste själv dit och konfronterade i direktsänd tv cementfabrikens ägare Oleg Deripaska och sa:

"– Ni har gjort tusentals människor till gisslan, kanske bara för er simpla girighet. Alla obetalda löner måste betalas och sista dagen är i dag, dundrade Putin medan dollarmiljardären Deripaska sjönk allt djupare ned i sin stol och vid flera tillfällen gömde ansiktet i händerna.

Putin hade med sig ett avtal om leveranser av råmateriel till cementfabriken så att produktionen skulle kunna återupptas och kastade en penna till Oleg Deripaska med orden.

– Jag ser inte din signatur på avtalet. Kom hit och skriv under, beordrade Putin och att avtalspriserna knappast skulle göra cementfabriken lönsam var det ingen idé att Deripaska försökte hävda.

Putins agerande var en styrkedemonstration som gick hem hos majoriteten av befolkningen. Likt en gammaldags tsar mästrade han sina underlydande och löste personligen de fattigas problem."

En annan taktik, men samma hårda metoder där det är svårt att ta miste på vem som har makten. Detsamma gäller i pressvärlden, där fyra Moskvabaserade tidningsjournalister redan blivit mördade.

Den ryska polisen använder sig dessutom av brutala metoder i brottsbekämpning. Följande artikel i Newsweek beskriver hur den ryska polisen använder brutala metoder i förhör av fångar. Och enligt European Court of Human Rights, så handlar vart tredje ryskt klagomål om tortyr som använts av ryska myndigheter under förhör. En av metoderna som USA kritiserats för att använda på Guantanamo är waterboarding, där personen ifråga utsätts för dränkning. Ryssarna har en egen metod med snarlik upplevelse. Newsweek skriver:

"police officers often compensate for their lack of professionalism with brutality. Methods go by haunting names: "the little elephant," where a gas mask is placed over the subject's head and the air supply is repeatedly cut off until just seconds before the suffocating subject passes out;"

Men det är inte den enda metoden - den ryska polisens metoder liknar listan över förhörsmetoder som beskrevs i de frisläppta Guantanamo-dokumenten:

" "the swallow," where arms are bent back and tied to the feet, causing numbness, pain and loss of consciousness; "the rack," where a suspect is handcuffed and dangled painfully from a pipe near the ceiling. Two other favorites are "the parachute," where suspects are lifted by their arms and legs then thrown flat to the floor, and the "marvanna" (also known as "the parrot" or "the wheel"). In this tactic, the hands are cuffed, the head is thrust between the knees and the legs are cuffed together. The living "wheel" is then hung on a rod that is spread across two tables or chairs and is spun while he is smacked around—often for several hours at a time.

Pencils are another common tool of torture. "You can squeeze a pencil or pen between two fingers and press them together hard—believe me, that hurts!" a member of the Moscow Criminal Investigation Division candidly told NEWSWEEK Russia. "Or hit them on the head with the Criminal Code plus commentary—their head rings like a bell, everything is swimming before them, and yet it leaves no traces."

Får då poliserna något straff? Mycket sällan är svaret. Varför? Jo, därför att Ryssland inte har någon tydlig definition på vad som är tortyr:

"Yes, we really don't mete out sentences for torture very often," confirms a federal judge from Moscow. "But that is because the definition itself of torture in our Criminal Code is not very clear-cut."

Till de sakerna kan förstås också Rysslands bild på islam läggas - där ryssarna är föga intresserade av att betrakta islam som en "fredens religion", eller har föga intresse för att djupdyka i huruvida alla muslimer är terrorister eller ej.

Ryssland är således en betydligt mer skrupellös demokrati än USA någonsin varit. I den svenska USA-debatten kan det vara värt att komma ihåg.

Se även tidigare inlägg:

Maria Sergeyeva - Rysslands blivande stjärna? 20090319

Obamas övertag gentemot Ryssland 20090129

Ryssland spänner musklerna 20081215

Hur Obama bör bemöta Ryssland 20081115

USA drar sig ur kärnkraftsavtal med Ryssland 20080908