fredag 7 september 2012

DNC 2012 - Dag 3: Obamas åternomineringstal

President Obama höll igår på DNC:s sista konventdag sitt eget stora åternomineringstal - här är är det, nedan följer sedan mina reflektioner om talet:

Visit NBCNews.com for breaking news, world news, and news about the economy



UPPDATERING:

Några kommentarer:

Jag har just sett Obamas nomineringstal. Här följer ingen djup analys utan bara en kortare kommentar:

Talet framfördes bra, och att Obama är en duktig talare råder inga tvivel alls om. För en person som inte lyssnat på Obama regelbundet i fyra år och inte hängt med i de senaste åren av amerikansk politik, var de argument Obama framförde måhända också övertygande.

Jag själv har sett alla Obamas stora tal (med undantag för några av talen under hans tidiga presidentkampanj) och analyserat nästan alla stora och viktiga tal han hållit under sin tid vid makten (länkar till de analyserna följer nedan). Det nomineringstal han igårkväll höll innehöll ingenting nytt. Där fanns ingenting han inte tidigare sagt vid otaliga tillfällen. Inga nya argument (möjligtvis en ny slogan: GM lever Bin Ladin är död) och inte heller någon tydlig vision av de konkreta saker han skulle vilja göra om han blir omvald.

Detta står i skarp kontrast till president George W. Bushs agenda för sin andra period (en agenda han inte drog sig för presentera i sitt nomineringstal 2004); Bush föreslog då en nödvändig reform av Social Security (ungefär samma förslag som det Paul Ryan nu framför). Han föreslog också en reform för att hjälpa människor att kunna äga sina hem - och skulle aktivt också arbeta med att försöka reformera immigrationssystemet. Alla de sakerna var inte bra, och i princip ingenting av de saker han kampanjade för att försöka uppnå lyckades han med, och efter två tunga år i Irak 2005-2006 och orkanen Katrina hösten 2005, så dränerades i princip hans återstående politiska kapital. Men det är en annan sak. Han hade tydliga reformer han på allvar kampanjade för.

I Obamas tal fanns inga konkreta förslag på något verkligt nytt - ingen tydlig vision om vad han konkret ämnade göra under de kommande fyra åren. Istället förklarade han mest att saker och ting fortfarande var problematiska och att han måste få fortsätta implementera de lösningar han föreslog 2008 eftersom man inte kunde återvända till allt hemskt på 20-00-talet.

Den här retoriken har genomsyrat nästan alla Obamas stora tal som president. På nomineringstalet borde han dock ha presenterat åtminstone något nytt - om inte en helt ny reform, så åtminstone någon ny idé som skulle kunna särskilja hans första presidentperiod från hans blivande andra. Men några sådana idéer fanns inte.

Och det måste sägas, skilde Obamas tal enormt från Bill Clintons tal under gårdagen, ett tal som i så gott som alla avseende var betydligt bättre än Obamas. Obamas tal kan förmodligen övertyga människor som inte hängt med, och som tilltalas och lockas av Obamas, i politiska sammanhang, relativa ungdom - men jag har svårt att se politiska analytiker bli verkligt imponerade av talet.

Vad Obama med sitt tal kanske främst visade, var att han faktiskt har en likhet med Mitt Romney. Det var inte hans eget tal som drog mest lovord, kom med flest nya idéer och fräscha in-puts och väckte liv och ny energi i partiet - det var hans stand-in. I Romneys fall var dennes stand-in Paul Ryan. I Obamas fall hette denne Bill Clinton.

Inte helt lugnande för någon av huvudkandidaterna. I Romneys fall kan han dock vara trygg med att Paul Ryan är en lojal allierad. I Obamas fall, får vi helt enkelt vänta och se. Bill Clinton är- och kommer nämligen alltid att vara, just Bill Clinton. Obama är med all sannolikhet glad över att Bill Clinton blåste liv i det demokratiska konventet. Och Bill Clinton är med all sannolikhet glad över att han gjorde det.

Och det gjorde han förstås också. Och demokraternas konvent var häftigare än republikanernas. Men det lyckades inte övertyga om att Obama faktiskt skulle bli en bättre fortsatt president än Mitt Romney.

Andras artiklar om talet: DN, SVD, Aftonbladet, NBC News, Politico, Washington Post

Se även tidigare inlägg:

DNC 2012 - Dag 2 20120906

-------------

Tidigare analyser av stora Obama-tal:

Att det senaste tal jag analyserade av honom var hans State of the Union i januari, beror på samma enkla anledning jag nämnde i kommentaren tidigare: att Obama inte längre säger något han inte redan sagt (och som jag därför redan kommenterat).

Obamas State of the Union 2012 (Januari 2012)

Obama talar om ekonomi i Teddy Roosevelts anda (December 2011)

President Obamas jobbtal inför kongressen (September 2011)

Obamas tal om Afghanistan och återkallandet av trupper (Juni 2011)

Obamas tal om budgetunderskottet och statsskulden (April 2011)

Obamas tal om Libyen (Mars 2011)

Om Obamas State of the Union 2011 (Januari 2011)

Obamas minnestal efter dådet i Arizona (Januari 2011)

Obamas tal om Bushs skattesänkningar (September 2010)

Obamas tal om Irakkrigets avslutning (September 2010)

Analys av Obamas tal om oljekatastrofen (Juni 2010)

Om Obamas debatt med Republikanerna (Februari 2010)

Om Obamas State of the Union 2010 (Januari 2010)

Obamas patriotiska nobeltal - (December 2009)

Efterhandsanalys 2 av Obamas tal till muslimvärlden - (Juni 2009)

Efterhandsanalys 1 av Obamas tal till muslimvärlden - (Juni 2009)

Förhandsanalys av Obamas tal till muslimvärlden - (Juni 2009)

Obamas tal om nationell säkerhetspolitik och terrorism - (Maj 2009)

Inga kommentarer: