onsdag 22 april 2009

Obama öppnar upp för politiskt tortyrkrig

President Obama kan ha öppnat upp för just det sista han ville skulle ske: ett politiskt tortyrkrig, som förmodligen kan komma att kosta honom enormt politiskt kapital.

Obama beslöt i torsdags att släppa den topphemlighetsstämplade informationen om vilka förhörsmetoder CIA använde sig av på Guantanamo-fångar mellan åren 2002-2005. Det var ett svårt beslut som han övervägde i en månad. Han motiverade dock beslutet utifrån följande punkter:

(1. Till en början, menade president Obama (vars officiella uttalande om beslutet kan läsas här), så var metoderna ifråga redan allmänt kända (ett argument hans stabschef Rahm Emanuel också skulle upprepa i följande intervju). (2. För det andra så hade den tidigare (Bush)administrationen redan tillkännagett delar av förhörsprogrammen och somliga av metoderna som beskrivs i dokumenten. (3. Och för det tredje, förklarade han, så var metoderna nu förbjudna, efter att han själv redan första dagen som tillträdd president utfärdat en exekutiv order som förbjöd tillämpningen. Att fortsätta hemlighålla dokumenten om förhörsmetoderna skulle därför bara leda till ytterligare spekulationer som skulle bidra till ökad anti-amerikanism.

President Obama förklarade dock i samma beslut att han ville blicka framåt, och inte bakåt - och att CIA-ämbetsmän inte skulle åtalas för sina förehavanden. Däremot menade han att förhörsmetoderna var ett mörkt kapitel vilket kommer till uttryck i slutet av utlåtande där han säger:

"The United States is a nation of laws. My Administration will always act in accordance with those laws, and with an unshakeable commitment to our ideals. That is why we have released these memos, and that is why we have taken steps to ensure that the actions described within them never take place again."

Ett uttalande som visar på en annan skillnad med Bushadministrationen - nämligen att Obama anser att metoderna som brukats var tortyr - något som president Bush bestämt menade att metoderna inte var.

Dokumenten i sig beskriver metoder som påtvingad sömnbrist, skendränkningar, slag i ansiktet, inkastande av personer på låtsasväggar, nakenhet i närvaro av kvinnliga agenter, och påtvingad isolering i sällskap av spindlar för en person som visade tecken på spindelfobi. Allt dock under strikt medicinsk övervakning, och metoder som bara skulle brukas som sista alternativ när andra förhörsmetoder visat sig vara icke-funktionsdugliga.

Var metoderna tortyr?

Bush-administrationens svar var nej, medan Obama indikerar att de var detta. Svaret är dock inte enkelt, och alla de släppta dokumenten har tydliga redogörelser till internationella konventioner, amerikansk lag och historia för att redogöra för metodernas juridiska beteckning och legalitet. För tillfället lämnar jag dock den frågan därhän.

Obamas beslut var dock inte okontroversiellt. Fyra CIA-chefer, inklusive hans egen chef Leon E. Panetta motsatte sig offentliggörande av dokumenten. Tidigare CIA-chef Michael Hayden förklarade att offentliggörandet av dokumenten skulle få långsiktiga negativa konsekvenser för underrättelsetjänsten (se följande intervju med Hayden). Hayden diskvalificerar ett av Obamas argument - det om att metoderna redan i mångt och mycket var kända. Med en sådan retorik, förklarar Hayden, så innebär det att man alltid när information läcker ut bakvägen och skapar rykten i sådana fall bör offentliggöra informationen öppet och officiellt. Att saker redan är kända ryktesväg genom någon artikel i någon tidning, är inte samma sak som att en regering officiellt går ut och berättar alla sina hemligheter. Hayden förklarar också att metoderna faktiskt fungerade - ett argument som också vice-president Dick Cheney gav uttryck för i följande intervju. Cheney kritiserade också Obama för att inte ha släppt dokument som visar att metoderna fungerade - rapporter som eventuellt kan komma att släppas inom en snar framtid, eftersom Cheney själv begärt att också de offentliggörs.

Samma sak indikerades av Obamas egen Director of National Intelligence Dennis Blair som insvors så sent som i slutet av januari detta år, dvs efter att Obama förbjudit metoderna, och som sa:

"High-value information came from interrogations in which those methods were used and provided a deeper understanding of the al Qaeda organization that was attacking this country,"


Fungerar då tortyr? (Eller "tuffa förhörsmetoder" beroende på hur man väljer att betrakta CIA:s förhör av Al-Qaida-medlemmar.)


Utan att gå in på en historisk analys av den frågan så finns det redan i de dokument som Obama släppt sporadisk information som indikerar att förhörsmetoderna gav resultat. Ett av dokumenten visar att de tuffa metoder som brukats mot Khalid Sheik Mohammed (som betecknas som hjärnan bakom 9/11-attacken - och som enligt dokumenten skendränktes 183 gånger) ledde till en kedja av ny information - information som inte kunnat utvinnas utan att bruka metoderna ifråga - och information som ledde till att fler Al-Qaida-medlemmar kunde gripas och terroristceller splittras. Tuffa förhör med fången Abu Zubaydah ledde också till information om en plan att utlösa en smutsig bomb i Washington DC. Förhören gav också information om Al Qaidas ledare i Irak, Al Zarqawi (som dödades av amerikansk militär 2006). CIA förklarar också i dokumentet att metoderna varit oumbärliga i att få fram information om Al Qaida.

Mer klarhet om i dessa frågor behövs - men redan de dokument som Obama nu släppt indikerar alltså att metoderna gav reslutat. Ett argument som Bush-administrationen också flitigt brukade sig av i försvar för saken. Här är ett klipp av president Bush från en intervju i januari i år:



Det kan noteras att även Clinton-administrationen hade ett program för Al-Qaida-fångar; ett deporteringsprogram där dessa skickades till länder utan några större betänkligheter gällande västvärldens tänkbara definitioner av tortyr (se följande inlägg om den saken).

Men för att återgå till dagsdebatten.

Obamas beslut om att släppa informationen om förhörsmetoderna fick kritik somliga (och från många inom den tidigare administrationen) - men han fick kritik också från vänsterkanten för att han bara gick halva vägen; han släppte informationen och medgav (i alla fall indirekt) att metoderna som brukats var tortyr - men han valde likväl att inte låta åtala de ansvariga för att ha brukat tortyr. Något Obama också gjorde tydligt i ett tal inför CIA att han inte tänkte göra. De som fortfarande ville se åtal såg dock en öppning, för medan Obama talat om att inte åtala några CIA-ämbetsmän som bara lytt order, så sa han ingenting om dem som utfärdat direktiven. På en fråga ställd av en reporter gällande detta, så svarade Obama under gårdagen:

"With respect to those who formulated those legal decisions, I would say that that is going to be more of a decision for the attorney general, within the parameters of various laws, and I don't want to prejudge that,"

Ett svar som fick fick kritikerna på vänsterkanten att se en ljusning, men också kritikerna på högerkanten att bli verkligt kritiska över Obamas förehavanden. Och vänstergruppen MoveOn.org startade genast en insamling för att förmå justitieminister Eric Holder att börja en utredning om "the architects of Bush's torture program."

Här har MSNBC ett inslag om saken:



När Obamas presstalesman Robert Gibbs sen fick frågan om Obama tänkte ge efter för vänsterkritikerna svarade Gibbs:

"I doubt the president has been on MoveOn.org in the last 24 hours. So, no."

Men Obamas uttalande har förmodligen satt igång händelser som inte kommer att vara inom räckhåll för hans egen kontroll. MoveOn.org och liknande grupper har sett sin öppning - och det faktum att en spansk domstol häromdagen rekommenderade att inte driva ett åtal mot de människor som gett råd till president Bush och själva inte var ansvariga för beslutet, lär inte hindra vänstergrupperna. Deras kritik mot förhörsmetoderna lär dock med säkerhet inte stå oemotsagda. Företrädare för både den tidigare Bushadministrationen (som Dick Cheney och Michael Hayden), som företrädare för Underrättelsetjänsten lär inte tillåta sig själva köras över särskilt lättvindigt.

Och mitt i den situationen kommer Obama att stå - och ingen part kommer förmodligen att tycka om att han står kvar just där i mitten. Den situationen ville Obama till varje pris undvika, men mycket indikerar just nu att hans senaste uttalande har placerat honom mitt i smeten, och öppnat en pandoras ask, som han själv inte kommer att vara kapabel att stänga. På frågan om Obama inte sagt ändrat position när han först förklarat att inga CIA-ämbetsmän skulle åtalas, för att sedan lämna dörren öppen för eventuella andra åtal svarade pressekreterare Robert Gibbs:

"I don't think so, no. I think, again, the president has stated on any number of occasions -- and as he stated today -- in saying, I think we should be looking forward and not backward."

Så enkelt torde det hela nu dock inte bli. Något förra CIA-chef Michael Hayden varnade för redan när Obama släppte dokumenten till en början och sa:

"Oh, God no, it's not the end of it."

Och det är beklagligt både för Obamas del - för CIA:s del, och för USA:s del.
De tuffa förhörsmetoderna, som nu av somliga betecknas som tortyr, brukades på ett fåtal fångar - fångar som tillhörde Al Qaidas toppskikt, som ledde attacken den 11 september, och som faktiskt tillhör den skara personer som USA befinner sig i krig mot: dem som skär halsen av bakbundna människor (Khalid Sheik Mohammed misstänks vara den som halshögg den judiske journalisten Daniel Pearl i Afghanistan), som under sitt styre i Afghanistan stenade kvinnor till döds på fotbollsarenor, och som utifrån sin egen ideologi befinner sig i krig mot västvärlden och vill upprätta ett världsvitt islamiskt kalifat. Att USA låser in och förhör sådana människor för att stoppa dem från att fullborda sin vision om att föra mänskligheten tillbaka till en mörk perverterad islamisk medeltid är fullt logiskt och fullt försvarligt. Det borde inte vara speciellt kontroversiellt. Och varje västerländsk demokrati borde stödja USA i den saken.

Felet med Guantanamo är inte metoderna som brukats - utan att människor också suttit där som uppenbarligen varit oskyldiga. Där har mycket gjorts för att förbättra situationen. Och den processen måste alltid förbättras. Men däremot borde USA inte lyssna på Europas gnäll över fångbasen - ett Europa som knappt tror att ett krig mot terrorismen ens existerar (oavsett i vilka termer man sen väljer att beskriva detta) - där få politiker har ens en susning om Al Qaidas teologi och politiska ambitioner, och där ett utbrett vänsterperspektiv rotat fast föreställningen att det är "amerikansk imperialism" som i själva verket gett upphov till terroristattackerna.

Att Obama släppte dokumenten har både för och nackdelar. Jag har snabbläst dokumenten (ska läsa dem mer noggrant vid tillfälle) - och en av fördelarna är att de visar att oavsett om man betecknar metoderna som tortyr eller ej, så fanns det en (för situationen) utförlig juridisk debatt om saken - det fanns också en övervakning av processerna som gör att metoderna skiljer sig från pervers tortyr som bedrivs i diverse diktaturer. Nackdelen är dock att beslutet förmodligen kommer att bakbinda händerna på CIA - vilket i sin tur kommer att göra underrättelsetjänsten mindre effektiv. Och att kritiken mot CIA efter 9-11-attacken, var just att de inte dessförinnan varit tillräckligt effektiva. Bush effektiviserade CIA - och USA attackerades inte mer i sitt hemland under de påföljande åtta åren (ett faktum som inte beror på att Al Qaida inte längre ville attackera, utan på att en effektiv underrättelsetjänst satte stopp för deras planer). Den effektiviteten kan nu komma att hämmas; dels pg a Obamas tidigare beslut att förbjuda metoderna - men kanske ännu mer om möjligheten till åtal står öppen - eftersom det kommer att göra CIA-ämbetsmän och även högre beslutsfattare rädda för att göra någonting alls, i risk för att sedan i en okänd framtid åtalas. Den konservative skribenten och president Bushs fd talskrivare David Frum skriver:

"Nobody was fired for doing too little to prevent 9/11. But unknown numbers of CIA and Bush administration officials face financial and career destruction for doing too much to prevent the next 9/11.

A message is being sent: Take no risks. Watch your back. Look out for your career first, your country second.

Let us hope that America's intelligence professionals have the patriotism and courage to disregard this signal. But if they do obey, when the next intelligence failure occurs, let us remember when we are tempted to blame them for returning to their pre-9/11 performance: They were just following our orders."


Förhoppningsvis låter Obama dock det hela inte gå så långt, och i sitt svar till reportrarna som ville få ett bemötande av presidenten för tidigare vice-president Dick Cheneys kritik om att Obamas policy gjort USA osäkrare, så svarade Obama - följande, som jag citerar från Yahoo News:

"I wake up every day thinking about how to keep the American people safe, and I go to bed every night worrying about keeping the American people safe," Obama said, sounding remarkably like the man who was in office during the controversial interrogations, George W. Bush.

Skillnaden tycks dock vara att Obama genom sina beslut och uttalande undergrävt de saker Bush i praktiken gjorde för att skydda det amerikanska folket.

Se även tidigare inlägg:

Dick Cheney försvarar sig och kommenterar Obamas senaste turer 20090421

Obama talar inför CIA 20090420

Intervju med Michael Hayden 20090420

Intervju med Rahm Emanuel 20090420

Diskussion om tortyrmetoder 20090419

Obama släpper information om förhörsmetoderna på GITMO
20090417

Inga kommentarer: