Marknadsekonomi, marxism och Gud

Den kristna dagstidningen Dagen skriver om hur Harvard Business Schools professor Clayton Christensen berättar att ett möte med en kinesisk ekonom som befann sig i Boston för att studera kapitalism och ekonomi, fick honom att öppna ögonen för religionens viktiga roll för att få marknadsekonomin att fungera. Professor Christensen beskriver hur de samtalade under en avskedsmiddag. Jag citerar ett stycke ur Dagens artikel:

"- Vid avskedsmiddagen frågade jag honom om det var något av det han lärt sig som förvånat, berättar Christensen. Och utan att tveka svarade han: Jag hade aldrig förstått vilken central roll religionen har när det gäller att få den fria marknaden och demokratin att fungera.

Den kinesiske ekonomen konstaterade att de allra flesta amerikaner för 150 år sedan gick till kyrkan eller synagogan. Där fick de - av människor de respekterade - lära sig vilka regler man måste följa. Om inte polisen såg övertrampen så skulle Gud göra det. - De flesta amerikaner har frivilligt följt samhällets regler, man har respekterat andras ägodelar, man har betalt skatt - det var religionen som grundlade den etiken och det är därför demokratin fungerar."

Artikeln berättar vidare hur det fick professor Christensen att tänka till och dra slutsatsen:

- Om inte direktörerna har en inre drivkraft, sprungen ur en religiös tradition, att frivilligt följa vissa regler så fungerar inte kapitalismen, slår han fast.

Den kinesiske marxist-ekonomen och professor Christensen (som själv är en mycket aktiv mormon) - drar en slutsats som inte är ny: artikeln hänvisar till den tyske sociologen Max Weber som talade om bland annat värdesystemets betydelse för kapitalismen.

Weber var dock inte heller först - och religionens, och inte minst kristendomens betydelse för det amerikanska statsskicket har påtalats från nationens begynnelse. Min egen politiska inspirationskälla Thomas Jefferson (författaren av den amerikanska frihetsdeklarationen, och USA:s tredje president - och enligt mig historiens främste politiska filosof), som skrev att Gud gett människorna vissa okränkbara rättihgeter och att det var regeringarnas uppgift att försvara dessa, förklarade långt innan Max Weber, grunden för det amerikanska samhällsbygget med dessa ord:

"No government can be maintained without the principle of fear as well as duty. Good men will obey the last, but bad ones the former only. If our government ever fails, it will be from this weakness."

Enkelt sagt så fungerar frihet bara i kombination med en inre ansvarskänsla. Brister det sista så fungerar inte heller det första. Det är ett ofullkomligt system som inte alltid fungerar bra (vilket vi inte minst kan se i våra dagar) men det fungerar betydligt bättre än det marxistiska motalternativet som inte fungerar alls (vilket Kina är ett utmärkt exempel på). Jefferson - som av somliga gärna utmålas som anti-religös - var visserligen deist och trodde inte på de övernaturliga inslagen i den kristna tron - däremot höll han Jesus mycket högt och ansåg att Jesus var ett utmärkt moraliskt föredöme för den amerikanska befolkningen.

Att den kinesiske ekonomen år 2009 drar slutsatsen att religionen ligger till grund för ett gott samhällsskick är dock intressant ur flera aspekter: på 1830-talet reste fransmannen Alexis de Toqueville runt i USA för att studera det amerikanska samhället och drog precis han samma slutsats som kinesen ifråga, och skrev senare bland annat:

"... liberty cannot be established without morality, nor morality without faith."

Den tro han fick se i praktiken var den kristna, i ett USA som präglades starkt av the Second Great Awakening. Toqueville ansåg dock inte att alla religioner var lika bra och skrev 1843 följande:

"I studied the Koran a great deal. I came away from that study with the conviction there have been few religions in the world as deadly to men as that of Muhammad. So far as I can see, it is the principal cause of the decadence so visible today in the Muslim world and, though less absurd than the polytheism of old, its social and political tendencies are in my opinion to be feared, and I therefore regard it as a form of decadence rather than a form of progress in relation to paganism itself."

Toqueville är förövrigt en av den amerikanska konservatismens historiska favoritfigurer.