tisdag 10 februari 2009

Gud välsigne Sverige?

Den Kristdemokratiska riksdagsledamoten Else-Marie Lindgren anser att Fredrik Reinfeldt bör avsluta sina tal med orden "Gud välsigne Sverige", skriver den kristna dagstidningen Dagen. Som förebild tar hon USA, där presidenten (och alla andra politiker, kan tilläggas) nästan alltid avslutar sina tal med "God bless America". Hon menar vidare att Sverige också bör göra detta, eftersom Sverige fortfarande är ett kristet land.

Förslaget känns ganska befängt eftersom det ter sig så totalt osvenskt. Sverige har relativt många kristna, men är givetvis inte ett kristet land. Statskyrkan upphörde år 2000 och även om Svea Rikes Konung fortfarande måste bekänna sig till en evangelisk luthersk tro, så är det förstås en ren formalitet, precis som så mycket annat inom vår helt maktlösa monarki, vars värde främst består i att förvalta de historiska traditionerna och därmed stärka den nationella identiteten.

I praktiken är dock Sverige ett multikulturellt land, vilket gäller även i religiöst avseende. USA - med dess smältdegelideal - är förstås än mer multikulturellt än Sverige, och utgör i princip multikulturalismens vagga. Men det finns några skillnader: USA:s kristna traditioner är fortfarande levande och folkförankrade. Det kan de inte sägas vara i Sverige, med kyrkomedlemsantalet stadigt sjunkande i såväl svenska kyrkan som i princip alla frikyrkor. Kyrkan spelar dessutom en högst marginell roll för den politiska processen i Sverige - medan den socialkonservativa rörelsen i USA tveklöst tar sin grund i kyrkotraditioner.

USA har dessutom en 200 år gammal frihetsdeklaration som säger att grunden för det multikulturella samhället är rättigheter givna av Gud - medan vi i Europa hellre talar om naturrätten, när vi hänvisar till samma rättigheter (även om naturrätten naturligtvis är en lika metafysisk konstruktion som gudsbegreppet). Att därför säga "Gud välsigne Amerika" anspelar i USA således också på nationens primära grunddokument. Så kan inte fallet sägas vara i Sverige, där den svenska grundlagen inte säger ett dyft om Gud (i alla fall inte Regeringsformen från 1974). Det moderna Sverige har alltså ingen politisk tradition av att avsluta tal med "Gud välsigne Sverige" och jag har svårt att tro att speciellt många svenska politiker skulle känna sig bekväma med något sådant. Vilket naturligtvis skulle göra det hela än mer absurt. Sveriges statsminister bör således inte hänvisa till Gud, vare sig genom att inleda sina tal med "Bishmilla il rahim al rahim" eller avsluta dem med "Gud välsigne Sverige".

Se även Expressen, Aftonbladet SVD

Inga kommentarer: