Svensk integritet bör värnas

Sverige har en lång tradition av nationell integritet och neutralitet. Av dessa är jag motståndare till den sista men varm anhängare av den första. Utan att alltför lättvindigt avfärda en komplicerad historia, så är det svårt att säga något annat än att Sverige under såväl andra världskriget som kalla kriget agerade fegt. Sverige bör inte längre vara ideologiskt neutrala när det gäller att utifrån humanistiska och demokratiska värderingar ta tydliga ställningstaganden mot diktaturer och totalitära ideologier - det oavsett om dessa kallas nazism, kommunism, eller totalitär teokratisk islamism.

Det innebär dock inte att vi helt bör kasta oss i armarna på USA, NATO eller andra demokratiska institutioner. Sverige bör stå på egna ben, och utifrån den unika svenska positionen ge just vår egen syn på saker och ting - och inte bara förmedla andras perspektiv. Två länder Sverige i ideologiskt avseende och pg a dessa länders demokratiska och humanistiska historia bör värna och utveckla relationerna till är Israel och USA.

USA är världshistoriens demokratiska fanbärare. De idéer som under 1700-talets upplysning utvecklades i Frankrike men aldrig riktigt lyckades slå rot där, förfinades i USA och skapade där världshistoriens första och fortfarande existerande moderna demokrati. Den amerikanska frihetsdeklarationen och den amerikanska konstitutionen har sedan dess inspirerat demokratirörelser i hela världen. USA har också de senaste hundra åren verkat för att beskydda och sprida detta demokratiska koncept över hela världen. Något inte minst vi i Europa bör vara historiskt tacksamma för.

Israels statsbygge i mellanöstern är i många avseenden också föredömligt. Få nationer är baserade på ett etniskt identitetsbygge på samma sätt som den judiska staten Israel. De flesta sådana länder brukar bli rasistiska - och även om Israel inte är perfekt så är det svårt att konstatera något annat än att Israel lyckats väldigt bra med att kombinera demokrati och pluralism med en djup etnisk och religiös identitet. Inget land i mellanöstern har lyckats med det på samma sätt som Israel. Israel är ett statsbygge som förtjänar respekt och som de omgivande arabländerna borde lära sig av snarare än att fördöma.

Såväl USA som Israel är därför länder som Sverige bör ha goda vänskapliga relationer till - just därför att vi har så mycket gemensamt, och där det viktigaste är vår gemensamma ideologiska tro på individuellt människovärde, individuell frihet och demokrati.

Däremot bör Sverige inte agera hundsvans åt någon av dessa länder (eller några andra länder). Sveriges utlämning av svenska medborgare till CIA under kriget mot terrorismens början kan kritiseras ur flera olika aspekter. Det viktigaste i alla sådana beslut är dock att om sådana beslut sker och godkänns, så ska de göra detta pg a att Sverige själva medvetna om sina egna handlingar fattar sina egna val. Inte pg a att en utomstående makt ställer krav som Sverige ger efter för.

Detsamma gäller naturligtvis saker som Lars Vilks rondellhund. Den svenska regeringen ska stå orubblig när andra utländska ledare (som oftast saknar tro på individuell frihet och bekänner sig till en religiös tro vars grundläggande premisser och gudsbild vi sedan länge förkastat, just eftersom vi inte tror att en eventuell gud är på det sätt som de menar att denne skulle vara) kräver att den svenska regeringen ber om ursäkt för sin yttrandefrihet.

I den nuvarande situationen med Israel bör Sverige agera precis likadant: nämligen hålla huvudet kallt och förklara att Sverige är en vän till Israel. Att vi inte stöder antisemitism och att vi vill att Israel ska existera inom trygga och säkra gränser, och att judar världen över ska behandlas med det värde och de mänskliga rättigheter som alla människor är givna oavsett tro eller etnisk tillhörighet. Däremot bör den svenska regeringen inte be om ursäkt för något som uttrycks i en privat svensk tidning.

Reinfeldt-regeringen har i mina ögon stigit i aktning genom sitt hanterade av många internationella kriser, där omvärlden (och oppositionen) ofta krävde snabba och radikala lösningar - som te x att regeringen skulle gå in och rädda Saab, där Reinfeldt mycket riktigt, lugnt och sansat förklarade att regeringen inte tänkte slänga svenska skattepengar till amerikanska storföretag. En eventuell Socialdemokratisk statsminister hade givetvis sagt samma sak - men den kritiken hade varit ideologiskt grundad på en felaktig syn på storföretag som imperialistiska karteller, inte på en lojalitet till svensk integritet. Reinfeldts kritik var därför betydligt mer rationell och därför värd betydligt mer respekt än någon socialdemokratisk kritik av samma problem skulle kunnat vara.

I den nuvarande diplomatiska krisen med Israel agerar den svenska regeringen också mycket sunt. De flesta politiker inom alliansen är i mer eller mindre utsträckning vänner till Israel. Ett konstaterande som är ett faktum och ett faktum Israel inte borde blunda inför. Men den vänskapen innebär inte, och bör aldrig innebära att vi låter oss drivas med i ett politiskt israeliskt spel. SVD skriver här att Israels utrikesminister Avigdor Lieberman menar att den svenska regeringens tystnad i frågan påminner om andra världskriget:

"Det påminner oss om Sveriges handlande under andra världskriget när det heller inte ingrep. Pressfrihet innebär att publicera sanningen och inte lögner"., sa Lieberman, enligt SVD.

Dagen situation går naturligtvis inte att jämställa med 1930- och 40-talets Nazityskland - och pressfrihet innebär precis motsatsen till vad Lieberman skriver: det innebär att man får skriva precis vad man vill utan att staten sätter upp kriterier för vad som är "sanning" eller "lögn".

Jag har tidigare varit kritisk till svenska journalister som te x Göran Rosenberg, som anser att Israel spelar lite för mycket på sitt Förintelsekort. Det är dock exakt detta som somliga element inom den israeliska regeringen i nuvarande situation gör. Genom att dra historiska paralleller till andra världskriget och Förintelsen som ägde rum pg a den då rådande nazistiska ideologi som hela Europa idag helt tagit avstånd ifrån, och sen dra paralleller mellan den svenska regeringens aktuella agerande till totalitära regimer i historien som spred rykten om judemord et c är definitivt att spela ut nazistkoret. Och om det är något historien bevisar, så är det att sådana ageranden aldrig gynnar goda krafter - oavsett de kortsiktiga intentionerna. Under första världskriget blåste amerikanska kyrkor upp tyskarnas ondska, och banade väg för en enorm amerikansk krigspatriotism. När det sedan visade sig att tyskarna inte varit lika onda som man hade trott (och propagerat för) så växte en pacifistisk fredsrörelse fram, som under andra världskriget var mycket skeptisk till att tyskarna utrotade judar, eftersom man minns propagandan som förekommit under första världskriget, men som då visade sig vara fel. Under andra världskriget stämde dock rapporterna - nazisterna var precis så grymma och ondskefulla som propagandan om dem gjorde gällande. Historiskt lättvindiga omdömen hade dock gjort att man denna gång, till allas tragedi, var väldigt skeptisk. Israel bör därför vara försiktig med att alltför lättvindigt ropa ut att "vargen kommer".

Med det sagt vill jag avsluta med att betona att jag är en trogen vän till Israel, och stöder också starkt Netanyahu-regeringen. Sverige har dock en lång tradition av nationell politisk integritet. En integritet vi bör bevara, och som alla andra - inklusive våra vänner - bör respektera.

Se även artiklar i Dagen, SVD, DN

Se även tidigare inlägg:

Huckabee kritiserar Obamas Israelpolitik 20090818

Varför Obama borde byta ut Rahm Emanuel mot George W. Bush 20090817

Iran hotar att slå till mot israeliska kärnkraftverk 20090726

Joe Biden säger att Israel har rätt att anfalla Iran 20090705

Benjamin Netanyahu talar på Meet the Press 20090621

Netanyahus tal om fred och säkerhet 20090615

Israel och USA drar åt olika håll 20090529

Bara 31% av israelerna anser Obama vara pro-Israelisk 20090520

Israel - Palestina: en tvåstatslösning? 20090520