tisdag 10 augusti 2010

Presidentvalet 2012: Vem ställer upp?

I mitt förra inlägg om Presidentvalet 2012 spekulerade jag i vem som skulle vinna primärvalet 2012, och skrev om styrkor och svagheter för olika kandidater i Republikanernas primärval.

Idag tänker jag fortsätta med att skriva om varför jag tror och inte tror att vissa kandidater kommer att ställa upp; vilka anledningar finns det att tro att till exempel Palin ställer upp, och vilka anledningar finns det att tro att hon inte gör det?

Och vem är egentligen starkast mot Obama? Här följer de tänkbara kandidaterna:

Mitt Romney

Därför ställer han upp: Mitt Romney är multimiljonär (äger någonstans runt 250 miljoner), har goda kontakter och har därför inga problem med att få ihop en kampanjkassa. Han ligger högt i de flesta mätningar i de flesta stater.
Därför ställer han inte upp: Mitt Romney får nog anses som den mest trolige att ställa upp 2012, men om något talar emot så är det att hans stöd i mätningarna sjunkit och Gingrich tagit ofta nära hälften av hans väljare (tidigare inkluderades inte Gingrich i opinionsmätningarna). Romney införde en sjukvårdsreform när han var guvernör av Massachussetts som är förvånansvärt lik den sjukvårdsreform Obama infört i hela USA (Demokraterna har varit öppna med att Romneys reform står som förebild). Mitt Romney har bytt åsikt i flera viktiga frågor (abort, vapenägande, homoäktenskap etc), något som inte lär gå hem nu när Republikanerna är radikalare än de varit på länge. Kanske Romney förstår det och står över.

Därför vinner han: Romney har regeringserfarenhet, han har goda siffror bland oberoende och "moderates" (alltså mittenväljare). Som tidigare nämnt så har han väldigt mycket pengar, vilket lär gynna honom även i det allmänna valet.
Därför vinner han inte: Romney kan lätt anses opålitlig och principlös - något som gör det svårt för honom att attackera Obama för att vara just det. Obama är synnerligen opålitlig; han har regerat mycket annorlunda än han kampanjade, men Romney kommer få svårt att kritisera honom för det då han ju är likadan. Romney är inte heller pålitlig i sjukvårdsfrågan; hur ska han kunna kritisera Obama och låta trovärdig, när han själv genomförde en nästan likadan reform? Obama kan lätt kritisera Romney för att inte förstå sig på vanligt folk; det är ju ingen hemlighet att Romney är uppvuxen i en rik familj med en pappa som var guvernör av Michigan. Obama är inte mycket bättre på den punkten, men till och med han kan nog framstå som folklig i jämförelse med Romney.

Sarah Palin

Därför ställer hon upp: Sarah Palin har stabila siffror i mätningar, entusiastiska och trogna fans (likt Ron Paul - se nedan), och även om hon inte är lika rik som Romney så har hon garanterat en del pengar över efter att ha skrivit en bok och åkt på turné i USA (det är inte gratis att ha henne som talare). Dessutom kan man tänka sig att hon är revanschsugen efter förlusten 2008.
Därför ställer hon inte upp: Sarah Palin är visserligen stabil i mätningarna (alltså opinionsmätningarna för Republikanernas primärval 2012), men hon vinner inte. Trots mängder av positiv publicitet som hon fått när kandidater som hon stött vunnit, så vinner hon inte mätningarna. Nationellt ligger hon ofta på 3-4 plats efter Huckabee, Romney och ibland Gingrich, och ser vi på delstater så leder hon bara i Pennsylvania och Colorado (två ioförsig inte helt oviktiga delstater). Hon har höga förtroendesiffror bland Republikaner, men ligger å andra sidan sämst till bland demokrater och oberoende väljare. Det verkar som att Republikanerna visserligen gillar henne, men hellre vill ha någon annan som presidentkandidat. Frågan är om Palin verkligen anser att det är värt mödan när chansen att vinna inte verkar så stor? Det är ju ingen hemlighet att hon har ett stormigt familjeliv som säkert tar en del energi.

Därför vinner hon: Palin kan med sin aggressiva retorik få republikanerna att gå till valurnorna, och därmed kan hon vinna bara på grund av ett högre valdeltagande från sina supporters. Obama har gjort alla besvikna - från vänsterhåll för att han inte är vänster nog, och från höger och mittenhåll för att han är för vänster. Valdeltagande blir garanterat lägre från Demokraterna än från Republikanerna (särskilt med Palin som kandidat), om inte Obama lyckas vända detta på något mirakulöst sätt. Palin är bra på att tala om visioner, lite som Reagan, och hon har en rörande livshistoria (växt upp enkelt, tonårsdotter som blev gravid, ett barn med downs syndrom etc).
Därför vinner hon inte: Palin, även om hon kan få republikanerna att gå och rösta, kan dessvärre även få Demokraterna att göra det. Många demokrater inte bara ogillar henne - de hatar henne rent ut av! Barack Obama kan enkelt spela på att "Visst, jag kanske inte är så bra, men vill ni verkligen ersätta mig med HENNE?". Palin är impopulär bland oberoende väljare, och hon tycks inte göra några särskilt genomtänkta försök att locka över dem. Palin har visserligen på senare tid börjat endorsa - alltså uttala stöd för - vissa mer liberala kandidater i Republikanska primärval över hela USA. Det har dock inte fungerat utan hon är fortsatt impopulär; det enda som hänt är att flera konservativa också börjat ogilla henne. Palin har ju dessutom avgått som guvernör i förtid - ingen vidare merit för en som söker presidentposten.

Newt Gingrich
Därför ställer han upp: Det är sista chansen. Gingrich, född 1943, kommer vara för gammal för att bli president år 2016. Han fyller 70 det året han skulle tillträda, och äldre än så har ingen president varit när han tillträtt. Det är inget snack om att Gingrich vill bli President, och ska han bli det, så måste han bli det 2012. Frågan för honom är om han tror att han kan vinna; tror han det, så kommer han att ställa upp. Han har själv indikerat tydligt att han med stor sannolikhet kommer göra det.
Därför ställer han inte upp: Gingrich har en svår match i primärvalet, där man mer eller mindre måste vinna antingen Iowa eller New Hampshire för att inte bli uträknad. Gingrich är ett fruktansvärt moraliskt föredöme, han var otrogen mot sin döende fru och gifte om sig (han har varit gift tre gånger). På grund av detta har han inte en chans i konservativa Iowa, men en något bättre chans i New Hampshire. Något säger mig dock att Romney spöar honom där, eftersom Romney ju varit guvernör av en delstat (Massachussetts) i nordöstra USA. New Hampshire ligger i samma område, och det kan nog ge honom en viss fördel som leder honom till en knapp seger. Som jag sa så har Gingrich ett antal affärer bakom sig, och frågan är om han vill att hans förflutna granskas igen (om något mer dyker upp är det garanterat kört). Idag är han ändå en respekterad statsman bland Republikanerna, och han anses ofta vara orsaken till att Republikanerna vann tillbaka Representanthuset 1994. Om han går in i en kampanj kommer hans motståndare utan tvekan att påminna väljarna om hans alla misslyckanden, och då kommer hans eftermäle - om han inte vinner, vill säga - för alltid vara nersvärtat. Dessutom är hans siffror bland oberoende väljare inte särskilt bra (bara Palin har sämre). Gingrich, som är en gammal räv i politiken, vet att man måste vinna oberoende väljare för att vinna. Om han inte tror att han har chans att vinna deras förtroende och röster, så ställer han inte upp.

Därför vinner han: Gingrich är en god debattör, väldigt duktig på att förklara saker. Nog kan han ta sig an Obama i de viktiga presidentvalsdebatterna. Han är erfaren, men har inte tvingats rösta för eller emot något eftersom han inte haft något politiskt ämbete sen millenieskiftet. Han har därför kunnat ta ställning, men sluppit lägga de kritiska, svåra rösterna.
Därför vinner han inte: Obama, för alla sina fel och brister, är en utmärkt far och make. Han har lyckats hålla sina barn från rampljuset, och han har varit trogen Michelle. Som familjeman är Obama utmärkt. Gingrich är ju som tidigare nämnt inte det. Obama skulle därför, ironiskt nog, kunna locka till sig de socialkonservativa som inte är lika höger i den ekonomiska politiken (sådana finns det gott om i södra USA vilket öppnar för att Obama tex. skulle kunna behålla Virginia). Gingrich har inte haft något ämbete på länge, och kan därför ses som oerfaren när det gäller att hantera 2000-talets frågor. Och det ämbete han hade var "bara" som medlem i representanthuset (kongressman). Kongressmän blir sällan presidenter, generellt ska man ha varit guvernör för att ha chansen (Bush, Clinton och Reagan var alla före detta guvernörer). Dessutom är Gingrich knappast karismatisk, något vi kan förvänta oss att Obama kommer vara - Obama är ju trots allt bra på att kampanja, och han kan verkligen vara karismatisk när han vill det.

Mike Huckabee

Därför ställer han upp:
Mike Huckabee har gett intryck av att vara revanschsugen sen förlusten 2008. I sin bok, "Do the right thing" (som jag recenserade här på bloggen) så skriver Huckabee som avslutning att han gillar tanken på att försöka igen. Han upplever ofta att han förlorade bara för att han hade mindre pengar, att folket "egentligen" ville ha honom. Han är populärast av alla bland oberoende väljare, och gör bra ifrån sig både i mätningarna mot Obama och i mätningarna om det Republikanska primärvalet. Den här gången kommer han nog ha mer pengar från början, särskilt som han nu har inte mindre än två TV-shower (han är på TV totalt sex dagar i veckan) och en radioshow (tre gånger i veckan). Det ger givetvis Huckabee en rätt hög inkomst, garanterat högre än den han hade som guvernör av Arkansas. Därför behöver han kanske inte vara i så stort underläge pengamässigt som han var förra gången, om han skulle ställa upp. Huckabee har dessutom inte uttryckt sig positivt om någon av de potentiella kandidater som nu spekuleras om. Romney är en gammal ärkefiende, Palin är ingen riktig konservativ, Gingrich fick sig en släng av sleven när Huckabee för inte så länge sen sa nåt i stil med att "Bill och Hillary Clinton höll ju iallafall ihop, även när det var som tuffast. Något man inte kan säga om vissa potentiella republikanska presidentkandidater". Huckabee har sagt att han kommer att försöka påverka valutgången 2012, och indikerat att om ingen annan med hans åsikter och karaktär ställer upp, så gör han det själv. Hittills har ingen ersättare presenterat sig.
Därför ställer han inte upp: Huckabee har ett kämpigt liv bakom sig, och tanken att koppla av och håva in miljoner med sina populära TV- och radioshower är säkerligen frestande. Huckabee har varit den som talat minst om 2012, och en gång (för länge sen, men ändå) sa han att det var "mindre troligt" att han skulle ställa upp igen. Hans andra TV-show är inte politisk av sitt slag, vilket kan tyda antingen på att han är trött på politiken, eller att han vill stärka sin image som en lyssnande, resonerande och trevlig människa (Huckabees personlighet är en av hans främsta styrkor) för att öka sina chanser i nästa val. Huckabee har alltid gett intrycket av att vara en högst motvillig kandidat som inte alls gillar det politiska rävspelet som ingår i en presidentvalskampanj, och för att vinna 2012 måste man nog känna sig på topp - det ser ut att bli hård kamp om nomineringen. Visst gillar Huckabee att träffa människor, den delen av kampanjande går ju bra - men negativ TV-reklam, journalister som förvränger allt man säger och gör, och det eviga resandet är inte lika kul.

Därför vinner han: Huckabees varma personlighet skulle i det allmänna valet stå mot Obamas stjärnglans, och frågan är om Obama verkligen lyckas övertyga människor med hjälp av slogans och ett glistrande leende en gång till. Huckabee har somsagt goda siffror bland självständiga väljare, och han är en person som är väldigt svår att avsky - man kanske inte håller med honom, men få människor upplever att de desperat till varje pris måste hålla Huckabee från presidentposten (det är väl mest Mitt Romney som känner så). Dessutom är Huckabee tydlig, men samtidigt inte extrem: Han höjde skatterna som guvernör när det var nödvändigt och kan därför inte anklagas för att vara någon högerradikal på det ekonomiska området. Han satsade på preventiv vård som guvernör av Arkansas och stiftade ett antal lagar (förbud mot rökning på arbetsplatser till exempel) för att förbättra folkhälsan, och kan därför inte anklagas för att ignorera sjukvårdsproblemen i USA. Ett problem för Republikanerna är att medan de är snabba att kritisera Obamas reform så har få människor utom just Huckabee kommit med ett alternativ. Huckabee är en stark vän av Israel - men en majoritet av amerikanerna stöder Israel i konflikten, och även om Huckabee går något längre i sitt stöd (vad jag förstått stöder han ingen Palestinsk stat överhuvudtaget utan ser helst att Palestinierna flyttar till de arabiska grannländerna) så är det knappast en valvinnare. Många nämner Huckabees förra yrke som pastor som något som skulle kunna hindra honom, men faktum är att de flesta amerikaner har respekt för pastorer, så det lär inte bli något större problem.
Därför vinner han inte: Huckabee har en tendens, likt Sarah Palin, att ibland säga saker som inte är riktigt genomtänkta. Huckabee har bland annat, när han fick en fråga om mormoner (Mitt Romney är mormon), sagt "Tror inte mormoner att Jesus och Djävulen är bröder?". Han förlöjligade kort sagt den mormonska tron, och många mormoner kan därför inte tänka sig att rösta på honom. Det är aldrig bra att tappa en väljargrupp, särskilt inte en väljargrupp som annars röstar Republikanskt. Huckabee menade säkert inget illa, han bara glömmer bort att reportrar inte är vänner; de är ute efter att få ett bra citat som de kan göra en rubrik av. Sarah Palin är helt klart flera gånger värre än Huckabee när det gäller felsägningar och ogenomtänkta citat, men det kan ändå bli en börda för honom. Särskilt när det gäller sådana religiösa frågor; häromdagen när Huckabee intervjuades på radio så fick han frågan om alla som inte trodde på Gud hamnade i helvetet. Svaret är ju givetvis Ja (bibeln lämnar inget utrymme för andra tolkningar), men att svara så rätt ut kan uppfattas som nonchalant och rent av elakt. Huckabee hanterade det hela ganska bra, jag vill minnas att han sa bland annat att det är upp till Gud att döma vem som kommer till himlen och inte. Men det är nog lätt hänt att stressen och tröttheten som det medför att vara ute på kampanjtåget kommer att leda till att han ger fler ogenomtänkta svar på religionsfrågorna, som kan komma att såra många väljare djupt. Och Huckabee kommer att få frågor om religion, detta på grund av att han som tidigare nämnt jobbat som pastor. De andra kandidaterna skulle nog kunna göra bort sig de med om de fick lika många frågor om religion, men det får de inte. Demokraterna skulle också, om Huckabee var Republikanernas kandidat, få ett utmärkt tillfälle att hämnas för "Willie Horton"-reklamen som fällde deras kandidat 1988. Då var det Bush den äldre som i en TV-annons hävdade att Michael Dukakis (Demokraternas kandidat) tänkte bygga svängdörrar i fängelserna och påpekade att Dukakis som guvernör hade benådat en mördare som sedan mördade igen. Mike Huckabee är också känd för att vara lite för vek mot brottslingar och alldeles för generös med benådningar. Han medverkade till att en brottsling, Maurice Clemmons, som dömts till livstids fängelse blev benådad. Clemmons mördade sedan i november förra året fyra poliser, något som lett till att Huckabee kritiserats för att ha agerat omdömeslöst och låtit känslorna styra istället för att ta det säkra före det osäkra. Om Huckabee får nomineringen kommer vi definitivt att få se Maurice Clemmons namn dyka upp i Obamas TV-reklam.

Ikväll är det primärval i Georgia. Det första primärvalet hölls för precis en vecka sedan, och i de lopp där ingen kandidat fick 50 % så är det nu nytt val bland de två kandidater som gjort bäst ifrån sig. Av särskilt intresse är Republikanernas primärval för Guvernörsvalet. Valet står mellan Karen Handel och Nathan Deal - namn de flesta svenskar säkert inte känner till. Det som gör valet särskilt intressant dock är att Sarah Palin och Mitt Romney har endorsat (alltså uttryckt sitt stöd för) Handel, medan Mike Huckabee och Newt Gingrich endorsat Deal. Huckabee var i Georgia nu i helgen för att kampanja för Deal, och Deals kampanj är noga med att se till att Deal och Huckabee kopplas samman - de vet att Huckabee är populär i Georgia; det var en av de stater han vann år 2008. Om Deal inte vinner så är det en enorm prestigeförlust för Huckabee som säkerligen kommer att påverka huruvida han ställer upp eller inte. Jag säger inte att den här natten kommer att bli avgörande, men den kommer definitivt att påverka en hel del. Palin "förlorade" förra veckan ett val när den kandidat hon stödde för senaten i Kansas förlorade, och om hon förlorar igen så kanske media börjar notera detta. Tidigare har Palins endorsement setts som oslagbara och hennes kandidater som givna vinnare (i de republikanska primärvalen alltså). Efter nattens val kanske den bilden måste nyanseras?

Hur är det då med övriga tänkbara kandidater? För att sammanfatta lite snabbt, så tror jag att Ron Paul, åldern till trots, gör ett till försök, i rent informativt syfte (faktum är att Ron Pauls falang växer i Republikanerna och att hans förra presidentvalskampanj därför på sätt och vis var framgångsrik). Han vore dock svag i det allmänna valet mot Obama då han helt enkelt är för onyanserad och för ideologisk för de flesta väljare.

Pawlenty kan mycket väl komma att ställa upp, och han kan då dra mittenväljare från Gingrich och Romney. Jag skulle säga att det som talar för att han ställer upp är att han så tydligt visat intresse (han har jobbat med fundraising åt flera kandidater i viktiga delstater) för presidentvalet, och att han har lång erfarenhet som guvernör (det yrke man traditionellt bör ha haft för att ha en chans att bli president). Hans åsikter står närmast Romney, men han anses av de flesta ha bättre utstrålning (även om han är långt ifrån karismatisk), och hans bakgrund är bättre (Pawlenty växte upp i ett vanligt arbetarhem). Mot Obama är det svårt att säga hur det går, men han bör nog ha en ganska god chans.

Som jag tidigare nämnt på bloggen tror jag att Huckabee är den bästa kandidaten mot Obama, just eftersom det finns alltför få vinklar som han kan attackeras från, och för att han helt enkelt är den trevligaste kandidaten (det erkänner till och med hans motståndare). Jag tror att Romney nog är stark han med, men han kommer inte att på ett trovärdigt sätt kunna attackera Obamas sjukvårdsreform - och en kandidat som inte kan det har förlorat ett starkt kort. Gingrich, sina skandaler till trots, är nog ändå starkare än Palin på grund av att han klassas som en statsman som har talang för att komma på konkreta lösningar. Bilden av Palin är visserligen något orättvis - hon är inte alls den idiot massmedia påstår att hon är - men hon lär ha svårt att ändra den bilden. Det känns inte heller som att hon försöker göra det; hennes ständigt oberäkneliga och ofta korkade drag förstärker snarare den bilden. Hon verkar tro att hon kan klara sig med bara de republikanska väljarna, men verkligheten är att man behöver oberoende väljare också (och gärna några väljare som egentligen identifierar sig som Demokrater).

Vem är då mest trolig att ställa upp, och vem vore bäst mot Obama? Jag tror att Palin och Romney kommer att ställa upp. Romney för att han har goda siffror, och Palin för att hon inte är smart nog att låta bli. Allvarligt, Palin har ingen chans att ta sig igenom det Republikanska primärvalet, iallafall inte om Huckabee ställer upp (väldigt lite talar för att Huckabee inte vinner Iowa igen). Förlorar man de två första primärvalen (New Hampshire är för liberalt för Palin) så har man i praktiken förlorat, eftersom man blir avskriven av media. Det kanske låter lite tvärsäkert att säga att man inte kan återhämta sig efter att ha förlorat de två första valen, men betänk då hur det gick för Rudy Guiliani 2008 när han försökte ignorera de första valen och satsa enbart på de stora staterna. Det slutade med att han inte vann en enda delstat.

Jag skulle tro att Huckabee är den som är mest tveksam just nu. Gingrich är för fåfäng för att låta bli, men jag skulle tro att alla de skandaler han varit involverad i genom tiden blir för mycket och det är inte omöjligt att hans kampanj avslutas redan före de första primärvalen. Huckabee däremot måste vinna några val för att han ska ta steget. Jag tror att Huckabee vill bli president, men han är inte säker på om det är värt att sluta med sitt jobb och istället gå in i en valkampanj med osäker utgång. Kanske skulle "Guvernör Deal" kunna övertyga honom?

Vi får hoppas på det bästa ikväll.

John Gustavsson

Se även tidigare inlägg:

"Culture of risk" - Amerikas främsta tillgång 20100724

Mike Huckabee: Obamas skräck 20100719

Recension: Do the right thing av Mike Huckabee 20100601

Kongressvalet 2010: Rebellerna intar Frankfort 20100520

Kongressvalet 2010: Mitch McConnell vs rebellerna 20100504

Presidentvalet 2012: Republikanernas utmanare 20100425

Kongressvalet 2010: Republikanernas libertarianska rebeller - DEL 2 20100420

Kongressvalet 2010: Republikanernas libertarianska rebeller 20091126

Inga kommentarer: