söndag 8 maj 2011

En analys av Obamas betydelse för Bin Ladins död

Nu när Bin Ladins död sjunkit in och händelseförloppet överlag lagts på plats, kan det passa med en liten reflektion över vad president Obamas roll i allt detta varit, vad han förtjänar att berömmas, men också att kritiseras för - samt vad detta kan komma att innebära för hans politiska framtid.

Beröm:

Efter Usama Bin Ladins död fick Obama ett inrikespolitiskt bipartisanskt beröm även från tydliga högerprofiler som te x Rush Limbaugh. Också i Europa och världen över prisades initialt Obamas ledarskap. Det beröm han fått för operationen är ett beröm han förtjänar. En tio års jakt på världens mest efterspanade terroristledare är över, och den avslutades tack vare president Obamas personliga direktiv. Bin Ladins död menar jag, är det största som hittills hänt i Obamas presidentkarriär. Stimulanspaketet, som var Obamas stora grej 2009 - lyckades inte uppnå målen man utstakat, och keynesianismen fick genom Obamas stimulanspaket bara ännu en spik i kistan. Kampen om Obamas sjukvårdsreform - som var hans största grej 2010 - är allt annat än över, och ungefär hälften av landets delstater ämnar bestrida försäkringstvånget i lagen. Bin Ladins död kan dock ingen bestrida. Och detta, samt det faktum att Obama är USA:s första svarte president kommer att utmärka honom i historieböckerna.

Kritik:

Men Obama förtjänar också kritik. Dels förtjänar han en övergripande kritik för sin haltande säkerhetspolitik, där han på nästan alla områden tvingats backa sedan 2009. Hans förhastade slutsats att stänga Guantanamobasen var naiv och även ovettig. De ståndpunkter han hade på sin presidentkampanj om att Bush-administrationen gjort nästan allt fel, utgick från att han inte ens verkade förstå exakt vad Bush-administrationen faktiskt gjort, utan bara lyssnade på liberala vänsterbeskrivningar av denna. Värst av allt Obama gjorde var dock inte att han beslöt stänga Guantanamo inom ett år, att han definitivt förbjöd "tuffa förhör" eller att han bara månaderna efter sitt tillträde offentliggjorde de dokument som legat till grund för förhören. Inte heller var hans beslut att försöka åtala Al Qaida-terrorister som Khalid Sheik Mohammed civilt hans största misstag. Hans onekligen största misstag var att låta Eric Holder driva utredningar med eventuella åtal mot de CIA-agenter som en gång utfört de tuffa förhören. Ett sådant agerande undergräver hela det amerikanska nationsbygget, och gör att den nationella kontinuitet som måste finnas oavsett vilket parti som tar makten i ett regeringsskifte bryts. Detta är farligt, eftersom det gör att te x CIA inte kan agera idag i rädsla för vad som skulle kunna hända efter nästa val. En nation som agerar så undergräver sin egen existens - och Obama har stor skuld i detta.

Direkt i förhållande till Bin Ladins död förtjänar Obama också att kritiseras för att inte ha gett tidigare president George W. Bush tillräckligt mycket cred. Det står nämligen tydligt att arbetet med att hitta den kurir med vilken man sedan hittade Bin Ladin är ett arbete som pågått sedan långt innan Obama tillträdde, och ett arbete han kunde avsluta för att andra påbörjade. Dessutom står det också allt tydligare att de tuffa förhör som Obama som presidentkandidat fördömde också spelade en viktig roll i utvinnandet av denna information. Obama har varit i liknande situationer tidigare, som te x när han i augusti förra året pålyste avslutandet av Irakkriget - något han kunde göra dels pg a George W. Bushs tidigare två säkerhetsavtal med Irak, vilka kunde åstadkommas pg a det förbättrade säkerhetsläge som Bushs truppökning i Irak (surge) ledd av general David Petraeus ledde till 2007-2008 - en truppökning som Obama som senator dock motsatte sig. Obama tackade i sitt Iraktal försiktigt Bush, men gjorde det inte i den utsträckning många menade han borde ha gjort - och han erkände heller inte att han haft fel i sin tidigare syn på truppökningen. Samma sak kan sägas om hans senaste tal om Bin Ladins död, där Obama hänvisade till Bush genom att säga att Bush likt han själv, inte betraktade islam som fienden. Det var visserligen sant, men han hade med rätta kunnat säga betydligt mer än så om Bushs roll i kampen mot Bin Ladin. Obama är dock ingen som gärna ger beröm, och heller inte någon gärna medger egna misstag.

Betydelsen för Obamas resterande presidentskap:

Nu är dock Bin Ladin död. Och detta kommer att påverka Obamas framtida presidentskap. Många har redan skrivit mycket om i vilken utsträckning terroristledarens död kan komma att hjälpa Obama vinna valet 2012. Somliga har menat att Obama genom detta vunnit ett utrikespolitiskt trumfkort, men att det är lång tid kvar och om ekonomin då fortfarande går trögt så kommer detta trumfkort kanske inte att hjälpa honom alltför mycket.

Det är en vettig syn på saken. Själv tror jag inte att Bin Ladins död kommer att göra Obama immun för utrikespolitisk kritik. Obama har nämligen gjort så många andra saker det utifrån såväl en libertariansk som en neokonservativ grund är lätt att kritisera. Men däremot kommer Bin Ladins död göra att Obama alltid på ett eller annat sätt kommer att kunna kontra och slå tillbaka när kritiken börjar hagla.

Vad Bin Ladins död förhoppningsvis kommer att göra är att ge Obama större politiskt och militärt självförtroende gällande Afghanistan. Obama har länge talat om vikten av en tidstabell i landet, och önskar se ett ansvarsfullt amerikanskt tillbakadragande. Mycket talar dock för att ett amerikanskt tillbakadragande inom alltför kort tid inte kommer att vara ansvarsfullt. Vad som behöver göras i Afghanistan är inte bara att hjälpa Hamid Karzai att skydda sig själv, utan att i grunden besegra talibanerna. Det kan inte ske utan aktiv amerikansk politik, krigföring och presidentiellt ledarskap. Förhoppningsvis kommer Obama att inse detta. USA kan lyckas, när man vill, när man satsar och när man inte ger upp - och förhoppningsvis kan Usama Bin Ladins död ge Barack Obama en moralisk boost, som gör att han själv verkligen ser och förstår att det verkligen är så. Det är nämligen bara en sådan insikt som kan göra honom till en visionär överbefälhavare som kan leda USA till seger över talibanerna och till ett säkert, tryggt och demokratiskt Afghanistan - och en allierad och nära vän i en region av världen där de flesta länder inte är USA:s vänner.

Se även tidigare inlägg:

Dags för Obama och Holder att överge utredning mot CIA-agenter? 20110507

Inga kommentarer: