En av de mer intressanta sakerna med Netanyahus besök är förstås inte mötet med Obama - de två kommer helt uppenbart väldigt dåligt överens, och Obamas Israelpolitik är en av hans allra sämsta politiska områden. Det riktigt intressanta kommer istället att bli Netanyahus tal inför en samlad kongress, något Representanthusets talesman John Boehner bjudit in honom att hålla. Där kommer Netanyahu få chansen att lägga fram sin syn på saker och ting inför inte bara Obama-administrationen utan inför hela den amerikanska kongressen och det amerikanska folket. Benjamin Netanyahu är en otroligt bra talare (vilket även det korta klippet ovan borde indikera) - en mycket bättre talare än Obama - inte i fråga om högtravande retorik, men i struktur, insikt och konsekvent förhållningssätt - och hans tal kommer med stor sannolikhet att ena såväl republikaner som många demokrater bakom Netanyahus syn på Israel snarare än Obamas. Faktum är att jag vågar påstå att många i Kongressen kommer att älska Netanyahu, som är både en stark patriot och en stark vän till USA.
I efterhand kan man konstatera att så blev fallet - Netanyau tycks ha vunnit såväl de pro-israeliska republikanernas som demokraternas hjärtan. Nu har många demokrater börjat höja rösten mot Obamas påtryckningar mot Israel. Den demokratiske kongressmannen Robert Andrews sa att Obama -
"tilting toward Hamas"
En kanske inte helt riktig, men en politiskt tydlig markering. Andrews fortsatte med att säga att en majoritet av Kongressen inte håller med Obama i dennes Israelsyn. Både den biträdande demokratiske minoritetsledaren Steny Hoyer och Senatens demokratiske majoritetsledare Harry Reid har också distanserat sig från Obama de senaste dagarna i förhållande till Israel.
"No one should set premature parameters about borders, about building or about anything else," sa Reid i måndags, till rungande applåder på AIPAC.
I Senaten förväntas också en resolution som tar avstånd från Obamas utgångspunkt med 1967 års gränser (Obama tycks dock själv har börjat backa genom att på AIPAC tala i betydligt mjukare ordalag och gett en förklaring på vad han tidigare menade med "1967 års gränser").
Joe Lieberman beklagade att Obama lyft fram 1967 års gränser och sa:
“I wish that the president had not made the speech on Thursday, particularly not made it — I gather — without much consultation” with Israel, said Sen. Joe Lieberman (Conn.), an Independent who caucuses with Democrats. “So I think it was a tactical mistake.”
Lieberman är också tillsammans med den republikanske senatorn Orrin Hatch den som arbetar på resolutionen.
Obama har således gett sig ut på alldeles för djupt vatten, något som tycks ha fått politiskt bakslag när majoriteten av politikerna i hans eget land föredrar Israels premiärministers syn på saker och ting snarare än hans egen. Jeb Babbin skriver idag på RealClearPolitics:
Netanyahu's speech achieved his principal political goal, increasing his stock among Israel's congressional supporters of both parties. As a result, Obama will find few friends, even in his own party, to increase pressure on Israel to negotiate with the Abbas-Hamas Palestinian government.
I sitt tal inför Kongressen sa Netanyahu att när Israel säger "never again" (i förhållande till Förintelsen), så menar man "never again." Något de flesta amerikanska politiker har mycket god förståelse för. Här är den klassiska låten på temat:
Källor: The Hill, The Hill, RealClearPolitics
Se även tidigare inlägg:
Om palestiniernas respons på Netanyahus tal 20110525
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar