Det var President Bush som redan under sin guvernörstid i Texas lanserade idén om Faith Based Initiatives - att federala pengar visst ska kunna ges till religiösa hjälporganisationer/kyrkor et c som med tron som drivkraft möter människors sociala behov. Att inte göra detta bara pg a att de också hyste en religiös bekännelse - var inte, enligt Bush, att ädelt respektera separationen mellan kyrka och stat - tvärtom så var det ett sätt att diskriminera hjälporganisationer bara pg a att de råkade ha ett kors eller en davidsstjärna på sina byggnader. Detta tänkte han om han blev president förändra. Det statliga stödet skulle dock inte gå till organisationernas rent religiösa verksamhet, utan bara till deras sociala arbete med att hjälpa fattiga, sjuka, drogberoende etc. Om de ville motta pengar fick de heller inte diskriminera någon hjälpbehövande pg a dess tro (eller brist på sådan).
När Bush försökte bli president sommaren 2000 - så skildrades i svensk media hans Faith Based Initiativ som något väldigt främmande. Jag minns ett svenskt nyhetsreportage där en fd drogmissbrukare intervjuades, som hade blivit frälst - dvs konverterat till kristendomen - och nu var fri från sitt missbruk, och bokstavligen strålade av lycka när han berättade hur tacksam till Gud han var för att fått komma till det kristna behandlingshemmet och att han nu inte längre dagligen drevs av tvångstankar om knark. Det ironiserade man i reportaget dock över och fick det hela framställt som att han nu istället för drogträsket var fångad i sektträsket. Och man kunde inte förstå varför USA:s då eventuellt blivande president ville ge sådana fundamentalistiska rörelser statsbidrag.
När Bush blev president så betonade han konsekvent under hela sin presidenttid hur viktiga de religiösa och medkännande organisationerna var för nationen. Målen för hans stöd till religiösa hjälporganisationer nådde dock aldrig helt upp till de av honom uppsatta förväntningarna. Och de första åren präglades arbetet av såväl bristande resurser som juridisk problematik. Men Bush banade definitivt en väg för att från samhällets sida ge såväl mer respekt som mer resurser till alla tusentals kristna och religiösa hjälporganisationer nationen är full av. En av dem som arbetade för Bushadministrationen i att leda och utforma detta arbete var John J Dilulio Jr - katolik och Demokrat, men en person Bush likväl fått stort förtroende för. I sin bok "Godly Republic" från 2007, beskriver Dilulio att arbetet med detta inte varit det lättaste, och att allt inte gick så smidigt som man hade hoppats. Men han sammanfattar likväl Bushs insats för att främja de religiösa hjälporganisationerna på följande sätt:
"...despite all the ups, downs, and twists, President Bush deserves enormous credit for putting "faith-based" permanently on the federal public agenda and into the popular vernacular. Thanks to this president, no matter which candidate or party wins the White House in 2008, and no matter what my former office´s fate in the next administration, the next West Wing is more likely than not to display due regard for sacred places that serve civic pruposes."
Dilulio tycks nu få rätt. I en färsk artikel från Wall Street Journal beskrivs hur President Obama lanserar sin version av Faith Based Initiatives:
Han tänker bland annat bredda dess agenda till att verka för färre aborter och en utsträckt hand till muslimvärlden. Han tänker också försöka undvika de snåriga konstitutionella frågor som anfäktade Bushs program i flera år. Små skillnader kommer att finnas mellan Bushs program och Obamas - varav den sistes organisation kommer att ledas av den svarte 26-årige pingstvännen Joshua DuBois från Boston, som under Obamas valkampanj också var dennes språkrör för att vinna evangelikala röster. Men trots skillnader från Bushs initiativ så är grundtanken den samma. Wall Street Journal skriver:
"Mr. Obama's goal, much like President George W. Bush's, is to harness the power of churches and other religious groups to solve some of the nation's toughest social problems."
Vad som skiljer Bushs och Obamas initiativ åt - verkar dock vara att svensk media inte förfasar sig lika allvarligt denna gång.
Se även Dagen här och här.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar