Utrikesminister Hillary Clinton åker på onsdag iväg till Mexiko för att främst diskutera den alltmer komplicerade konflikten mot Mexikos knarkkarteller. Författaren Denise Dresser skriver i en artikel i Los Angeles Times att Hillary bör ta med sig något till Mexiko: nämligen ett tydligt besked om vad för slags relation Washington vill ha med sitt grannland i söder.
Relationen mellan USA och Mexiko har under en lång tid präglats av ett bitterljuvt förhållande - där länderna å ena sidan samarbetar i mängder av olika frågor som frihandel och arbetsbemanning, men i andra avseenden är ytterst skeptiska mot varandra. I USA är gränsfrågan med 12 miljoner olagliga mexikanska invandrare ett hett debattämne - det upptrappade drogkriget som på senare tid också börjat rinna in över den amerikanska gränsen ett annat.
Mexiko å sin sida är ett nationalistiskt land som trots sina problem inte vill bli behandlade hur som helst; USA har under de senaste månaderna hållit mer än sex Kongressförhör gällande Mexikos kriminalproblem, och röster har höjts för att militarisera gränsen mot Mexiko - och i Pentagon har till och med röster höjts om att Mexiko riskerar att bli en "misslyckad stat", ungefär som Pakistan, där den civila regeringen hotas att omkullkastas. Samtidigt som en sådan debatt förs, så har USA genom Merida-initiativet pumpat in 150-miljoner dollar för att hjälpa den mexikanska regeringen att vinna drogkkriget. Men samtidigt avbryter den amerikanska Kongressen en demonstration avsedd för att tillåta mexikanska lastbilar att använda sig av amerikanska motorvägar - något som är bestämt genom NAFTA-avtalet. Vilket Mexiko besvarar genom att införa en strafftull på 90 varor med en omsättning på 2,4 miljarder dollar.
Och på det viset fortgår kivet nationerna emellan - där båda parter är ofrånkomligt sammanbundna, men utan att någondera tycks vara så speciellt störtförälskad i den andre. Fast kivet är likväl inget litet sådant.
Mexikos president Felipe Calderon har hävdat att det pågår en organiserad smutskastningskampanj av hans nation i USA. I juli infaller dessutom ett mellanmandatsval i Mexiko - och i valtider går få saker hem lika bra som en lagom portion anti-amerikanism (det är förmodligen omvänt likadant på den amerikanska sidan - i alla fall i gränsstaterna och bland Republikaner).
I Mexiko anser man dock att man har god fog för sin kritik. För även om de stora drogkarteller som på senare år skaffat sig vapenkapacitet tillräcklig för att utmana själva den mexikanska statsmakten, så står amerikanarna inte utan skuld: över den amerikanska gränsen flödar bokstavligen konventionella vapen in i Mexiko - vapen som i USA kan köpas i första bästa vapenaffär, och sen skickas till drogkartellerna på andra sidan gränsen. Pengarna drogkartellerna införskaffar sig kommer också i stor utsträckning från en amerikansk marknad. Något den mexikanska regeringen knappast kan göra speciellt mycket åt.
Hillary Clinton måste därför förmedla ett tydligt budskap: att USA är beredd att ta sin del av ansvaret, genom att visa villighet att försöka stävja drogmarknaden på hemmafronten; stoppa det finansiella flödet över gränsen och den pengatvätt som gjort att knarkbossar som Joaquin "El Chapo" Guzman, är på Forbes lista över världens rikaste människor; USA måste också stoppa flödet av amerikanska högkalibervapen som den mexikanska polisen inte har en chans att sätta något emot.
Om Hillary Clinton kommer med ett sådant budskap så kommer hon att bli varmt mottagen med öppna armar, och möjliggöra att Mexiko går från att vara defensivt avvaktande i sin relation med USA - till att bli en samarbetsvillig partner.
Källa: Los Angeles Times
Se även tidigare inlägg:
USA:s och Mexikos krig mot droger 20090321
Mexikansk borgmästare kommenterar drogkriget 20090315
Mexikos drogkrig 20090315
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar