Skall Obama och Petraeus rädda Afghanistan?

Som de flesta redan vet har situationen i Afghanistan förvärrats avsevärt i år. Al-Qaida och talibanerna har ökat sina attacker och blivit allt djärvare samt sedan ett par månader tillbaka dödas numera fler amerikanska soldater i Afghanistan än i Irak.

Det är förtröstansfullt att Obama avser att ge Afghanistan hög prioritet, vilket han haft för avsikt under hela valkampanjen.

"Jag tror att Afghanistan måste vara vårt fokus, vår centrala front i kampen mot terrorismen", sade Obama vid ett besök i Kabul tidigare i år.

Men frågan är om Obama nu är mer villig att ge general Petraeus det stöd som han vägrade ge honom 2006 då den nya strategin, "the surge", som innebar en truppförstärkning i Irak antogs. Kommer Obama att vara villig att ta sådana tuffa beslut som Bush gjorde 2006 vilket resulterade i att segern i Irak nu är inom räckhåll? Jag tror det. Och det främsta skälet till det är att kriget i Afghanistan aldrig har varit lika kontroversiellt i USA som det i Irak, och när de mer omfattande insatserna i Irak förhoppningsvis snart är över för USA:s del blir det enklare att fördela resurser till bara en krigszon, istället för som tidigare två. Dessutom har Obama alltid varit beredd ta till hårdhandskarna i Afghanistan.

General David Petraeus, arkitekten bakom "the surge" övertog i slutet av oktober även ansvaret för de militära operationerna i Afghanistan och många hoppas att han också där kommer att lyckas vända den mörka utvecklingen. Än så länge har Petraeus legat relativt lågt och varit tydlig med att inte utlova någon snabb vändning i utvecklingen.

En plan är att stärka truppnärvaron i Afghanistan - för närvarande består den internationella styrkan Isaf av drygt 50.000 soldater från 41 länder, och USA har runt 19.000 soldater i landet. Afghanistans armé består av drygt 60.000 soldater, men skall enligt planer växa till 122.000 man år 2014. Denna satsning inbegripar också en upprustning av krigsmateriel och om åtta år skall flygvapnet ha över 60 moderna stridsflygplan och nästan lika många stridshelikoptrar - i jämförelse med dagens tiotal sovjettillverkade plan och runt tjugo helikoptrar.

Men ett problem är att många av talibanernas baser finns på den pakistanska sidan av gränsen Afghanistan-Pakistan. Lägg därtill den instabila politiska situationen i Pakistan, ett land med kärnvapen, ett land som USA behöver på sin sida i kampen mot terrorismen. Många kritiker menar att Pakistan gjort för lite för att bekämpa talibanerna på sin sida om gränsen, och Obama har gjort kritiserade uttalanden där han propagerat för att USA bör hota om att göra mera omfattande militära interventioner in i det allierade landet, vilket man inte ser med blida ögon på i Islamabad.

Jag tror att hotet om en mera omfattande militär intervention från president Obamas sida faktiskt kan inverka gynnsamt på utvecklingen, fast det kommer att bli riskabelt. Om Pakistan tar hotet på allvar samtidigt som de inte uppfattar situationen som hopplös, utan att de genom att trappa upp attackerna på talibanerna kan avvärja en amerikansk intervention, måhända i anslutning till löfte om ökat ekonomiskt och militärt stöd från Washington, kan det innebära att talibanerna får fullt upp med att överleva på bägge sidorna av gränsen.

Somliga politiker i både Pakistan och Afghanistan vill hellre förhandla med talibanerna än att kriga med dem. Här gäller det att USA och omvärlden tydligt visar att de inte gett upp Afghanistan, utan står fasta i sitt stöd till den unga demokratin. Och precis som i Irak gäller det för den amerikanska armén att vinna folkets förtroende, eller åtminstone att få dem att välja de demokratiska krafterna med USA i spetsen före talibanerna.

Läs mer: Obamas utmaning