Benjamin Netanyahu säger att Israel står enat

Israels fd premiärminister Benjamin Netanyahu och nuvarande ledare för Israels högerparti Likud, säger att partipolitiken nu är satt åt sidan och att alla står sida vid sida:

Sarah Palin blir mormor

Sarah Palins 18-åriga dotter Bristol, som under valkampanjen jagades av en journalistisk pöbelmob och blev känd för att vara med barn, har nu fött en son. Tripp Easton Mitchell Johnston, som blir hans fulla namn, föddes den 28:e december. Guvernör Sarah Palin har således blivit mormor.

Källa: Anchorage Daily News

Obamas väg till Vita Huset

CBS 60 Minutes har här ett intressant inslag som sammanfattar Obamas väg till Vita Huset - vilket utgör en passande sammanfattning av en politiskt viktig händelse som ägt rum och utvecklats under hela det år som imorgon tar slut.


Watch CBS Videos Online

Blagojevich utser Obamas efterträdare i Senaten

Mot allas önskningar, maningar och även hot, utser Illionis skandalomsusade guvernör Rod Blagojevich likväl efterträdaren till den senatsplats Obama lämnar efter sig. Detta trots att Demokraterna i Senaten hotat med att vägra godkänna den person som eventuellt utses av Blagojevich.

Nu utser han alltså likväl den svarte Demokraten Roland Burris, och säger enligt SunTimes:

"The people of Illinois are entitled to have two U.S. Senators. If I don't make this appointment then the people of Illinois will be deprived."

Blagojevich förklarar vidare att han inte vill att anklagelserna som riktas mot honom ska drabba Burris: "Please don't let the allegations against me taint this good and honest man."

Blivande President Obama, som blivit mer eller mindre indragen i skandalen i sin hemstat meddelade att han stöder Demokraternas beslut att inte godkänna någon som utsetts av Blagojevich:

"Roland Burris is a good man and a fine public servant. But the Senate Democrats made it clear weeks ago that they cannot accept an appointment made by a governor who is accused of selling this very Senate seat. I agree with their decision."

Här är klippet där Blagojevich tillkännager valet av Roland Burris:



Se även tidigare blogginlägg om saken:

Biträdande Illinoisguvernör Pat Quinn talar om Blagojevich 20081228

Blagojevich håller presskonferens och säger att han inte ger upp 20081219

Rahm Emanuel hade kontakt med Blagojevichs kontor 20081214

Obama har sedan länge försökt distansera sig från Blagojevich 20081212

Obama fördömer utförsäljningsförsöket av hans senatsplats 20081211

Demokraterna i Senaten vädjar till Blagojevich att avgå 20081210

Blagojevichs öde? 20081210

Ryktet om Rahm Emanuels anmälan av Rod Blagojevich 20081210

Rachel Maddow Show driver med Blagojevich 20081210

Demokraternas Watergate? 20081209

Presskonferens om Blagojevich-skandalen 20081209

Obama håller presskonferens 20081209

Illinois guvernör arresteras av FBI 20081209

Israel: den yttersta fronten i kriget mot terrorismen

Israels anfall in mot Gaza fortsätter. Israel utgör den yttersta fronten i kampen mot islamisk terrorism. Det är förvisso sant att grupper som Al-Qaida hyst andra prioriteringar än att förgöra Israel. Israel är inget hot mot Al Qaida - och Al-Qaida och grupper med en snarlik ideologi har enligt sin egna manifest främst varit intresserade av att i första hand störta de "avfälliga" muslimska regimerna i sina egna hemländer; det saudiska kungahuset, president Mubarak i Egypten - och så småningom målet om ett upprättat kalifat som sträcker sig från Spanien till Indonesien (att det aldrig funnits något enhetligt muslimskt kalifat av sådan storlek är en detalj Al-Qaida bryr sig föga om).

I längden råder dock ingen tvekan om att också grupper som Al-Qaida har som mål att också förinta staten Israel. Det sunnitiska Hamas, Al-Qaida och det shiitiska Hezbollah med den iranska regimen - har mycket som skiljer dem åt; så mycket att Irak länge varit på gränsen till ett etno-religiöst inbördeskrig. Vad terroristgrupperna på respektive sida dock har gemensamt trots sina olikheter är hatet mot Israel som tar sig uttryck i alltifrån palestinsk propaganda med hjärntvättade barn, till iranska anti-israeliska manifestationer. En situation som skulle kunna vara förödande för Israel är om dessa grupper -trots sina interna motsättningar - gör enad sak i kampen mot den "judiska ockupationsmakten".

Yossi Klein Halevi skriver här för The New Republic i en artikel hur ett sådant scenario inte ter sig omöjligt och vilka politiska/militära alternativ Israel har att förhålla sig till.

Bland annat drar han en historisk parallell till Gulfkriget 1991 när Saddam Husseins Irak sköt scudmissiler in mot Israel. Israels innevånare flydde då norrut mot Gallileeen. Under Israels andra invasion av Libanon 2006 - så sköt Hezbollah missiler in mot Israels norra del så flydde innevånarna till Tel-Aviv. Idagsläget finns dock ingenstans att fly eftersom två terrorenklaver existerar på båda sidor om landet. Israeliska industrier funderar på att flytta sina saker från Ashdod - bort från Hamas missiler - till Haifa i norr. I Haifa är de dock inom räckhåll för Hezbollah - som, om de gör sak med Hamas, skulle kunna ställa till stora problem för Israel - som trots allt är lika litet som Småland.

Till de problemen kan läggas att Hamas nästan säkert kommer att återuppta självmordsattackerna inne i Israel. I bakgrunden finns också hotet om en iransk atombomb. Och få i Israel tror att president Obama eller världssamfundet diplomatiskt kommer att lyckas förmå Iran att avveckla istället för att utveckla kärnvapen.

Vad har då Israel för alternativ?

I den rådande konflikten måste Israel undvika att dras in i ett krig de inte kan vinna - på samma sätt som kriget mot Hezbollah 2006 - som inte knäckte utan istället stärkte terroristorganisationen. Yossi Klein Halevi beskriver tre alternativ:

Israel kan utföra attackerna i begränsad skala - med målet inte att störta Hamas, men att försvaga dem för att få tillstånd ett mer fördelaktigt kommande fredsavtal. Ett argument för att göra just detta är att PLO:s moderate Mahmud Abbas inte är kapabel att säkra Gaza-remsan från Hamas och att han skulle setts som en judisk kollaboratör om han gavs kontroll över ett område som Israel intagit.

Det andra alternativet är att störta Hamas och överlämna Gaza-remsan till en främmande makt - som te x Egypten, vilket den palestinske chefsförhandlaren Saeb Erekat föreslagit. Egypten verkar dock inte ha något större intresse av att överta Israels problem, och NATO har konsekvent vägrat att skicka fredsbevarande styrkor till Palestina (de kan ju bli beskjutna, precis som de svenska styrkorna i Afghanistan).

Det tredje alternativet är att initialt föra ett begränsat krig, med en framtida möjlighet att expandera kriget i ett fullskaligt krig mot Hamas.

Om självmordsbombningarna återupptas av Hamas kommer Israel nästan säkert också att återigen börja lönnmörda Hamas ledare i specifika kommandoräder.

Det är sant att det finns polariserande extremister både i Palestina och Israel. Däremot finns det inget hopp för fred mellan palestinier och israeler så länge som Palestina styrs av en fundamentalistisk anti-semtisk grupp som Hamas. Det är lika hopplöst som om Israel för 70 år sedan hade varit granne med Nazityskland. Den bästa möjligheten till framtida fred för såväl judar som araber, israeler som moderata palestinier - ligger därför i att Hamas, Hezbollah och fientliga regimer som Iran besegras. Historien bevisar att det fungerar. Det var nämligen precis så vi i Europa gjorde.

Se även tidigare inlägg:

Israels krig mot terrorismen 20081228

Arab-amerikaner protesterar

Det är inte bara i arabvärlden protester mot Israels attack hörs utan också i USA. I Houston samlades hundratals arab-amerikaner för att ropande och viftande med palestinska flaggor protestera mot Israels attack. "People are very upset, obviously. They are angry," sa Said Fattouh, värd för radioprogrammet Arab Voices, "Nobody knows when it will stop."

Protesten hade vuxit fram spontant genom att olika arab-amerikanska organisationer spridit budskapet via email och SMS. Genom protesten vill demonstranterna få amerikaner att uppmärksamma vad som händer i Gaza, där många av demonstranterna har släktingar och vänner.

"It's really bad," sa Sahar Abusada, som växt upp på Gaza-remsan. "Blood. Bodies. No food. No electricity."

Källa: Houston Chronicle

Arabvärlden protesterar

Israels konflikt med Hamas har fått Arabvärlden att protestera - mot Israel, men än mer mot sina egna undfallande regeringar. CNN rapporterar:

Biträdande Illinoisguvernör Pat Quinn talar om Blagojevich

Illinois biträdande guvernör Pat Quinn talar på CBS News om skandalen kring den sittande guvernören Rod Blagojevich. Quinn har ingen nära relation till guvernör Blagojevich - och i Illinios väljs guvernör och biträdande guvernör i primärvalet i två olika processer. Om Blagojevich blir åtalad och avsatt så kommer han dock att efterträdas av Pat Quinn:


Watch CBS Videos Online

David Axelrod talar om Israels konflikt med Hamas

Obamas rådgivare David Axelrod talar här om konflikten mellan Israel och Hamas - och får bland annat fråga om Obama kommer att vara lika vänskapligt inställd till Israel som Bush varit:


Watch CBS Videos Online

Ekonomisk recession kommer inte att hindra Obamas skattesänkningar

Obamas fd kampanjchef och nu rådgivare David Axelrod säger att den ekonomiska tillbakagången inte kommer att hindra Obama från att sänka skatterna för medelklassen, vilket kommer att vara ett led i Obamas stimuleringsplan för att få igång ekonomin igen. Planen är 1000 dollar i skattesänkningar för par - och 500 dollar för individer. Något som kommer att kosta omkring 140 miljarder dollar mellan 2009 och 2010.

"People need money in their pockets to spend. That'll get our economy going again." Sa Axelrod.

Obamas skattesänkingar kommer att skilja sig från Bushs - som, enligt Demokraterna, gav skattesänkningar till de rika. Och helt klart kommer Demokraterna att med regeringsåtgärder verka för att mildra skadeeffekterna av den ekonomiska krisen på ett sätt Republikanerna (vare sig de konservativa eller neokonservativa) inte skulle ha gjort. Det intressanta ur ett svenskt perspektiv är dock att Demokraterna inte verkar anse att själva grundtanken är fel - att i kristider sänka skatter istället för att höja dem, för att på så sätt stimulera ekonomin.

Källa Yahoo News

Israels krig mot terrorismen

USA:s krig mot den islamistiska terrorismen tog sin början efter den 11 september 2001. Ett land som dock bekämpat samma former av islamistisk terrorism långt tidigare, är emellertid Israel.

Israel har sedan sin födelse 1948 tvingats försvara sig med militära medel mot omgivande nationer som med islamistisk retorik menat att Israel saknat rätt att existera. Nasser, och Israels tidigaste fiender (Inklusive Arafats PLO) var pan-arabister och förespråkade främst en kulturellt arabisk identiet, och hade inte speciellt mycket till övers för den militanta form av Islam som grupper som Hamas hänvisar till - men man klädde likväl många av sina krigsargument i en muslimsk språkdräkt för att på så vis uppvigla den arabiska massan.

De palestinska terrorgrupperna av idag, som te x Hamas, Islamiska Jihad, den shiitiska gruppen Hezbollah och regeringen i Iran är dock islamistiska grupperingar som utifrån religiösa ideologiska grunder bedriver hätsk propaganda följt av våldshandlingar mot Israel. I det avseendet är situationen mellan Israel och terroristgrupperna mycket snarlikt det förhållande som råder mellan USA och Al-Qaida. Vad pan-arabisterna på 1950- och 60-talet dock hade gemensamt med islamisterna av idag - är att båda grupper hade som syfte att "kasta ut judarna i havet" eller "sudda ut Israel från kartan".

Rent militärt och teknologiskt så är Israel överlägset både Hamas och de andra terrorgrupperna. Så har dock inte alltid varit fallet, och sedan frihetskriget 1948 har Israel fått utkämpa tre ytterligare krig som hotade landets själva existens. Efter det senaste av dessa krig - Yom Kippurkriget 1973 - har Israel dock blivit en militär supermakt, och idag kan ingen nation i mellanöstern förinta Israel - mer än möjligtvis med hjälp av massförstörelsevapen. Det bör dock kommas ihåg att så inte alltid varit fallet. Och i tider när Israel kritiseras för att överreagera - så bör det inte förglömmas att även om Israel idag är den starkare parten - så är det de andra grupperna som har som mål att förinta Israel (inte tvärtom) - och den enda anledning till att dessa inte lyckats med detta är att Israel idag är starkt - inte att Hamas plötsligt givit upp sin teokratiska ideologi. Den ideologin är lika farlig och lika avskyvärd helt oavsett om dess förespråkare idag är svagare än dess fiende Israel. På samma sätt som Al-Qaidas ideologi är lika galen, farlig och avskyvärd helt oavsett om dess förespråkare måste gömma sig i grottor för att undvika amerikanska bomber.

Att Israel och USA - i egenskap av två västerländska demokratier - överlag är starkare än alla sina fiender, borde vi i Europa vara tacksamma för istället för att gnälla över. Det var inte så längesedan förhållande här hos oss var det omvända - när totalitära regimer var starkare än de demokratiska. Den tiden längtar vi inte tillbaka till - och därför borde vi heller inte önska dess seger någon annanstans. Det finns förstås befogenhet att kritisera somliga av Israels och USA:s metoder - men bara om man grundläggande förstår att de tillhör den goda sidan i konflikten - och att de grundläggande har rätt i en strid där motparten har fundamentalt fel.

Se även tidigare inlägg: Vita Huset fördömer Hamas 20081227

"Barack the magic negro" åter tillbaka

2007 sände den konservative radioprataren Rush Limbaugh en skämtsång vid namn "Barack the magic negro" på sin radiokanal, en sång som i sin tur byggde på en artikel med samma namn från Los Angeles Times där författaren menade att vita som röstade på Obama därigenom skulle lätta sina samveten för dess historiska rasism. Sången väckte dock stora kontroverser. Här är ett inslag om saken från maj 2007:



Nu har sången dock gjort comeback - när en person i den Republikanska Nationalkommittén (RNC) inför julen skickade ut sången till ett antal kommittémedlemmar på en cd-skiva. Den ansvarige är dock inte vem som helst utan Chip Saltsman, manager till Mike Huckabees presidentkampanj och kandidat till posten som RNC:s näste ledare. RNC:s sittande ordförande Mike Duncan, säger att han är chockad över händelsen:

"I am shocked and appalled that anyone would think this is appropriate as it clearly does not move us in the right direction."

Chip Saltsman försvarade dock sången med att säga att liberala Demokrater och deras allierade inom media inte höjde några röster över kolumnen i Los Angeles Times, men däremot klagade när Rush Limbaugh gjorde en sång om samma sak. Saltsman sa vidare att GOP-medlemmarna har den goda humorn och det goda förståndet att se sången som en lätthjärtad politisk parodi.

Som en kommentar kan väl sägas Magic Negro åtminstone låter lite lustigare än House Negro, som Al-Qaidas andreman al-Zawahiri förra månaden kallade Obama.

Se även blogginlägget Al Qaidas andreman hånar Obama 20081119

Joe Biden intervjuas av Charles Gibson

Obamas blivande vice-president Joe Biden har hållit låg profil sedan valet den 4:e november. Hittills har han heller inte efter valet ställt upp på någon intervju - förrän nu. Här är en ca 20 minuter lång intervju med Biden av ABC News Charles Gibson, där Biden talar om ekonomin, och framtiden för den blivande Obama-administrationen.

Vita Huset fördömer Hamas

Israel attackerar Gazaremsan med flyg för att vedergälla de hundratals racketattacker från Hamas in mot Israel, och har hittills dödat omkring 120 människor och skadat 200 palestinier. Omvärlden fördömer överlag Israels agerande som en överreaktion - USA manar Israel att undvika civila offer men lägger däremot skulden för den upptrappade konflikten på Hamas, som med sina attacker brutit den tidigare vapenvilan.

"The United States strongly condemns the repeated rocket and mortar attacks against Israel and holds Hamas responsible for breaking the cease-fire and for the renewal of violence in Gaza," sa Utrikesminister Condolezza Rice i ett uttalande.

Här gör Vita Husets talesman Gordon Johndroe ett uttalande om situationen:



SVD citerar ett uttalande av Carl Bildt:

– Om det finns det något positivt att säga om det som sker nu så är det att nästa USA-administration inte kan blunda för Mellersta Östern. Den måste gå in med full kraft från den 20 januari, säger Carl Bildt.

Obama har ännu inte gjort något uttalande om saken, men hålls uppdaterad om händelseutvecklingen.

Se även DN, Dagen

75% av amerikanerna är glada att Bush lämnar Vita Huset

CNN har här ett inlsag om hur 75% av den amerikanska befolkningen är glada över att Bush snart lämnar Vita Huset. Bush sågs när han valdes år 2000 som en stark ledare, och gjorde det också efter omvalet 2004. Efter den initialt misslyckade insatsen vid orkanen Katrina så har dock Bush siffror rasat. Även Republikaner från hans eget parti misstror honom. Här är CNN:s inslag:

Caroline Kennedy visar sig

Caroline Kennedy som försöker förmå New Yorks guvernör David Paterson att utse henne som ersättare för Hillary Clintons förlorade plats som New York-senator, har hittills inte talat speciellt mycket direkt till media - nedan följer dock ett utdrag från en intervju med henne (som också kan läsas i sin helhet här). Kritiker menar att hon bara är en kändis som försöker rida in i Senaten genom sitt familjenamn, medan hon i själva verket inte har någon egen politisk resumé att i någon större utsträckning kunna hänvisa till. Beslutet ligger dock i guvernör Patersons händer, som ännu inte tycks ha bestämt sig:

Visit msnbc.com for Breaking News, World News, and News about the Economy

Se även tidigare inlägg:

Caroline Kennedy intresserar sig för Hillarys senatsplats 20081206

Obama är USA:s mest beundrade man

En undersökning gjord mellan den 12 och 14 December visar att en tredjedel av 1008 amerikaner placerade Obama som nr 1 eller nr 2 på listan över vilka personer de beundrar mest. Det gör Obama till den för närvarande mest beundrade personen i USA. Därmed puttar han ner den tidigare 1:an till blott 2:a plats - som är, tro det eller ej - George W. Bush. Undersökningen visar också att Obamas beundrarsiffror är de högsta sedan undersökningen infördes 1948 - med undantag för ja, George W. Bushs 39% månaderna efter den 11 septemberattacken.

Trea i denna undersökning blev John McCain, följt av påven, pastorn Billy Graham och fd president Bill Clinton - som alla kämpade om fjärdeplatsen.

Bland mest beundrade kvinnor i USA så vann Hillary Clinton med 20% och behöll den 1:a-plats hon innehaft de senaste 13-16 åren. 2:a med 11% - blev Sarah Palin, 3:a Oprah Winfrey, 4:a Condolezza Rice och 5:a Michelle Obama.

Källa Yahoo News

Bush tar tillbaka benådning

Bush som spenderat slutdagarna av sin presidentperiod med att, likt tidigare presidenter, benåda olika personer - tog häromdagen tillbaka en av sina benådningar efter att ny information om fallet framkommit. Något liknande har kanske hänt tidigare, men i nyhetsinslaget nedan säger reportern att han inte känner till att något liknande skulle ha hänt. Händelsen gör att granskningsprocessen över vilka som söker presidentens upprättelse förmodligen måste ses över och skärpas avsevärt. Här är i alla fall ett reportage om saken:

Visit msnbc.com for Breaking News, World News, and News about the Economy

Se även tidigare blogginlägg på samma tema:

Bush benådar israelisk hjälte 20081223

Bush benådar 14 personer 20081125

Skulle Al Gore ha invaderat Irak?

Kelly McParland har här en mycket intressant artikel som ställer frågan om Al Gore skulle ha invaderat Irak, om han hade blivit president år 2000 istället för Bush?

McParland hänvisar i sin artikel till en rapport gjord för Canadian Defence and Foreign Affairs Institute av professor Frank Harvey vid Dalhousie University, som hävdar att Al Gore skulle ha agerat precis likadant om han blivit USA:s president istället för George W. Bush.

Den rådande tesen lyder, enligt Harvey, att George W. Bush och ett antal få ideologiska likasinnade - som Dick Cheney och Donald Rumsfeld - utnyttjade rädslan efter 9/11 för att få till stånd ett preventivt krig mot Irak.

Harvey går helt emot den tesen och förklarar att varken Tony Blair eller te x Colin Powell var neokonservativa, inte heller var majoriteten i vare sig Senaten eller Representanthuset detta.

Harvey förklarar vidare att Gore under sin tid både som senator och vice-president var en utrikespolitisk hök och skulle ha varit minst lika aggresiv som Bush. Gore skulle dessutom ha fått ta del av precis samma underrättelseinformation som Bush, och inget tyder på att han därefter skulle ha agerat annorlunda. Som bevis för detta kan man se på Gores tidigare attityd mot Irak. Jag citerar ett stycke ur artikeln:

“Gore was a foreign policy hawk. He consistently opposed efforts to cut defense spending, supported Reagan’s decisions to bomb Libya, invade Grenada, aid the Contras in the 80s, and fund the B-1 and B-2 bomber and MX missile programs.” Gore and his running mate, Senator Joe Lieberman, both backed the 1991 Gulf War. As Vice President, Gore supported military actions in Bosnia and Kosovo, and “consistently adopted the hardest line in the Clinton administration when dealing with Saddam Hussein.” When President Clinton decided to abort his four-day bombing of Iraq in 1998, Gore opposed backing down “despite the absence of UN Security Council endorsement.”

Gore was surrounded by advisers who shared his hawkish views, whose speeches, statements and policy positions at the time give no hint they were reluctant to use force to bring Saddam Hussein into line.

Artikeln förklarar vidare:

Harvey notes that the decision to invade was not made overnight but culminated from a series of escalating steps involving the UN and a host of international leaders, both friendly and otherwise.
“President Gore would have been compelled to make all of the same rational moves to get inspectors back into Iraq,” he concludes. “Strategically, the only way to accomplish this goal through multilateral diplomacy would have been to follow the same basic strategy. The competing counterfactual claim that none of these decisions would have been taken is simply not credible.”

Således drar professor Harvey alltså slutsatsen att Gore också hade invaderat Irak. En slutsats jag själv anser vara mycket rimlig, vilket framkommer också i min egen artikel "Irakkriget ur ett historiskt perspektiv" - som undersöker en del av de saker som Harvey också undersökt i sin rapport.

En sak som kan tilläggas är dock att även om Gores och Bushs politik skulle vara lika på så vis att båda skulle ha invaderat Irak, så skulle dock förmodligen kriget gått annorlunda för Gore än för Bush. Harvey menar att en sak Gore förmodligen gjort annorlunda är att han hade skickat in fler trupper än Bush gjorde i början av kriget (en av bristerna i Bushs taktik). Kanske skulle han ha gjort det. Däremot skulle Gore nästan säkert inte - när kriget gick som värst 2006 och 2007 ha beordrat en truppökning på 30 000 man - mot i princip samtliga experters råd (och mot den Irakiska studiegruppens rekommendationer). Gore vore alldeles för intellektuellt lagd för att göra det. Att våga göra en sådan sak med ett kompakt motstånd från alla sidor, utan att skrämmas för att framstå som envis och dum och utsättas för världssamfundets ytterligare isolering - vågar bara en visionär göra - en person med blicken fäst på målet som oavsett hur svår vägen dit än må vara, inte tappar fästet. En sådan är president Bush - och hans egenskaper räddade Irak både från experternas råd, och ett totalt kaos.

UPPDATERAD 20081227

Harold Pinter död

Den brittiske dramatikern Harold Pinter, som var en stark kritiker av Irakkriget, och såväl president Bush som sin egen regering, har idag avlidit. 2005 tilldelades han Nobels litteraturpris - och höll via videolänk sin nobelföreläsning där han gick till hätskt angrepp mot president Bush, som han ansåg borde ställas inför krigsförbytardomstolen i Haag tillsammans med Tony Blair. Pinter blev 78 år gammal. Här är hans tal från 2005:

Bush hjälper hedervärt blivande president Obama

Aldrig tidigare har en sittande administration gjort så mycket för att hjälpa den kommande administrationen att få en smidig start som president Bush nu gör. Bushs fd talskrivare David Frum förklarar hur Bush avslutar sin presidentperiod som en "uniter" och inte en "divider" (dvs en som enar, inte en som splittrar) precis som han lovade i sin egen valkampanj 2000.

Ett bra exempel på detta är hjälpen till bilindustrin. Få, om ens några Republikaner (inklusive John McCain) stöder den idén. Också president Bush själv är mycket skeptisk, och uttryckte sig så här inför American Enterprise Institute:

“This is a difficult time for a free market person. Under ordinary circumstances, failed entities—failing entities should be allowed to fail. … I'm … worried about putting good money after bad—that means whether or not these autos will become viable in the future.”

Han fortsatte dock:

“I feel an obligation to my successor. I've thought about what it would be like for me to become President during this period. I have an—I believe that good policy is not to dump him a major catastrophe in his first day of office.”

Bush hade två tydliga alternativ: antingen kunde han ha låtit biljättarna gå i konkurs och överlämnat eventuella problem helt till Obama att sköta, eller så kunde han ha försökt bygga ihop sin egen lösning nu medan han ännu hade makten och innan den tillträdande Demokratiska administrationen och kongressen fått makten. Bush gjorde ingendera av dessa. Istället gav han biljättarna ett tillfälligt lån; för lite pengar för att lösa situationen långsiktigt, men tillräckligt mycket för att ge Obama-administrationen - som oavsett vad Bush än gör kommer att få bära huvudansvaret att förvalta ekonomin - tillräckligt mycket tid på sig att själva utarbeta sina egna planer.

Genom ett sådant handlande underlättar Bush situationen avsevärt för sin efterträdare. Det är också mycket annorlunda än hur Bill Clinton agerade när Bush tog över efter denne. David Frum ger ett exempel: President Clinton hade länge motsatt sig att skärpa det tillåtna maxvärdet för arsenik i dricksvatten. Bevisen för fördelarna med starkare reglering var små, och kostnaden för lokala myndigheter skulle bli stora - i synnerhet för delstater som te x New Mexico. Under sina sista veckor som president så sa dock Clinton ja till de striktare reglerna - vilket dock lade hela bördan på blivande president Bush, som tvingades mellan att antingen höja de lokala skatterna eller framställas som en miljöbov som förgiftade vattenbrunnar. Liknande saker gällde Kyotoprotokollet och den Internationella brottsdomstolen. I samtliga fall följde Bush helt enkelt den policy hans föregångare haft under sin tid - men hamnade i dålig dager när hans föregångare på väg ut genom dörren slängt ur sig åsikter om saker denne inte längre behövde ta praktiskt ansvar för, vilket skadade Bushs rykte likt små tidsinställda bomber.

Bush skulle således kunna ha frestats att tänka att det nu var dags att ge igen för vad hans Demokratiske föregångare en gång gjorde mot honom. David Frum skriver:

"Another man might have concluded that it was only fair that he retaliate by bequeathing some bombs of his own. Bush did the opposite, extending more consideration than he had received in his turn. It’s maybe not the biggest presidential achievements. But surely it ranks among the finer."

I min artikel om Irakkriget citerade jag Michael Gerson - en annan av Bushs fd talskrivare, som skrev:

Many liberals refuse to concede Bush's humanity, much less his achievements. But that humanity is precisely what I will remember. I have seen President Bush show more loyalty than he has been given, more generosity than he has received. I have seen his buoyancy under the weight of malice and his forgiveness of faithless friends. Again and again, I have seen the natural tug of his pride swiftly overcome by a deeper decency -- a decency that is privately engaging and publicly consequential.

I en intervju för CNN sa President Bush följande om den blivande President Obama, som i princip vunnit valet genom att i högre utsträckning kampanja mot Bush än mot McCain:

"We care about him, we want him to be successful, and we want the transition to work."

Hedervärda ord av en snart avgående president. Ord som bara uttalas av personer som verkligen förstår att presidentämbetet handlar om USA, inte om dem själva.

Se också tidigare inlägg:

Bush och Obama samarbetar intensivt 20081217

Talibanpredikant hotar döda flickor som går i skolan

Talibanledaren Shah Durran i Swat-dalen i nordvästra Pakistan hotar att döda flickor som går i skolan, skriver SVD , Dagen.

- Ni har fram till den 15 januari på er att sluta sända era flickor till skolan. Om ni inte lyder kommer vi att döda sådana flickor, ska ledaren ha sagt enligt en myndighetskälla.

Bergen i Swat-dalen utgjorde Pakistans enda skidort och var tills förra året populärt bland turister. Nu är dock regionen ett slagfält där den radikale predikanten maulana Fazlullah vill införa en strikt ortodox islamisk lagstiftning. Hittills har talibanerna förstört 252 skolor - och nu hotar de alltså också att döda flickorna som går dit.

- Vi vill driva igenom sann sharia i området, och för det slåss vi och offrar våra liv, sa talibanledaren Shah Durran. Förhoppningsvis blir hans eget värdelösa liv det första att offras.

Se även tidigare inlägg:

Laura Bush manar till att stå upp för Afghanistans kvinnor 20081130

Mrs Bush tar ton mot talibanerna 20081115

En ung flickas liv i Afghanistan 20081114

Obamas jultal

Här är blivande president Obamas jultal. Obama har skyhögt opinionsstöd, där hela 82% anser att han sköter övergången bra. Vilket kan jämföras med 65% för Bush år 2000, och 67% för Bill Clinton 1992. En stor del av den smidiga övergången beror dock på president Bush, som gjort mer än någon tidigare president för att försäkra en smidig övergång. Här är Obamas jultal:

Obama på Hawaii

Obama, som spenderar julen i Hawaii tillsammans med familjen blev fotad av en paparazzi iklädd bara badbyxor och solglasögon. En bild som mötts av stora reaktioner - och en händelse som visar att Obama kommer att bli en kändis-president, mer än förmodligen någon annan politiker. CNN beskriver reaktionerna på Obama-bilden i följande klipp:

Tillbaka till 1930-talet

Under depressionen på 1930-talet hoppade investerare ut genom fönstren på Wall street, nu har något snarlikt hänt; den 65-årige investeringsrådgivaren Thierry de la Villehuchet som bodde i New York hade åt sina kunder placerat stora summor europeiska pengar i Bernad Madoffs fonder, som i själva verket visade sig vara ett gigantiskt pyramidspel. Thierry de la Villehuchet försökte desperat få tillbaka sina kunders pengar - men blev djupt uppgiven när han förstod vad som hänt. Han hittades i morse död på sitt kontor, med uppskurna vrister.

CNN har här ett reportage om saken:


Se även tidigare blogginlägg:

Madoff sätts i husarrest 20081219

Madoff-skandalen: var är det allmänna raseriet? 20081217

Svensk bank drabbad av Madoffs pyramidspel 20081215

Mer om skandalen på Wallstreet 20081213

Wallstreetgurun Bernard Madoff arresterad 20081212

Bobby Jindal talar om året som ligger framför

Kalifornien är inte den enda delstat där ekonomin är tight. Den finansiella krisen drabbar hela landet, så också Louisiana, vars guvernör Bobby Jindal här talar om utmaningarna som ligger framför och året som väntar. Han säger också att trots att han hedrats med att föreslås som presidentkandidat 2012, insisterar han på att han vill ställa upp i guvernörsvalet 2011 och tjänstgöra en period till som Louisianas guvernör. Klippet avslutas sedan med att Jindal som aldrig hymlat med sin kristna tro avslutar med att berätta om sin nya jultradition.

Jag kommer i den här bloggen också fortsättningsvis med jämna mellanrum skildra Jindals politiska utveckling, i såväl tro som förhoppning om att han en dag kommer att bli USA:s president.

Här följer också Jindals julhälsning till medborgarna i hans delstat:

Dear Friends,

Supriya, the kids, and I want to wish you and your family a very Merry Christmas. As families gather to celebrate the holidays, this is the time of year when we truly cherish what is important in our lives. Whether it’s the memory of your first Christmas tree or of mom’s Christmas ham, this is truly a special time of year.

So Merry Christmas from our family to yours, and I hope you have a safe and happy holiday weekend.

“For unto us a child is born, unto us a son is given: and the government shall be upon his shoulder: and his name shall be called Wonderful, Counselor, The mighty God, The everlasting Father, The Prince of Peace.” Isaiah 9:6

Sincerely,

Governor Bobby Jindal

JibJab: 2008 Year In Review

Se även tidigare JibJab parodi på 2008-temat: JibJab: 2008 Campaign

Bush benådar israelisk hjälte

President Bush lät idag benåda 19 ytterligare dömda brottslingar - däribland juden Charles Winters, som i Israel räknas som en hjälte för sina insatser för den israeliska statsbildningen efter andra världskriget. Winters, som var i flygbranschen, lät då köpa upp fd militära lastflygplan vilka han kom att använda för att hjälpa sina judiska vänner som verkade för att etablera en judisk stat i Palestina. Winters lät med sina plan hämta vapen som sedan flögs till Palestina. Det var dock ett brott mot USA:s neutralitetsakt - som gick ut på att ekonomisk assistans och vapen inte skickades till parter i utländska konflikter där USA ännu inte tagit ställning - vilket ledde till att Winters fick betala 5 000 dollar i böter och avtjäna ett 18 månaders fängelsestraff.

Reginald Brown, en advokat som verkade för att få Winters namn upprättat, kommenterade och sa att Bushs benådning "rights a historical wrong and honors Charlie's belief that the creation of the Jewish state was a moral imperative of his time. ... Charlie Winters helped shape human history for the better."

Regissören Steven Spielberg hade också vädjat för Winters upprättelse och skrivit ett brev till president Bush som löd som följande:

"There are probably many unsung heroes of America and of Israel, but Charlie Winters is surely one of them,.. While a pardon cannot make Charlie Winters whole, and regrettably he did not live to see it, it would be a fitting tribute to his memory and a great blessing to his family if this pardon is granted."

Winters dog 1984 - men får i och med Bushs benådning nu i efterhand sitt namn upprättat.

Schwarzenegger på CBS 60 Minutes

Guvernör Schwarzenegger intervjuas på CBS 60 Minutes och talar om finanskrisen i Kalifornien, hans satsning på klimatproblemen - och hur hemma han kände sig när han fyrtio år tidigare kom till USA:


Watch CBS Videos Online

Se även tidigare inlägg: Arnold talar om Kaliforniens budgetproblem samt Schwarzenegger lägger in sitt Veto mot Demokraternas förslag samt Lame Duck Guvernator

Joe the Politician

Joe the Plumber som John McCain riktade in strålkastarljuset mot under den tredje presidentdebatten har nu blivit kändis. Med det tilltagande kändisskapet har han dock visat mer frustration för McCain, som uppenbarligen inte är tillräckligt konservativ för Joe the plumbers smak. Här talar Joe på CNN - Joe the plumber, som blivit författare, framstår här nästan som Joe the Politician. Vid talet om Joe the Plumber skojade Joe Biden och sa att han själv var "Joe the Senator" - den titeln skulle kanske rörmokar-Joe kunna satsa på. Här är han i alla fall:

Obama-administrationen minskar vice- ämbetet men stärker utrikesdepartementet

Obama-administrationens struktur kommer att skilja sig från Bushadministrationens på så vis satt Utrikesdepartementet får en mer framträdande roll, medan vice-presidenten får en svagare. Detta i stor utsträckning tack vare blivande vice-president Joe Biden och blivande utrikesminister Hillary Clinton.

Joe Biden, som under kampanjen ansåg att Dick Cheney gett vice-presidenten en roll han aldrig var tänkt att ha - ämnar krypa vice-presidentens ämbete. Han kommer inte att börja dagarna med en egen intelligensrapportsammanfattning, inte heller kommer han att alltid vara den sista person som Obama rådgör med - inför olika beslut. En person i Bidens team säger:

“What he has said previously is that Vice President Cheney had an overly expansive view of the vice president, almost created like a shadow government inside the White House, Vice President-elect Biden has a very strong view that the vice president’s role is to be an adviser to the president and to be a member of the president’s team, and that’s how he’s going to be in the job.”

Vad som dock bör sägas är att Bush valde Cheney i mångt och mycket för dennes breda utrikespolitiska kompetens och gav honom den roll han har haft - något som Obama aldrig visat sig vara intresserad av att ge Biden (det kort han i det avseendet tycks ha satsat med på är förstås Hillary Clinton).

Vad Biden dock kommer att ha gemensamt med Dick Cheney är att Biden inte heller, i likhet med Cheney, har några egna ambitioner att senare bli president.

Hillary Clinton ämnar å andra sidan stärka Utrikesdepartementets roll, genom en större budget samt en expanderad roll i hanteringen av världsekonomin. Hon kommer också att skapa speciella konvojer att kunna sändas ut till olika politiskt heta platser runtom i världen.

Sammanfattningsvis lär vi därför få ser mer av utrikesminister Hillary Clinton än vi fick av utrikesminister Condolezza Rice - och mindre av vice-president Joe Biden än vi fick av vice-president Dick Cheney.

Sarah Palin till CPAC?

Sarah Palin har blivit inbjuden att tala vid the Conservative Political Action Conference (CPAC) i Washington DC framåt våren. Än så länge har hon inte tackat ja, men gör hon det så kommer hon alltså återigen att hamna i det nationella strålkastarljuset. Årets huvudtalare kommer att bli kongressmannen Paul Ryan. Noteras kan att denna konservativa organisation, som alltid drar tunga politiska namn, dock inte bjudit in John McCain till att tala nästa år - eftersom denne trots allt sågs som alltför moderat.

Källa: Anchorage Daily News

Ett litet inlägg i den svenska islamdebatten

Under valkampanjen 2008 försökte somliga grupper utmåla Obama som muslim. Ett rykte som surrade under en längre tid, och som Obama tydligt dementerade. När Colin Powell bads om en kommentar i frågan sa han dock att, även om Obama vore muslim? Än sen? Var det något fel med att vara muslim? Den frågan är aktuell också här i Sverige (och förmodligen hela Europa). Och som vanligt tenderar debatten att polariseras och debattörerna hamna i det ena eller andra diket - vilket mitt följande inlägg är en liten reflektion över:

SVD har här en artikel om hur en religiös man i Örebro piskade och pistolhotade sin dotter pga att hennes vänner hade fel religion. Dvs att hon umgicks med människor med fel religion.

Jag är inte helt obekant med religiösa strömningar i Sverige - och i en stad med ett stort antal somaliska flyktingar/invandrare och en moské med en wahabbistisk betoning - så gissar jag att mannen i fråga var muslim. Jag vet förstås inte, det är bara en gissning. Dock är det en kvalificerad sådan.

Spelar det i detta avseende då någon roll att han är muslim, när det, som det brukar hävdas i media är "kulturen, inte religionen" som föranleder dylika övergrepp?

Min åsikt, utan att ta ställning till om det är föräldrarnas kultur eller religiösa fanatism som driver dem att misshandla sitt eget barn - är att det ändå faktiskt spelar roll i sammanhanget. Det spelar roll på så vis att döljande av faktum leder till spekulationer. Jag spekulerar här i att det förmodligen är en muslim (vilket jag gör utifrån vissa kunskaper om muslimer i Örebro - samt relativt stor kunskap om västerländska och mer förekommande protestantiska sekter i Sverige). Jag kan i dessa spekulationer förstås ha fel. En seriös tidning skulle dock försöka undvika rykten genom att lägga korten på bordet på en gång.

Om det nu skulle visa sig vara ett muslimskt somaliskt par (vilket är min gissning) - så kommer förstås det faktumet fram förr eller senare, i synnerhet om det blir en öppen rättegång. Att media då inte gick ut med hela sanningen i början (och jag svårt att tro att de inte vet detta) - så kommer det att leda till ytterligare rykten: att media avsiktligt försöker dölja "muslimska brott". Och ja, därefter har det initiala försöket att stävja "islamofobi" fått precis motsatt effekt - eftersom kastruller där trycket hålls inne, alltid kokar över. Vilket torde glädja Sverigedemokraterna.

För att avslutningsvis gissa också på en annan sak, så är min gissning att om min första gissning gällande att förövarna ifråga är två somaliska föräldrar stämmer - så beror det på kultur, inte på islam.

Däremot har jag träffat etniska svenskar i Örebro som blivit muslimer och som jag vet absolut inte skulle slå sina barn (pg a deras mycket svenska kultur)- men som däremot hade önskat att Sverige var en islamisk stat, ungefär som Saudiarabien (vilket de, när jag frågade, gav som exempel på som den idag mest ideala islamiska staten). Det sistnämnda beror dock på deras muslimska religion, inte på deras svenska kultur.

Det skulle kunna sägas betydligt mer om religion och politik - kristendom och islam i Europa och USA. Det får dock bli vid annat tillfälle. Uppenbart är dock att svenska - europeiska och amerikanska politiker i mångt och mycket har samma frågor att på ett vettigt sätt försöka förhålla sig till.

I Baghdad firades i lördags julen för första gången i stadens historia (staden grundades i slutet av 700-talet och blev det abbasidiska kalifatets huvudstad, och har alltsedan dess varit muslimsk). Nu seglade en stor luftballong över staden med en bild av Jesus Kristus, och en bild av den irakiska flaggan. Tillställningen sponsras av Iraks regering. Barn av skilda bakgrunder fick dessutom träffa jultomten, bärandes en irakisk flagga. En irakisk vakt förklarade skrattande att "idag är alla irakier kristna" - vilket torde bevisa att avskummen som spränger människor i luften och halshugger otrogna (kufars) - inte på något sätt representerar det irakiska folket - vare sig dess kristna eller muslimska representanter. Och det, är något vi alla bör glädjas åt.

Se även följande artikel i Dagen för mer information om det irakiska julfirandet.

Verklighetens "Sleeper Cell"

För några månader sedan såg jag tv-serien Sleeper Cell från 2006, som i två säsonger skildrar hur den svarte muslimske FBI agenten Darwyn Al-Sayeed infiltrerar en hemlig jihadiströrelse i USA, som planerar ett stort attentat någonstans inom landet.

En federal domstol har nu fällt 5 st icke-amerikanskfödda muslimska män för att ha planerat att mörda amerikanska soldater vid Fort Dix några mil öster om Philadelphia, i ett muslimskt "heligt krig mot Förenta staterna."

Federala åklagare hävdade att männen, som inspirerats av Al-Qaida utan att dock ha några direkta kopplingar till dessa, sen 2005 planerat attentatet - som gick ut på att med automatvapen och raketgranater döda så många amerikanska soldater som möjligt. När de arresterades i maj 2007 så var de just i slutskedet av sina planer och i färd med att köpa vapen av en säljare, som dock i verkligheten var en FBI-informant. De riskerar nu livstids fängelse. Här har vi verklighetens "Sleeper Cell" - till skillnad från svensk polis- säkerhets- och underrättelsetjänst, som nästan alltid ter sig tämligen patetiska i den aktiva och förebyggande kampen mot grov brottslighet, så är FBI värda all heder.

Källa Washington Post

Arnold talar om Kaliforniens budgetproblem

Arnold Schwarzenegger talar i följande klipp om Kaliforniens budgetproblem och säger bl a hur ironiskt det är att Obama talar om nationens största satsning på infrastruktur, medan Kalifornien tvingas skära ner på sådant. Han säger dock att budgetproblemen i delstaten måste lösas, och hoppas att detta kan göras innan julen:

Rick Warren - den nya kristna högerns nya ansikte?

Den kristna högern är ett begrepp som i Sverige brukar användas för att luddigt beskriva de religiösa politiska element som de senaste trettio åren utgjort en alltmer tilltagande del av det Republikanska partiet - med åsikter som överlag känns väldigt främmande för såväl svensk politik som svensk kristenhet, i fråga om ett aggressivt motstånd mot främst aborter och homoäktenskap - men också en stark patriotism och ett övergripande försvar av amerikansk utrikespolitik - för att inte tala om ett oreserverat stöd till Israel.

De främsta och i Sverige mest kända representanter för den kristna högern är Pat Robertson, och den numera avlidne Jerry Falwell som oftast omnämnts när man här vill beskriva den kristna högern. Dessa två har länge representerat en stark moralkonservatism, och även en stark kristen patriotism och ett tydligt evangelikalt Israelstöd. Under 1980-talet och början av 1990-talet var dessa herrars inflytande i den evangelikala politiska rörelsen mycket dominerande. 1988 ställde Pat Robertson upp i presidentvalet där han dock förlorade Republikanernas primärval mot George H W Bush (samma år förlorade förövrigt Al Gore Demokraternas primärval mot Michael Dukakis, som George H W Bush sen besegrade).

Efter Robertsons förlust blev han sakta men säkert allt mindre de evangelikala politikernas ansikte utåt - för att numera spela knappt någon roll alls. Under en längre tid har denna rörelse heller inte fått något nytt ansikte. Robertsons organisation Christian Coalition hade stora framgångar på 1990-talet och leddes länge av den då unge Ralph Reed som dock lämnade Christian Coalition 1997 - och blev mer en mainstreampolitiker med en evangelikal tro, snarare än dess politiska språkrör. Han fortsatte dock sin politiska aktivism och ledde Bushkampanjens inriktning mot de evangelikala 2004.

En som däremot förenat pastorsrollen med ett någorlunda politiskt engagemang är dock pastorn Rick Warren. Medan Robertson och Falwell tillhörde en äldre generation som fokuserade till stor del på moralfrågor som idag känns betydligt mindre- såväl aktuella som viktiga - än de gjorde på 1970 och 1980-talet (och som gjort att Christian Coalition av idag inte på långa vägar är vad det förr var), så fokuserar Warren mer på hjälparbete: att motverka fattigdom, AIDS, och arbeta för fred. Ämnen som gjort honom betydligt mer omtyckt i vidare kretsar än Robertson någonsin varit, och som gett vita evangelikala protestanter en mer rumsren röst i det politiska etablissemanget. (En av få kändispolitiker att faktiskt fortfarande inte drista sig för att beblanda sig med den kristna högerns äldre garde är dock Sarah Palin, som under valkampanjen gjorde en mycket tillmötesgående intervju med James Dobson - grundare av organisationen Focus on the Family - och tillhörande gardets gamla generation).

Här i Sverige har Pat Robertson aldrig stått högt i kurs, och med undantag från somliga satellitkanaler, och rörelser som Livets Ord, med dess underförsamlingar - så har den amerikanska kristna högern och dess idéer känts väldigt främmande för svensk kristenhet. Så dock inte Rick Warren, vars bok "A purpose driven life", vars inledningsord citerades av John McCain under Saddlebackdebatten - översatts också till svenska av det kristna bokförlaget Libris, med titeln "Att leva med mål och mening". Rick Warren har en betydligt mjukare framtoning än Pat Robertson - och även evangelikala vänsterteologer som Jim Wallis, som också blivit populär bland svenska evangelikala i sökandet efter att på ett vettigt sätt implementera trons andemening i politiken, skriver i sin bok "The Great Awakening", mycket gott om Rick Warren.

Bland de evangelikala svenskar jag träffat så framställs dock Warren som en del av den amerikanska kristna vänstern. Ett intryck jag själv aldrig fått av denne - då jag snarare betraktat honom som neokonservativ, ungefär som Bush. Dvs socialkonservativ i moralfrågor (precis som den kristna högern, men utan att lägga tonvikten i sin verksamhet på de frågorna) men däremot betydligt mindre fiscal conservative än den klassiska Reagan-konservatismen (och även den kristna högern; med andra ord helt i linje med Bushs koncept om medkännande konservatism).

I samband med kritiken mot Obamas val av Warren försöker somliga gayaktivister plocka fram de bitar de kan, för att förklara att Warren i själva verket är en ytterst intolerant typ, som verkligen inte borde få förätta invigningsbönen vid Obamas installation. Det första man nämner är förstås Warrens tydligt starka stöd till proposition 8, och att dvs med politiska medel verka för moralisk lagstiftning grundad på personlig övertygelse (jag tror dock inte att Warren själv skulle sett saken på det sättet). Att göra just detta kännetecknar den kristna högern i betydligt större utsträckning än den kristna vänstern (som Obama tillhör).

Här är ett exempel på när Pat Robertson kommenterar saken tidigare i år, innan Proposition 8 röstats igenom och när homosexäktenskap fortfarande var lagligt i Kalifornien:



Dramatiska ord. Här är dock Rick Warren när han talar om samma sak:

Visit msnbc.com for Breaking News

Ett annat exempel som de senaste dagarna lyfts fram är att Warren, som endorsade George W. Bush 2004 (tillsammans med majoriteten av vita evangelikala), gjort ett snarlikt radikalpolitiskt uttalande som Pat Robertson gjorde när han häromåret ansåg att USA borde lönnmörda Hugo Chavez. Så här sa Robertson:



Hugo Chavez som i sitt tal inför FN 2006 öppet kallade President Bush för "Djävulen", och inför den församlade FN-skaran förklarade att han fortfarande kunde känna lukten av svavel efter Bushs tal vid samma talarstol dagen före - kan man förmodligen förstå att Pat Robertson inte hyste någon större sympati för. Att däremot öppet påkalla ett lönnmord av en utländsk statchef var dock förstås något mycket kontroversiellt (och något som Jimmy Carter på sin tid förbjöd CIA att utföra).

Rick Warren gjorde dock ett snarlikt uttalande hos Sean Hannity på Fox News i början av December. Denna gång med Irans president Mahmoud Ahmadenijad i åtanke:



Warren uttrycker sig förstås inte på långa vägar likadant, eller lika specifikt, som Pat Robertson - men Warren tillhör också en yngre generation och en helt annan värld än Pat Robertson tillhör (Warren känner många Hollywood-kändisar och har en hel del känt folk i sin kyrka - det gör knappast Pat Robertson på ett personligt plan) - däremot framstår kontentan i Robertsons respektive Warrens svar vara tämligen likartade. Den slutsatsen drar också kritiker av den kristna högern. Sarah Posner skriver följande för The Nation:

There was no doubt that Obama, like every president before him, would pick a Christian minister to perform this sacred duty. But Obama had thousands of clergy to choose from, and the choice of Warren is not only a slap in the face to progressive ministers toiling on the front lines of advocacy and service but a bow to the continuing influence of the religious right in American politics. Warren vocally opposes gay marriage, does not believe in evolution, has compared abortion to the Holocaust and backed the assassination of Iranian President Mahmoud Ahmadinejad.

Warren has done a masterful job at marketing himself as a "new" kind of evangelical with a "broader agenda" than just fighting abortion rights and gay marriage. He dispatches members of his congregation to Africa to perform AIDS relief and has positioned himself as a great crusader for bringing his "purpose-driven" pabulum to the world... Beneath the sheep's clothing lurks a culture warrior wolf. After the Saddleback forum, he told the Wall Street Journal that the only difference between him and James Dobson was that of "tone."

Så långt kritikerna på (den politiska) vänsterkanten. Warren framstår mycket riktigt inte som en del av den nu växande evangelikala kristna vänstern - tvärtom, inte heller framstår han dock (till skillnad från vad kritikerna antyder) som en del av den gamla kristna högern - snarare framstår han som den neokonservativa rörelsens egna ansikte; förvisso en betoning på moralkonservatism och patriotism (precis som Robertsons kristna höger) - men också med stark betoning på ett regeringsansvar i fattigdomsbekämpning, miljöproblem, demokrati, motverkan av AIDS och fredsmäklande på platser som te x Darfur.

Det är förstås exakt den agendan som Bush har drivit de senaste åtta åren (även om det sällan skrivits om de bitarna i Sverige) - en agenda som skiljer sig i många avseenden från Reagan-konservatismen (och den äldre kristna högern), men som också skiljer sig från vänsterliberalismen. För denna mittenpolitik har Bush utgjort en tacksam syndabock som båda politiska kanter kunnat skylla på när något gått fel som de själva inte viljat ta ansvar för. Warren har än så länge skonats från den kritiken, även om den politiska vänsterkanten nu verkar ställa in sina sikten.

Se även tidigare blogginlägg: Obama försvarar valet av Warren samt artikel i Dagen

Frankens ledning över Coleman diskuteras på MSNBC

Al Frankens ledning i den jämna omräkningsprocessen i Minnesotas senatsval diskuteras här på MSNBC.

Visit msnbc.com for Breaking News, World News, and News about the Economy

Se även tidigare blogginlägg: Al Franken närmar sig nu seger i Minnesota

Låt oss tvinga på Kina vår kultur

Det är dags att tvinga på Kina vår kultur. Eller, förlåt, vi måste berika kineserna. Låt oss omedelbart flytta dit av fri vilja och sedan kräva vår rätt att tala svenska och ändå bli medborgare (ett nytt språk skulle sannerligen berika Kina), kräva att våra barn ska få undervisning i och på svenska, låt oss importera svenska köttbullar och starta butiker som har svensk mat som specialitet, låt oss kräva en lag mot hets mot folkgrupp i Kina och låt oss sedan sätta dit varenda en som vågar tala om att brottsligheten bland svenskar är högre än bland kineser, att Kina faktiskt har en egen kultur och att kineser var där först. Och givetvis ska den som säger nåt i stil med att modersmålsundervisningen kostar pengar bakom lås och bom. Som ett sista steg startar vi TV-program där vi pratar om vad som är rätt enligt svensk lag och diskuterar de problem som uppstått i samhället vi invaderat. Ungefär som Halal-tv, fast bättre.

Varför ska vi göra så här? För att det vore bra för Kina. Väldigt bra. I alla fall om man får tro vänstern, som ju ständigt tjatar om att svensk kultur inte är bra nog åt Sverige; vi måste berika oss med iransk, irakisk och turkisk kultur, bara för att nämna några. Sverige ska ha mångfald, som råder när invandrare kommer hit och kräver alla de saker jag föreslog att vi skulle kräva av Kina, inte enfald, som är vad som rådde under 1950-talet och tidigare (ni vet, då svensk industri blomstrade, arbetslösheten låg på 0 och vi hade en åttondel så många våldtäkter som idag...).

Faktum är att Kina fortfarande är ett väldigt enfaldigt land. De har, till stor del, samma gamla hyddor, kläder, musik, och ve och fasa: Språk, som de haft tidigare.Varför inte åka till Kina och sprida vår svenska kultur? Vore inte detta en god gärning, att rädda Kina från den rådande enfalden? Om svensk kultur inte duger åt Sverige så borde väl kinesisk kultur inte duga åt Kina heller, inte sant?

Konstigt nog verkar det som att den gör det. Ett enfaldigt Sverige är rasistiskt, ett enfaldigt Kina är "pittoreskt", "charmigt", "spännande" och så vidare. För samtidigt som vänstern gör allt för att Sverige ska bli så osvenskt som möjligt, så bekämpar man de tappra amerikanerna som vill göra Kina lite mindre kinesiskt. Vänstern motsätter sig globalisering och rasar över att McDonald's startat upp i Kina, och när de ser indier dricka Coca-cola så praktiskt taget gråter de blod. Varför? Det är ju också mångkultur: Amerikansk och kinesisk kultur lever sida vid sida.

Vad är problemet?Är det kanske att USA inte gjort sig kända för att stena otrogna? Är det för få könsstympningar i USA? Är det därför man inte bör beblandas med deras kultur? Eller varför?

Faktum är att kineserna beblandande med USA faktiskt har vissa skillnader jämfört med när Sverige beblandar sig med islamism: Kineserna väljer frivilligt att gå på McDonald's och kinesiska företag ger helt frivilligt jobb åt amerikaner. Visst är McD bra på marknadsföring, men det går ju ändå att säga nej till deras "främmande kultur". Lyxen att säga nej har inte de människor som skadats och hotats i kravallerna i Rosengård haft - för dem har mångkulturen kommit ofrivilligt flygandes på dem, ofta i form av en sten i huvudet. Inte heller har poliserna som tvingats jobba extrema mängder övertid fått välja. Valet mellan mångkultur eller "enfald" har redan sjuklövern i Riksdagen gjort åt dem.

Vad jag vet har amerikanerna i Kina aldrig ens försökt införa en "Lag om Hets mot Folkgrupp". Ibland önskar man att man vore kines.

/John G

En flaska presidentöl

I Kenya - landet i vilket blivande president Obama har rötterna på sin fars sida, har man sedan Obama insvors som senator 2004 sålt en ölflaska vid namn "Obama" (tidigare hette den Senator). Nu uppgraderar man dock och ger ölen en ny etikett: President. Enligt reklamen så finns den dock tillgänglig på begränsad tid - så eventuella samlare (av antingen udda ölmärken eller Obamaprylar) bör bege sig till Afrika snarast.

Källa

Madoff sätts i husarrest

Finansmannen Bernard L. Madoff som arresterats för att ha förskingrat 50 miljarder dollar, i en av de största finanskupper i amerikansk historia - får nu sitt i husarrest i sin lägenhet på östra Manhattan - med 24-timmars bevakning av ett vaktbolag som står i direktkontakt med FBI. Madoff får lämna lägenheten för schemalagda träffar i domstolen.

Källa: New York Times

New York Times har här en lång artikel om Madoffs svindleri. (20081220)

Rapport om Sarah Palin

USA-bloggaren Mathias Sundin - Folkpartist som i somras kampanjade för McCain - har skrivit en rapport vid namn "Sarah Palin - rätt sorts kvinna?", om hur svensk media skildrade Sarah Palin betydligt mer negativt än de gjorde med de andra kandidaterna.

Ett mycket bra initiativ - som inte tillhör vanligheterna här i Sverige. Läs mer om rapporten här, på Sundins egen blogg.

Bush och 9/11 i en värld av konspirationer

Dagen efter terrorattacken den elfte september 2001 – dök ett email ner i min mailbox från den vita amerikanska separatiströrelsen National Alliance vars nyhetsbrev jag då prenumererade på. I mailet var en bild av de rasande tvillingtornen i New York och en text som förklarade att det hela hade hänt därför att USA villkorslöst stött judarna. Genom att agera för Israel hade USA skaffat sig många fiender i mellanöstern. Om amerikanarna ville undvika fler sådana händelser och på så vis avväpna muslimernas argument till attacken, så skulle man sluta stödja den judiska staten. Flyern fortsatte sedan: The jewish cause is not America´s cause.

Det var en teori där i detta fall den antisemitiska rasistgruppen tolkade in terrorattacken helt utifrån sin egen världsbild, och därefter använde den egna tolkningen av händelsen i sina egna propagandasyften.

National Alliance var dock inte ensamma med att göra detta. Efter hand skulle otaliga teorier om vem och vilka – och varför attacken utfördes, komma i omlopp. I muslimvärlden menade somliga att judarna låg bakom attacken. Och en anledning till denna teori som snabbt vann spridning var att 4 000 judar som jobbade i WTC lät bli att gå till jobbet just den 11 september. En teori som den 12 september kablades ut av Hezbollas TV kanal al-Manar.

I ett tal inför FN den 11 november gick Bush emot dessa teorier och sa:

We must speak the truth about terror. Let us never tolerate outrageous conspiracy theories concerning the attacks of September the 11th; malicious lies that attempt to shift the blame away from the terrorists, themselves, away from the guilty.

Teorierna var dock seglivade. När jag kampanjade för Bush 2004 träffade jag en (förmodligen) palestinsk kvinna utanför Vita Huset som på allvar menade att Bush styrdes av Ariel Sharon och att judarna styrde världen.

Teorier om judar må ha gått hem i muslimvärlden – däremot är sådana teorier högst politiskt inkorrekta i väst, och dessa fick heller inget större insteg i USA bortsett från somliga högerextrema kretsar.

I västvärlden uppstod istället en annan konspirationsteori: att USA:s regering eller en ”skuggregering” skulle ha legat bakom attacken – för att på så vis kunna rättfärdiga de påföljande invasionerna och därigenom driva igenom en ”neokonservativ” agenda (ett konspiratoriskt laddat begrepp i kretsarna ifråga). Dessa teorier vann snabbt spridning över hela västvärlden – och på Internet spred sig teorierna explosionsartat genom hemsidor och fildelningsprogram som spred propaganda i form av texter och hemmasnickrade dokumentärfilmer som förklarade teorierna – filmer som te x den populära filmen ”Loose Change” - gjord av ett gäng ungdomar i norra New York, som i maj 2006 hade 10 miljoner tittare på Google video. En annan av de mer kända förespråkarna till dessa teorier som använde Internet flitigt för att sprida sitt budskap var exempelvis konspirationsteoretikern Alex Jones.

Teorierna kunde se olika ut – men generaliserat så menade man att någon form av skuggregering hade samordnat attacken – ledarna för denna hemliga regering tillhörde, menade många, det ”militärindustriella komplexet” som Dwight Eisenhower varnat för innan han avgick som president 1961. Vissa menade också att Bush ledde denna hemliga regering – andra menade att Bush styrdes av andra människor som ledde det hela (Bush som allmänt betraktades som smått korkad, ansågs nämligen vara för dum för att kunna leda något så komplext på egen hand – och det menade man, skulle i så fall ha varit det främsta argumentet mot teorin). Skuggregeringen (med eller utan Bush) – avsåg dock att genom ”terroristattacken” skapa en ”ny världsordning” – ett uttryck man precis som det ”militärindustriella komplexet” hämtat från en tidigare president (George H W. Bush använde orden för att beskriva tiden efter Kalla Kriget) men gett en helt egen innebörd. Denna skuggregering knöt vissa sedan i sin tur till äldre konspirationsteorier om frimurarorden, det hemliga sällskapet Illuminati från upplysningstidens gryning och mer moderna ”hemliga sällskap” så som Bilderbergersällskapet, och även amerikanska institut som Council on Foreign Relations. Somliga högerkristna grupper (som te x Pat Robertson) menade också att allt var en del i förberedandet för Antikrists kommande världsherravälde som bibeln beskriver ska inträffa innan Kristi återkomst.

Fanns det då några bevis för dessa teorier?

De konspirationstroende menade själva att bevisen fanns överallt – men att regeringen samtidigt gjorde allt för att dölja eller undanhålla bevisen. Några exempel:

- Konspirationsteoretikerna menade te x att WTC tornen i New York rasade på ett sätt som visade att det fanns bomber inne i tornen – de kunde inte falla rakt till marken genom att ett flygplan flög in i sidan av tornet.

- Konspirationsteoretikerna menade också att USA:s luftförsvar NORAD medvetet undvek att genskjuta de kapade planen.

- En annan teori var att Försvarshögkvarteret Pentagon i själva verket träffades av en missil – inte av ett flygplan

- Man menade också att Flight 93 inte störtade till marken pg a att besättningen gjort motstånd mot kaparna, utan pg a USA:s regering själva sköt ner planet efter att ha fyllt det med folk som ”visste för mycket”.

Dessa teorier belade man sedan genom att framhålla olika fakta och genom Internet vann dessa teorier alltså stor spridning – och en undersökning skulle senare komma att visa att så många som ¼ av amerikanerna trodde på någon variant av dessa teorier. Något som också drivs med i ett avsnitt av den satiriska tv-serien South Park – där Eric i ett avsnitt är övertygad om att Bush och regeringen ligger bakom 9 11. Jag bevistade själv en föreläsning vid Umeå Universitet kring 2003 där en av föreläsarna från Utrikespolitiska institutet berättade hur han träffat ledaren för det ryska kommunistpartiet – som då uttryckt att han trodde att den amerikanska regeringen själva låg bakom terroristattentatet.

Dessa konspirationsteorier finns fortfarande – men uppmärksammas inte längre i samma utsträckning som för några år sedan. För några år sedan så kulminerade dock teorierna – och den amerikanska regeringen försökte också bemöta dem. Det gjorde även andra organisationer – och jag läste vid den tidpunkten Popular Mechanics bok ”Debunking 9/11 Myths” från 2006 av David Dunbar och Brad Reagan – som tar upp konspirationsteoretikernas argument och granskar deras fakta i sömmarna för att sedan bemöta dessa. En bok väl värd att rekommenderas för dem som är intresserade av ämnet. Förordet till boken är skrivet av ingen mindre än John McCain som där skriver:

”No American living today will forget what happend on September 11, 2001 … But though the evidence for Al Qaeda´s central role in the 9/11 attacks is overwhelming, many have found the facts unsatisfying…

We would like to think there was something more at work on September 11 – something hidden, more sophisticated, something as grand as the lives so easily destroyed. Those unsatisfied with ordinary truth of the attacks have concocted stories more fanciful, more conspriatorial than the events as we know them…

This conspiracy mongering is no small phenomenon. Any Internet search will turn up thousands of explanations for the events of September 11. These theories come in nearly infinite variety, but all reach essentially the same conclusion: that the U.S. government, or some shadowy group that controls it, organized the attacks as part of a master plan for global domination…

Blaming some conspiracy within our government for the horrific attacks of September 11 mars the memories of all those lost on that day. There were errors and missteps in our government´s response, to be sure, but the performance of our public servants was on the whole heroic, not destructive…

Any explanation for the tragedy of 9/11 must start and end with the facts… the conspiracy theorists… ignore the methods of science, the protocols of investigation, and the dictates of logic. The conspiracy theorists chase any bit of information, no matter how flimsy, and use it to fit their preordained conclusions… We cannot let these tales go unanswered. The 9/11 conspiracy movement exploits the public´s anger and sadness. … The conspiracy theories are a distraction from the proper lessons of 9/11, from what is truly important to this country.


Konspirationskulturen var, precis som McCain förklarar, stor - och tog sig uttryck inte bara genom hemsidor och pseudo-dokumentärer, utan också genom populärkulturen i form av musik. Musiker kritiska till USA och till Bushadminstrationen specifikt – har det sedan länge funnits gott om, som exempelivs Dixie Chicks tidiga kritik av president Bush där ledsångerskan Natalie Maines i en konsert i London 2003 sa: "Just so you know, we're ashamed the president of the United States is from Texas." Ett uttalande hon dock senare bad om ursäkt för.

Och i Bright Eyes sång ”When the President talks to God” – med anspelning på Bushs gudstro går texten i de två sista verserna:

When the president talks to God
Do they drink near beer and go play golf
While they pick which countries to invade
Which Muslim souls still can be saved?
I guess god just calls a spade a spade
When the president talks to God

When the president talks to God
Does he ever think that maybe he's not?
That that voice is just inside his head
When he kneels next to the presidential bed
Does he ever smell his own bullshit
When the president talks to God?

I doubt it

Majoriteten av artister var dock kritiska utifrån ett inom-amerikanskt perspektiv. De var kritiska till Bush och möjligtvis till USA under Bushs ledning – men de var inte kritiska till USA som sådant. Det gäller även filmskapare som te x Michael Moore - som visserligen befinner sig på den amerikanska vänsterkanten, men likväl inte förkastar hela det amerikanska samhällsbygget. Undantag fanns dock förstås även här – som te x Rage Against the Machine som kritiserar USA utifrån en marxistisk utgångspunkt som en kapitalistisk – imperialistisk världsmakt.

Ett av de band som dock direkt återspeglar konspirationsföreställningarna – och också gör det på ett genomgripande och mycket skickligt sätt, är rapartisten Immortal Technique – eller Felipe Coronel som är hans riktiga namn. Denna 30-åring (f 1978) skriver avancerade texter som tar sin utgångspunkt i ett djupt anti-amerikanskt perspektiv där världshändelser och storpolitik helt förklaras utifrån ett konspiratoriskt perspektiv.

I låten ”Bin Laden” som släpptes innan valet 2004, antyder Immortal Technique (som gjort låten tillsammans med Mos Def och senare även tillsammans med Eminem – som också i sina låtar visat sitt missnöje med Bush) att det var just Bush som låg bakom attacken den elfte september. Ett stycke av låten går som följande:

"Bin Laden didn't blow up the projects
(It was you nigga, it was you)
Bush knocked down the towers!
(It was you nigga, it was you motherfucker)
Bush knocked down the towers!
(It was you W, it was you)
I said Bush knocked down the towers…
It was you W, it was you…"

Här är en version av låten med bland annat Eminem och Mos Def:


I låten “The Cause of Death” som är rejält genomarbetad - lyder texten så här:

I see the world for what it is, beyond the white and the black
The way the government downplays historical facts…

My words'll expose George Bush and Bin Laden
As two separate parts of the same seven headed dragon
And you can't fathom the truth, so you don't hear me
You think illuminati's just a fuckin conspiracy theory?

I ett stycke senare fortsätter texten och antyder då att 9/11 inte var vad det verkade vara:

I was watching the Towers, and though I wasn't the closest
I saw them crumble to the Earth like they was full of explosives

… They dubbed a tape of Osama, and they said it was proof
"Jealous of our freedom," I can't believe you bought that excuse
Rockin a motherfucking flag don't make you a hero
Word to Ground Zero
The Devil crept into Heaven, God overslept on the 7th
The New World Order was born on September 11

Här använder Immortal Technique alltså en term direkt hämtad från konspirationsteoreitkernas värld. I nästa stycke fortsätter han dock och förklarar där att det emellertid inte var Bush personligen som låg bakom attacken:

And just so Conservatives don't take it to heart
I don't think Bush did it, 'cuz he isn't that smart
He's just a stupid puppet taking orders on his cell phone
From the same people that sabotaged Senator Wellstone

De verkliga skurkarna är istället människorna “bakom Bush” – det militärindustriella komplexet som Immortal Technique beskriver på följande sätt:

The military industry got it poppin' and lockin'
Looking for a way to justify the Wolfowitz Doctrine
And as a matter of fact, Rumsfeld, now that I think back
Without 9/11, you couldn't have a war in Iraq
Or a Defense budget of world conquest proportions
Kill freedom of speech and revoke the right to abortions
Tax cut extortion, a blessing to the wealthy and wicked
But you still have to answer to the Armageddon you scripted
And Dick Cheney, you fuckin leech, tell them your plans
About building your pipelines through Afghanistan
And how Israeli troops trained the Taliban in Pakistan
You might have some house niggaz fooled, but I understand
Colonialism is sponsored by corporations
That's why Halliburton gets paid to rebuild nations
Tell me the truth, I don't scare into paralysis
I know the CIA saw Bin Laden on dialysis
In '98 when he was Top Ten for the FBI
Government ties is really why the Government lies
Read it yourself instead of asking the Government why
'Cuz then the Cause of Death will cause the propaganda to die..

Här är den låten med tillhörande text:


De riktiga ondingarna är alltså enligt sången Bushs ministrar, snarare än Bush själv. Jag har studerat konspirationsteorier i ca tio år – och precis som fantasiböcker och filmer så är många av dem väldigt spännande (det är ungefär så jag läser och bedömer konspirationsteorier). De är dock mer eller mindre bra. Immortal Techniques teorier är bra teorier – bra på så vis att han med sin musik bygger upp en hel värld – visserligen en helt konspiratorisk och mycket osann sådan – men likväl en logisk sådan utifrån sina egna premisser. Vilket också gör hans musik mer kraftfull än många andra artister som försöker närma sig samma tema. Något som förmodligen också är en orsak till lockelse för många unga som gärna tar till sig enkla och radikala svar på vad som i verkligheten är svåra och komplexa frågor.

På senare år har uppmärksamheten kring alla dessa 9/11-teorier dock minskat. Det kan bero på olika orsaker – som te x att det nu finns många detaljgranskningar av dessa teorier (som te x den omnämnda boken ovan) – men en annan av orsakerna kan vara att de i många avseenden jagats ikapp av verkligheten. Något som Immortal Techniques text ovan illustrerar ganska bra. I texten skildrar han hur männen ”bakom Bush” konspirerar om världsherravälde – och anspelar t o m på bibliska bilder som odjuret från Uppenbarelseboken. Historiens gång visar dock att människor som i konspirationsteoretikernas föreställningar var nyckelpersoner – har gått ganska snopna öden till mötes:

Donald Rumsfeld, som många anser vara en av hjärnorna i den neokonservativa världsordningen, fick till slut inte fick styra något alls – när Bush helt enkelt gav honom sparken 2006 (Ett taskigt slut för samordnaren av en ny världsordning.) – inte heller finns Paul Wolfowitz kvar i leken – som också målas upp som en av de neokonservativa ondingarna. Faktum är att den enda kvarvarande i den ursprungliga Bushadministrationen är vice-president Dick Cheney (han utgör ju dock, enligt Hillary Clintons ord, ett eget departement i sig själv – så låt gå, det kanske räcker med honom för att tro på allsmäktiga superondingar).

Det samma skulle förmodligen kunna sägas om John McCain. I konspirationsteoretikernas värld torde väl John McCain som bemödar sig med att i en bok bemöta teorierna vara en del av det ”onda etablissemanget” (John McCain i egenskap av krigshjälte och en generationer lång militärfamilj torde passa utmärkt som skuggledare för det militärindustriella komplexet). Men precis som det ter sig tämligen konstigt att de onda konspiratörerna inte ens lyckas behålla sina jobb – så ter det sig i sådana fall förstås också aningen besynnerligt att McCain, som konspirerar ihop en ny världsordning, inte ens kan konspirera ihop en enkel valseger.

Historien visar alltså att verkligheten således inte bara hann ikapp, utan också hann om konspirationsteorin ifråga.

Syftet med denna artikel är av den anledningen inte att i detalj gå in på eller bemöta konspirationsterorierna kring 9 11 (eftersom det för tillfället inte längre känns lika aktuellt som förr). Att bemöta dessa teorier är dock givetvis helt nödvändigt när de blivit stora och populära i omfattning, så som de då var – och att John McCain i egenskap av en etablerad politiker tog sig an ett ämne som detta förtjänar han all heder för – då politiker vanligtvis tenderar att ignorera istället för att konfrontera pyrande problem som hotar att eliminera hela grundläggande ideologiska samhällsstrukturer – men däremot sällan hotar politiska frågor här och nu.

Det kan skrivas mycket mer om detta ämne. Men jag nöjer mig med denna introduktion, för den här gången.

Se även tidigare blogginlägg: Välgjord anti-Bush låt 2008-08-03