Strassel tar i intervjun upp frågor om Irak och Iran och Bush förklarar att synen att man genom att ha invaderat Irak 2003 stärkte Irans makt inte stämmer. Iran avskräcktes initialt att fortsätta sina kärnvapenprogram:
"The notion that we went into Iraq and therefore the Iranians became emboldened—it was the opposite," Mr. Bush says. "The Iranians, it turns out, suspended their program," he continues, referring to a 2007 National Intelligence Estimate finding that Tehran had halted its weapons program in 2003. He says that it wasn't until mid-2005 that Iranian elections brought to power Mahmoud Ahmadinejad, who announced the process of nuclear enrichment would accelerate.
Han förklarar också att världen 2003 just börjat fokusera på problemen med Iran - och att diplomati där kunde ges en mycket större chans än för Irak, där diplomati i 10 års tid visat sig fungera mycket dåligt. Bush hoppades också på det interna motståndet mot den iranska regimen.
Han kommenterar också kriget i Afghanistan och föreställningen om att Irakkriget tog resurser som hade kunnat brukas i Afghanistan och förklarar att man satte in extra resurser i Afghanistan när det var uppenbart att NATO inte var villiga att satsa på att göra det som krävdes för att besegra talibanerna (Europas bristande villighet att satsa på att vinna Afghanistan-kriget var en av Bush-administrationens besvikelser, och när Obama tillträdde 2008 hade också han hoppats på ett bredare europeiskt engagemang):
What about the critique that Afghanistan was left to fester while the president dealt with Iraq, setting up a return of the Taliban and the need for President Obama to send more troops? "What I say is, we had a large coalition of troops in Afghanistan and it looked like we were making progress." He notes that "when it became apparent that the NATO coalition was not able to cohesively deal with the Taliban," he ordered a 2006 "silent surge" in Afghanistan—a 50% troop increase. "We were plenty capable of doing two things at the same time."
En ganska intressant iakttagelse som visar på en stor attityd-skillnad mellan Bushs USA och Europa. Europeiska länder gav efter 9/11 storslagna löften om att besegra talibanerna i Afghanistan och med ett FN-mandat och en stor allians i ryggen gick man in i Afghanistan. När problemen hopade sig så tappade dock européerna stridsviljan - vilket ledde till att USA i allt större utsträckning fick ta ansvar för situationen på egen hand (tillsammans med Storbritannien). Det torde inte bara ha varit en besvikelse för USA att upptäcka att NATO-alliansen när det väl kom till kritan och dess uthållighet prövades, inte var villiga att fullfölja sina löften - det måste också ha inneburit stora strategiska problem för USA som nu var tvungna att använda sin egen militär på ett sätt man genom att lita på Europa inte trodde att man skulle behöva.
Jag är ingen expert på NATO:s politik eller de enskilda europeiska ländernas åtaganden och löften gällande Afghanistan - men det vore tveklöst ett intressant ämne att gräva ner sig i.
Källa: Wall Street Journal
Se även tidigare inlägg:
Bush intervjuas av Hannity på sin ranch i Crawford 20101110
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar