Bloggåret 2009

Amerikanska nyhetsanalyser startade i januari 2008 - men blev som mest aktiv under det år som om några timmar övergår till 2010. Bloggen följde under 2009 amerikansk politik genom nyhetssammandrag från svensk press, i kombination med liberala amerikanska nyhetsbyråer som MSNBC och konservativa sådana som Fox News.

Pro-Republikanism på svenska

Nyheterna har förmedlats i kombination med bloggens egna analyser som gjorts för att ge svenska läsare ett pro-republikanskt perspektiv anpassat för svenskar och utformat i första hand utifrån det debattklimat som råder här i Sverige. Syftet med detta har varit att ge en mer balanserad syn på Republikanernas politik - en politik som tveklöst av naturliga orsaker ter sig tämligen främmande för många svenskar, men som likväl förtjänar att förstås på dess egna villkor, och utifrån den kontext där den är formad. En sådan förståelse är en bristvara i svensk media, vilket därför varit ett av syftena för denna blogg att lyfta fram. Detta har också gjorts utifrån en ideologisk ståndpunkt: den att USA - av olika orsaker - historiskt varit och fortfarande är en god kraft i världen, och en nation Europa bör göra mycket för att värna ideologiskt vänskapliga relationer med. Detta gäller- och bör gälla, oavsett om en Republikan som George W. Bush eller en Demokrat som Barack Obama är den som styr från Vita Huset.

En händelseöversikt av Obamas presidentskap

Ett annat syfte med Amerikanska nyhetsanalyser under 2009 har varit att följa president Obamas första år vid makten. Detta har gjorts relativt ingående med i princip dagliga uppdateringar. De flesta av president Obamas större aktiviteter har under året rapporterats och analyserats. Detta har gjorts i kombination med republikansk oppositionskritik mot denne - men samtidigt utifrån den ovan nämnda tesen att USA är en vänskaplig nation oavsett vilket parti dess president tillhör.

Historiska perspektiv och mindre kända nyheter

Bloggen har dock inte bara skildrat dagsnyheterna utan också på olika sätt försökt ge en historisk kontext till några av de stora politiska händelser som skapat rubriker under året. Här följer några referenser till några favoritämnen:

Kalifornien och Texas:

Ett ämne jag under året försökt skriva en del om är de ekonomiska situationerna i delstaterna Kalifornien och Texas. Kalifornien är en delstat som i årtionden fört en tämligen liberal politik med höga skatter och stor regeringsmakt, medan Texas är en delstat som i nästan 20 år fört precis motsatt politik med en minimal statsmakt och minimala skattebördor. Två delstater som var för sig har både för- som nackdelar - men vars respektive historia jag funnit mycket intressant i förhållande till den rådande nationella politiken. De som är intresserade kan gräva djupare i ämnet genom inläggen nedan (för den som saknar förkunskaper om ämnet rekommenderas en kronologisk läsning, dvs det äldsta inlägget först):


Kalifornien- kontra Texasmodellen 20091102

Det politiska klimatet skiftar i Kalifornien 20091002

Kalifornien och Texas - två exempel för nationen 20090712

Kalifornien - den oregerliga delstaten 20090628

Kaliforniens direktdemokratiska överskott 20090531

Mexikos drogkrig:

Ett annat ämne som det rapporterats en del om är det pågående drogkriget i Mexiko - ett krig USA är högst inblandade i. Det är ett reellt krig som utkämpas inte bara av polis utan också av tungt beväpnad mexikansk militär (och tungt beväpnade knarkkarteller), med amerikanskt militärbefäl alltmer engagerade - likväl är det ett krig som hamnat helt i skuggan av de riktiga krigen i Irak och Afghanistan. De som är intresserade kan gräva djupare i ämnet genom inläggen nedan (för den som saknar förkunskaper om ämnet rekommenderas också i detta fall en kronologisk läsning):

Kartellboss dödad av mexikanska soldater 20091217

Modern slavhandel: trafficking i USA 20091213

Det mexikanska drogvåldet i Arizona 20091210

USA och Mexiko börjar polissamarbete 20091123

Affärsmän i Mexiko vädjar till FN-styrkor 20091112

USA slår till mot mexikansk drogkartell 20091023

Obama tillbaka i Mexiko 20090810

Mexikanska armén anklagas för tortyrmetoder i drogkriget 20090710

President Obama i Mexiko 20090417

Mexikos ambassadör talar om gränsproblematiken 20090413

USA ökar responsen på våldet i Mexiko 20090325

Clintons gåva till Mexiko 20090323

USA:s och Mexikos krig mot droger 20090321

Mexikansk borgmästare kommenterar drogkriget 20090315

Mexikos drogkrig 20090315

Rod Blagojevich:

En specifik person den här bloggen också följt väldigt regelbundet under 2009 är Illinois tidigare guvernör Rod Blagojevich, som i december 2008 arresterades för att ha försökt sälja Barack Obamas efterlämnade senatsplats. Ungefär samtidigt arresterades Bernard Madoff för att ha drivit historiens största pyramidspel - en skandal som givetvis var större, och tillfogade fler människor större skada än Blagojevich gjort. Madoff har dock följts ganska ingående även i svensk media, medan Blagojevich gått åtminstone nästan obemärkt förbi - detta trots att Blagojevich varit oändligt mycket mer underhållande att följa än den numera fängslade Bernard Madoff. Här är de senaste inläggen om Rod Blagojevich - dem som är intresserade kan i dessa inlägg följa länkar som leder till tidigare inlägg:

Dras Vita Huset in Blagojevich-härvan? 20091221

Blagojevichs advokater vill ha FBI:s Obama-intervju 20091213

Blagojevich firar 1-årsdag med "bleeping" guldautograf på Konstitutionen 20091210

Illinois efter Blagojevich inget nytt paradis 20091207

Blagojevich hos Jon Stewart 20091006

George W. Bush:

En annan person den här bloggen följt tämligen noggrant under det år som snart passerat är tidigare president George W. Bush. Han lämnade ganska snabbt rampljuset efter att president Obama insvors som landets nye president, men har under 2009 varit allt annat än inaktiv. Mitt intresse för amerikansk politik började innan Bush blev president år 2000 - men Bush var den som inspirerade ett intresse för amerikansk politik på en daglig basis. Bush är enligt mig för närvarande en av efterkrigstidens mest underskattade presidenter. Den här bloggen är fylld av artiklar om president Bush ur ett perspektiv som det sällan skrivits om i Sverige (länkar finns i menyn till höger) - och det har därför funnits ett intresse av att följa den tidigare presidenten också efter tiden i Vita Huset. Här är några av de senaste inläggen om dennes förehavanden 2009:

Laura Bush om livet och relationen efter Vita Huset 20091116

Laura Bush om The Bush Policy Institute 20091114

George och Laura Bush presenterar The Bush Institute 20091112

George W. Bush pratar baseball i Japan 20091105

George W. Bush besöker Indien 20091103

Bush "motiverar" publiken 20091027

Bushs motivationstal uppmärksammas av vänstern 20091021

Bush talar på Baptistkonferens 20091009

Bush inviger Super Bowls Community Initiativ 20090922

Today Show välkomnar Jenna Bush Hager 20090918

Bush utser ledare för sin tankesmedja 20090905

Bush ringer Kennedys hustru 20090826

President Bush i Sydkorea 20090801

Bush gav 4-juli-tal i Oklahoma 20090705

Bush talar i Pennsylvania 20090618

George HW Bush hoppar fallskärm på 85-årsdagen 20090613

Cindy Sheehan protesterar utanför Bushs nya hem i Dallas 20090609

George W. Bush och Bill Clinton tillsammans i Toronto 20090530

George W. Bush talar i Michigan 20090529

Paret Bush tillbaka i Texas 20090527

Bush berättar för high school-elever om tiden efter Vita Huset 20090522

Bushs första 100 dagar 20090505

Gott nytt år

2009 har alltså varit ett tämligen aktivt bloggår. Bloggen kommer inte att fortsätta på samma sätt för evigt, men vår förhoppning är för närvarande att kunna rapportera om aktuella händelser i amerikansk politik också 2010. Tills dess så önskar vi dock med dessa axplock från det gångna bloggåret alla er regelbundna läsare ett gott nytt år!

Vårdreformen: senatorer stakar ut jämkningsramar

De konservativa Demokratiska senatorerna har upprepat för Harry Reid att det inte finns mycket utrymme för att förändra Senatens sjukreformförslag i den jämkningsprocess som väntas ske med Representanthusets godkända förslag. Alltför stora förändringar kan komma att få senatorerna Mary Landrieu (D-La.), Blanche Lincoln (D-Ark.) och Ben Nelson (D-Neb.) att backa.

“There’s very little room for this bill to change,” sa Landrieu. “The framework really has to stay basically in place.

It’s not just me. There are probably two-dozen Democratic senators who feel very strongly about the framework.”

Ben Nelson från Nebraska som tidigare hyste krävde hårda motåtgärder för att förbjuda att statsmedel bekostade aborter, har förklarat att om Representanthusets förslag om att införa en skatt på individer som tjänar mer än 500 000 dollar om året, och familjer som tjänar mer än 1 miljon, så kommer han att dra sig ur:

“I’ve already said that would be a deal-breaker,” sa han.

Senator Evan Bayh från Indiana, förklarade också att även han ansåg att alltför många förändringar från Senatens genomröstade ursprungsförslag skulle ställa till problem:

“I’m going to be reluctant to vote for any significant changes to the Senate bill. There are a number of members who feel that way.”

Jämkningsprocessen väntas dra ut på tiden, men Demokraternas förhoppning är att kunna ha en färdig sjukvårdsreform vid president Obamas State of the Union-tal i slutet av januari eller början av februari.

Källa: TheHill

Se även tidigare inlägg:

Juridikprofessor om Obamas sjukvårdslöfte 20091227

Fler stupade i Afghanistan än i Irak 2009

2009 stupade för första gången sedan Irakkriget inleddes 2003 fler amerikanska soldater i Afghanistan än i Irak. 148 soldater dog under 2009 i Irak, i jämförelse med 302 i Afghanistan. Och i takt med att kriget i Afghanistan trappas upp, så förväntas dödssiffrorna där också stiga.

"It looks like 2010 is going to be pretty nasty" in Afghanistan, sa John Pike, direktör för globalsecurity.org. "It's going to be nasty simply because there will be more Americans to be shot. The Taliban are unabated."

USA Today har här en tabell över dödsstatistiken år för år i de båda krigen i Irak och Afghanistan.

Källa: USA Today

Se även tidigare inlägg:

USA och Iraks möjligheter och framtid 20091221

John Boehners krav för att finansiera Afghanistan-kriget 20091218

SVT om Bush under 00-talet

SVT:s USA-expert Bo Inge Andersson sammanfattar i följande artikel 00-talets (dvs år 2000-1 januari 2010) stora politiska händelser. Av naturliga skäl innehar president Bush en ganska central plats i artikeln. År 2000 vann han en presidentvalsseger omgärdad av frågetecken, och efter 11 septemberattacken så avstod USA från omvärldens stöd och "drev en egen linje som inte bara handlade om att bekämpa terrorn. Det handlade om att USA - enligt de s k "neo-konservativa" rådgivarna - skulle tvinga på världen USA:s syn på hur demokrati ska se ut", skriver Bo Inge Andersson.

Neokonservatismen handlar emellertid inte om att påtvinga världen någon syn alls på hur demokrati ska se ut. Tvärtom så fanns det under president George W. Bushs presidentskap ett enormt spektra av möjligheter för att skapa demokratier som såg helt annorlunda ut än den amerikanska (vilket den islamiska republiken av Irak är ett utmärkt exempel på). Den 13 juni 2005 talade president Bush inför en grupp utbytesstudenter från bl a Irak, där Bush sa så här:

"I hope you go home and say that Americans are proud of watching the progress that is being made of people assuming liberty. One of the lessons I hope you share with the people back home, your buddies and your families, is that we understand that it's hard to go from tyranny to freedom. We had a little trouble on our own -- if you've studied American history, you'll realize that our path to democracy wasn't all that smooth. In other words, we had setbacks and hard work to try to achieve as good a government as we can possibly have. It's hard work. It's really hard work.

I hope when you go home you explain to people that we understand that the form of democracy your country takes will reflect your values and your history -- not American values and American history. In other words, we love the concept of people being free; we believe democracy is the best form of government; but we fully understand that it's got to be a democracy that suits the needs of the people in the countries from which you're from."

Neokonservatismen menar dock att frihet och demokrati (men som ovan visar, inte nödvändigtvis ett amerikanskt system) är bättre både för världen och för USA än vänskapliga diktaturer (så som USA förhöll sig till olika regimer under kalla kriget) någonsin kan vara.

Bo Inge skriver vidare att USA:s politik kring Irakkriget var övermodig, och att USA överansträngt sig, och fortsätter sedan:

"USA:s inflytande - och anseende - i världen minskade. Irak-kriget och dess följder var det synliga fiaskot.

Det ledde till att en rad konkurrerande regionala stormakter trädde fram - just det som de "neokonservativa" velat hindra. Det gällde t ex Iran."

Att Iran blev ett problem som USA inte räknade med när man invaderade Irak 2003 är sant. Men Iran blev ett allvarligt problem först i och med Mahmoud Ahmadinejad som fick makten i landet 2005 (innan dess ansåg de flesta analytiker att Iran gick mot ett mer öppet styre, bort från den gamla Khomeni-skolan). Ett annat faktum är att Irak, innan Saddam Hussein störtades faktiskt var just den regionala stormakt som precis hela världen innan dess till varje pris ville hindra. (Mer om det i min följande artikel om Irakkriget). Ett sådant hot mot omvärlden är Irak inte längre.

Bo Inge Andersson skriver sedan också i stycket därefter:

"Genom Bushs nya linje "försvann" hela kontinenter ur USA:s horisont. Det gällde Afrika. Och det gällde Latinamerika - en emancipation, kanske, men det ledde till att demokratiskt tvivelaktiga personer som Hugo Chávez fick stort utrymme."

Det må vara Bo Inge Anderssons egen åsikt om Bushs Afrika- eller latinamerika-politik, men det är knappast kontinenternas syn på Bush. Jag har på min bokhylla några böcker som specifikt handlar just om Bushs Afrika-politik, och i min artikel "Obama och Bush i svensk media" citerar jag bl a Tanzanias president Jakaya Kikwete, som vid Bushs sista besök i Afrika våren 2008 sa om den då stigande amerikanska stjärnan Barack Obama, att han hoppades att "denne kommer att bli en lika god vän till Afrika som President Bush har varit."

Det fanns många dystra saker med 2000-talets första decennium - svensk USA-rapportering var en av de sakerna. President George W. Bushs presidentskap var det däremot inte.

Källa: SVT

Se även tidigare inlägg:

Obama och Bush i svensk media 20090121

Mer om svensk Bush-bevakning 20081128

Helkroppsscanning vid USA-resor

Nya säkerhetsrutiner pg a Detroit-incidenten gäller nu vid USA-resor. Helkroppsscanning införs nu på Schiphol-flygplatsen i Nederländerna inför USA-resor. Det var härifrån Umar Farouk Abdulmutallab flög vidare till Detroit där han försökte utlösa sin bomb gömd i sina byxor. En grupp kritisk till detta är dock American Civil Liberties Union (ACLU) - en grupp som i presidentvalskampanjen förra året stödde presidentkandidat Obama. MSNBC har här ett inslag om deras kritik mot helkroppsscanning:

Visit msnbc.com for breaking news, world news, and news about the economy

Källor: SVD

Se även tidigare inlägg:

Cheney kritiserar Obama 20091230

Obama skyller terrordådet på underrättelsetjänsten 20091230

Cheney kritiserar Obama

Inte helt oväntat, men Cheney har - vilket var lätt att gissa skulle ske - kritiserat Obama för dennes uttalande kring terroristförsökte på juldagen. I en intervju med Politico från gårdagen, sa den tidigare vice-presidenten om president Obamas uttalande efter juldagsbombförsöket:

"As I’ve watched the events of the last few days it is clear once again that President Obama is trying to pretend we are not at war. He seems to think if he has a low-key response to an attempt to blow up an airliner and kill hundreds of people, we won’t be at war. He seems to think if he gives terrorists the rights of Americans, lets them lawyer up and reads them their Miranda rights, we won’t be at war. He seems to think if we bring the mastermind of Sept. 11 to New York, give him a lawyer and trial in civilian court, we won’t be at war.

“He seems to think if he closes Guantanamo and releases the hard-core Al Qaeda-trained terrorists still there, we won’t be at war. He seems to think if he gets rid of the words, ‘war on terror,’ we won’t be at war. But we are at war and when President Obama pretends we aren’t, it makes us less safe. Why doesn’t he want to admit we’re at war? It doesn’t fit with the view of the world he brought with him to the Oval Office. It doesn’t fit with what seems to be the goal of his presidency — social transformation — the restructuring of American society. President Obama’s first object and his highest responsibility must be to defend us against an enemy that knows we are at war."

I en annan artikel hos Politico påpekas att president Bush var med om en snarlik händelse, med den sk "skobombaren" Richard Reid, som den 22 december 2001 försökte spränga ett flygplan med hjälp av sprängmaterial gömt i en sko. Bush befann sig då - precis som Obama nu gör - på semester, fast då på Camp David. Det tog längre tid för Bush att kommentera skobombardådet än det gjort för Obama att kommentera Detroit-dådet. Något Politicos artikel påpekar.

En skillnad torde dock stå ganska tydlig: Bush gjorde rejäla förändringar av hela det amerikanska säkerhetssystemet efter 9/11. Den kritik Bush senare fick skulle inte handla om att han gjort för lite, utan tvärtom att han kanske gått lite väl långt med lagar som Patriot Act et c. Bush behövde -efter 9/11- den 22 december 2001 knappast bevisa för någon att han inte bara tog hotet från terrorismen seriöst utan att det nu utgjorde den centrala delen av hela hans presidentskap. Så har inte fallet varit med Obama, som - precis som Cheney påpekar - snarare värjt sig för att ens tala om ett "krig mot terrorismen". När incidenter som den i Detroit därför inträffar under Obamas presidentskap (långt in i presidentskapet dessutom) - har han därför mycket, mycket mer att bevisa än Bush någonsin hade den 22 december 2001. Tar Obama hotet från internationell och islamistisk terrorism på samma allvar som Bush-administrationen gjorde? Är han beredd att agera lika politiskt konsekvent som Bush var?

Det är frågor Obama i ljuset från dennes retorik som presidentkandidat och under sina första månader som president med nödvändighet har dragit på sig själv. Hans första tal häromdagen om Detroit-terroristen, var ett led i att bevisa att han tar hotet på allvar. Och till skillnad från Bush, så är det för Obamas del helt nödvändigt att bevisa att han gör det.

Källlor: Politico, Politico

Se även tidigare inlägg:

Obama skyller terrordådet på underrättelsetjänsten 20091230

Obama skyller terrordådet på underrättelsetjänsten

President Obama fick igår veta att den 23-årige nigerianske terroristens namn redan innan dådet cirkulerade i underrättelsekretsar, bland annat fanns underrättelseuppgifter innan fredagen om en nigeriansk man som var förberedd för en attack, skriver New York Times. Obama gjorde igår ännu ett uttalande om dådet där han förklarade att dessa brister i underrättelsearbetet var oacceptabelt. MSNBC har här ett inslag om saken:

Visit msnbc.com for breaking news, world news, and news about the economy

President Obama har förstås rätt - kritik bör riktas för fel i systemet. Med den kunskap som redan fanns borde Umar Farouk Abdulmutallab aldrig ha tillåtits att borda ett plan.

Frågan är dock vems specifikt felet däremot är? Är det verkligen underrättelsetjänstens?

Kanske.

Men det bör inte förglömmas att CIA och Vita Husets relation inte är den bästa. Och för några månader sedan fick Obama-administrationen CIA att i princip känna sig rädda för att göra sitt arbete, i rädsla för att om de gick "för långt" så skulle regeringen (eller framtida administrationer) kunna komma att hugga dem i ryggen. Denna incident behöver inte ha något alls med de farhågorna att göra - likväl är frågan om Obama verkligen är rätt personen att kritisera CIA, när han själv i så stor utsträckning bidragit till att bakbinda deras händer?

McClatchy har här en artikel om saken, och skriver:

"Intelligence officials defended their actions, saying that the information they'd received from his father at the U.S. Embassy in Nigeria was shared throughout the U.S. intelligence community and that officials agreed there was not enough information to place Umar Farouk Abdulmatallab on a no-fly list.

That decision was made by the National Counterterrorism Center, one official said, noting that the NCTC is organized under the Office of the Director of National Intelligence and staffed by representatives of at least 16 agencies and departments.

"And nobody disputed the listing," the official said."

I ljuset av uppgifterna sa Obama:

“I intend to fulfill that responsibility and insist on accountability at every level,”

Det borde förhoppningsvis också gälla honom själv. Gör han det inte på egen hand så kommer nästan säkert Republikanerna (med Dick Cheney i spetsen) att göra det åt honom. Det ska bli intressant att följa den kommande diskussionen kring detta ämne. Gör Obama för starka uttalanden så kommer han att hamna på svag is, och ångra sig precis på samma sätt som han lär ångra sig över att försöka vinna en debatt om statsskulden.

I samband med att Obama i april i år gick i konflikt med CIA och öppnade upp för ett politiskt tortyrkrig, så skrev den konservative opinionsbildaren David Frum följande, i synnerhet nu mycket tänkvärda ord:

"Nobody was fired for doing too little to prevent 9/11. But unknown numbers of CIA and Bush administration officials face financial and career destruction for doing too much to prevent the next 9/11.

A message is being sent: Take no risks. Watch your back. Look out for your career first, your country second.

Let us hope that America's intelligence professionals have the patriotism and courage to disregard this signal. But if they do obey, when the next intelligence failure occurs, let us remember when we are tempted to blame them for returning to their pre-9/11 performance: They were just following our orders."

Här är Obamas tal under gårdagen. Han varvar beröm över underrättelsetjänsten med kritik - se och bedöm själva:

Visit msnbc.com for breaking news, world news, and news about the economy

Källor: McClatchy, Politico, Politico

Se även tidigare inlägg:

Rachel Maddow om Yemen och Obamas osynliga krig 20091229

Obama talar om terroristförsöket 20091229

Demokraternas krig mot CIA 20090515

Fox News om torkan i Kalifornien

Fox News glädjer sig i detta inslag över att CBS 60 Minutes gjort ett reportage om torkan i Kalifornien - något Sean Hannity på Fox News i månader belyst, och där han har ett tydligt budskap till regeringen: sätt igång vattnet genast så att bönderna kan klara sig. Fox News frågar sig dock om CBS 60 Minutes fick allt i sin rapportering rätt, när mesta del av programmet handlade om guvernör Schwarzenegger, som agerat lite för sent och lite för lite, menar den Republikanske kaliforniska kongressmannen Devin Nunes:



Att rädda utrotningshotade arter är naturligtvis av yttersta vikt. Likväl är många just i Kalifornien av åsikten att miljöaktivisterna har fått alldeles för mycket makt i delstaten, vilket hämmar den ekonomiska tillväxten och också bidragit i hög utsträckning till den katastrofala rådande ekonomiska situationen.

Se även tidigare inlägg:

Kalifornien torkar ut 20091228

Kalifornien- kontra Texasmodellen 20091102

Det politiska klimatet skiftar i Kalifornien 20091002

Rachel Maddow om Yemen och Obamas osynliga krig

Preventiva attacker mot Al Qaida i Yemen började under president Bush, men har trappats upp under Obama-administrationen, något Rachel Maddow följande inslag uppmärksammar tillsammans med NBC:s utrikeskorrespondent Richard Engel som vid flertalet tillfällen besökt landet på den södra delen av den arabiska halvön:

Visit msnbc.com for breaking news, world news, and news about the economy

New York Times har här en artikel om USA:s upptrappade osynliga krig i Yemen, där det bland annat förklaras att Pentagon de närmaste 18 månaderna kommer att spendera 70 miljoner dollar för att träna och utrusta yemenitiska specialstyrkor för att bekämpa Al Qaida.

Se även tidigare inlägg:

Obama talar om terroristförsöket 20091229

Yemen - en slagplats för islamistgrupper 20091227

JibJab: Never a Year Like '09

JibJab har gjort en ny politisk musikvideokomedi "Never a Year Like '09". Inte lika roliga som många av de tidigare, men likväl. I sin förra video spelade "Super Obama" en central roll, i denna har Obama en mer passiv sådan:

Try JibJab Sendables® eCards today!

Se även tidigare inlägg:

JibJab: He´s Barack Obama 20090620

Obama talar om terroristförsöket

President Obama avbröt igår sin julsemester på Hawaii och gjorde sitt första offentliga uttalande om terroristförsöket på juldagen mot Flight 253:

Visit msnbc.com for breaking news, world news, and news about the economy

Ett tydligt och bra tal - och händelsen tycks ha fått Obama att bli ännu mer bestämd gällande sin nya beslutsamhet att bekämpa terrorism. Talet liknar i väldigt många avseenden många av president Bushs tal kring samma ämne, utifrån tidigare terroristincidenter:

President Obama sa om julhelgens händelse (Här kan hela talet läsas i text):

"Now, this was a serious reminder of the dangers that we face and the nature of those who threaten our homeland. Had the suspect succeeded in bringing down that plane, it could have killed nearly 300 passengers and crew, innocent civilians preparing to celebrate the holidays with their families and friends.

The American people should be assured that we are doing everything in our power to keep you and your family safe and secure during this busy holiday season."

Inför 1-årsdagen av 11 septemberattacken 2001 sa president Bush i sitt radiotal den 7 september 2002:

"Next week, our nation will pause to honor and remember the lives lost on September the 11th. We must also remember a central lesson of the tragedy: our homeland is vulnerable to attack, and we must do everything in our power to protect it."

I augusti 2006 talade Bush inför National Counterterrorism Center i Virginia och sa då:

"...the United States of America is engaged in a war against a extremist group of folks bound together by an ideology, willing to use terror to achieve their objectives.

Our most solemn duty in the federal government is to protect the American people, and I will assure the American people that we're doing everything in our power to protect you."

President Obama fortsatte gårdagens tal:

"...those who would slaughter innocent men, women and children must know that the United States will more -- do more than simply strengthen our defenses. We will continue to use every element of our national power to disrupt, to dismantle and defeat the violent extremists who threaten us, whether they are from Afghanistan or Pakistan, Yemen or Somalia, or anywhere where they are plotting attacks against the U.S. homeland."

När president Bush undertecknade Patriot Act i oktober 2001 sa han följande:

"The bill before me takes account of the new realities and dangers posed by modern terrorists. It will help law enforcement to identify, to dismantle, to disrupt, and to punish terrorists before they strike."

Och Bushs långtida pressekreterare Scott McClellan (som 2008 dock endorsade Obama) sa den 20 augusti 2003 i samband med att Homeland Security varnade för ett eventuellt nytt försök att kapa ett amerikanskt flygplan, så här:

"I think what is important to remember is that al Qaeda continues to want to harm America, and it is all the more reason we are waging a global war on terrorism. We are making progress. We are disrupting and dismantling the global terrorist networks. And it's important to go after and confront these terrorists, where they are, before they can attack us."

Irving Kristol sa en gång att en neokonservativ, var en liberal som vaknat upp inför verkligheten. President Obamas tal har sedan han pålyste sin nya Afghanistan-strategi, följt av sitt nobelpristal i Oslo hållit allt mer uppväckande tal i sitt förhållande till kampen mot internationell islamistisk terrorism. Om han kommer att agera lika konsekvent som sin företrädare återstår fortfarande att se, men han har tagit ett rätt steg på vägen - något han förtjänar att berömmas för.

Se även tidigare inlägg:

Al Qaida tar på sig bombförsöket i Detroit 20091228

Lieberman och Hoekstra om terroristförsöket 20091228

Gay-rörelsen vinner några segrar trots allt

Gay-rörelsen, för vilka 2009 överlag blev ett år av besvikelse och grusade förhoppningar, fick under slutet av året trots motgångarna också se några framgångar; i huvudstaden Washington DC godkände borgmästare Adrian Fenty en lag som legaliserar samkönade äktenskap, vilket stadsrådet röstat för med 11-2 röster. Lagen måste dock även godkännas av Kongressen för att träda i kraft, vilket ännu inte skett - likväl är det en framgång i ljuset av bakslagen för gay-rörelsen i Maine, där befolkningen röstade ner en av delstatskongressen genomröstad lag om att legalisera samkönade äktenskap.

Senaten godkände igår också Minneapolis assisterande polischef Sharon Lubinski som USA:s första homosexuella US Marshal (som vaktar federala domstolar, skyddar vittnen etc) - vilket hon blev för Minnesota-distriktet, där hon även blir delstatens första kvinnliga marshal. Senator Amy Klobuchar rekommenderade Lubinski för president Obama, som nominerade henne till posten i oktober.

I december valde också staden Houston i Texas den öppet lesbiska Demokraten Annise Parker till borgmästare. Tecken som tyder på att det trots ett rådande motstånd mot gay-äktenskap (eller ett motstånd mot förändring av den nuvarande innebörden av äktenskapsbegreppet) likväl sker en utveckling i tolerantare riktning. Något såväl gay-aktivister som gay-äktenskapsmotståndare borde välkomna.

Källor: NBC Washington, Yahoo News

Se även tidigare inlägg:

Houston väljer sin första gay-borgmästare 20091214

New York-Senaten röstar ner gay-äktenskapslag 20091203

Republikansk storseger ett år efter 2008 20091104

Al Qaida tar på sig bombförsöket i Detroit

Al Qaida har tagit på sig bombförsöket utfört av en 23-årig nigeriansk man på flight 253 i Detroit under julhelgen. I ett budskap på Internet förklarar en grupp i Yemen men anknytning till Al Qaida att terrorförsöket var en hämnd för USA:s militära aktivitet i Yemen - där USA på sistone trappat upp ett osynligt krig mot Al Qaida-grupper i landet, vars centrala regering är mycket svag.

Gruppen som kallar sig al-Qaida på arabiska halvön manade också till mord på anställda vid västambassader i området, och muslimerna uppmanades till "totalt krig mot korsfarare".

I september 2008 attackerades USA:s ambassad i Yemen av gruppen Islamic Jihad in Yemen. Och i oktober år 2000 attackerades det amerikanska stridsfartyget USS Cole av Al Qaida vid Yemens kust där 17 personer dog.

USA har trappat upp sin kamp mot islamisterna i Yemen, och president Obama klargjorde från sitt semestertillhåll på Hawaii att USA inte skulle vila förrän alla inblandade i terroristförsöket har hittats:

"We will not rest until we find all who were involved and hold them accountable.

We will continue to use every element of our national power to disrupt, to dismantle and defeat the violent extremists who threaten us, whether they are from Afghanistan or Pakistan, Yemen or Somalia, or anywhere where they are plotting attacks against the U.S. homeland."

Källor: SVD, Reuters

Se även tidigare inlägg:

Lieberman och Hoekstra om terroristförsöket 20091228

Yemen - en slagplats för islamistgrupper 20091227

USA:s ambassad i Yemen attackerad 20080917

Kalifornien torkar ut

Kalifornien befinner sig inte bara i en rejäl ekonomisk öken - även det riktiga vattnet (H20) är en rejält bristvara i solskensstaten, något CBS 60 Minutes här har ett inslag om, där guvernör Arnold Schwarzenegger beskriver situationen:


Watch CBS News Videos Online

Se även tidigare inlägg:

Kalifornien- kontra Texasmodellen 20091102

Lieberman och Hoekstra om terroristförsöket

Joe Lieberman som de senaste veckorna främst har synts i samband med sjukvårdsreformen där han motsatt sig ett statligt regeringsalternativ, är också ordförande för Senatens Homeland Security-kommittén. Här talar han på Fox News tillsammans med Pete Hoekstra, Republikanernas toppnamn i Representanthusets underrättelsekommitté, om terroristdådet på Detroitplanet under julhelgen:



Se även tidigare inlägg:

Meet the Press om terroristdådet, sjukreformen etc 20091227

Fler uppgifter om flygplansterroristen 20091227

Flygplansterrorist arresterad i Detroit 20091226

Vem är GOP:s näste Reagan?

Craig Shirley som skrivit boken "Rendezvous with Destiny: Ronald Reagan and the Campaign That Changed America" intervjuas här på Fox News, och får frågan vem som är Republikanernas näste Reagan?

Shirley svarar att han inte vet det. Däremot är det tydligt att Reagans idéer i allra högsta grad fortfarande är vid liv. Här är Craig Shirley:



Att Reagans idéer fortfarande lever är förmodligen vad som i efterhand gjort Reagan till en väldigt stor president - hans politik är det nu 30 år sedan han först segrade med, men den utgör en ideologi som fortfarande lever och entusiastiskt tilltalar miljoner amerikaner. Jag är som bekant en stor fan av president George W. Bush - och anser att han till karaktären var en av USA:s största efterkrigstidspresidenter (och till skillnad från Reagan var han dessutom en krigspresident), och jag är en stark förespråkare av Bushs neokonservatism, som jag ansåg tillförde den klassiska konservatismen precis det som då behövdes. Likväl kvarstår faktumet att neokonservatismen aldrig fick något speciellt starkt fäste i USA - till skillnad från Reagans klassiska konservatism. Liberalismen har heller aldrig (med ett undantag för Franklin Delano Roosevelts presidentskap) fått något särskilt starkt fäste i USA, och alla liberala Demokratiska presidenter efter andra världskriget har lämnat historien med som bäst etiketten "medelmåttig" efter sig. Den enda Demokratiske president som efter Roosevelt vunnit två presidentval var Bill Clinton (Truman övertog och vann inte sin första ämbetsperiod) - och Bill Clinton övergav ganska snabbt vänsterliberalismen.

Oavsett vad man tycker om Reagan-konservatismen så måste man likväl erkänna att den fortfarande i allra högsta grad lever. Om det är bra eller ej beror förstås på vad man tycker om konservatismen som ideologi. Att den lever är dock ett faktum - ett faktum som tveklöst bidragit till Reagans storhet.

Det kan förstås diskuteras om nuvarande GOP verkligen gör helt rätt i att idag rakt av försöka implementera den politik som Reagan drev för 30 år sedan, som då var i högsta grad innovativ. Där har förmodligen Bill Clinton och George W. Bush mer gemensamt med Reagan än den nuvarande te-partyrörelsen. Likväl kvarstår faktumet: Reagans klassiska idéer är idag mer levande än något amerikanskt ideologiskt alternativ - oavsett om dessa kallas neokonservatism, mitten-liberalism eller vänsterliberalism.

Se även tidigare inlägg:

Chris Matthews: har Republikanerna blivit konfederationspartiet? 20091224

Ronald Reagans seger 1980 20091027

Juridikprofessor om Obamas sjukvårdslöfte

President Obamas mantra under hela sommaren var att den som gillade sin doktor eller sin sjukförsäkring kunde behålla den, även med en statlig regeringsreform. Riktigt så är det dock inte längre konstaterar juridikprofessron Richard Epstein.

Här är Obama:



Och här förklarar Richard Epstein vid Columbia Law School i New York den 17 september varför det inte riktigt är så enkelt:



Se även tidigare inlägg:

Meet the Press om terroristdådet, sjukreformen etc 20091227

Fox News debatterar sjukvårdsreformen 20091227

Meet the Press om terroristdådet, sjukreformen etc

Söndagens Meet the Press handlar naturligtvis om terroristdådet på Detroit-planet, men också om sjukvårdsreformen som ännu inte är helt i hamn. Slutligen diskuteras också ekonomin och det nya år som ligger framför. Studion gästas av Obamas pressekreterare Robert Gibbs, Homeland Security-chef Janet Napolitano, New Yorks borgmästare Michael Bloomberg, Newt Gingrich, Massachusetts borgmästare Deval Patrick mfl:

Visit msnbc.com for breaking news, world news, and news about the economy

Visit msnbc.com for breaking news, world news, and news about the economy

Se även tidigare inlägg:

Fox News debatterar sjukvårdsreformen 20091227

Fler uppgifter om flygplansterroristen 20091227

Bin Laden försökte mörda Bill Clinton

DN refererar i följande artikel till den en bok som utkommer i början av nästa år - ”The death of American virtue: Clinton vs Starr” - av juridikproffesorn Ken Gormley, som där skriver hur Bin Laden under 1990-talet försökte mörda dåvarande sittande president Bill Clinton.

DN skriver:

"Det var under ett besök i Manila 1996, då president Clinton skulle delta i ett ekonomiskt möte för länderna i Stilla havs-området, som Secret Service snappade upp ett kodat radiomeddelande som innehöll orden ”bro” och ”bröllop”, det senare ett kodord som ofta har använts i samband med mord.

Tack vare att man lyckades tolka meddelandet ändrades presidentens väg från att gå över en bro och istället ta en omväg fram till mötet. Under bron hittades sedan starka sprängämnen fastsatta,"

Spåren ledde sedan till en saudisk man som bodde i Afghanistan och hette Usama Bin Laden, skriver DN med hänvisning till Gormleys bok.

Källa: DN

Se även tidigare inlägg:

Bill Clinton äras med staty i Kosovo 20091129

Kunde USA ha tagit Bin Laden 2001? 20091129

Bill Clinton och andra gäster på veckans Meet the Press 20090928

Yemen - en slagplats för islamistgrupper

Umar Farouk Abdulmutallab - den 23-åring som under julen försökte spränga ett flygplan på väg till Detroit hade efter att han 2008 studerat i London också rest till Yemen på den arabiska halvön. Abdulmutallab har också sagt att han blivit instruerad av al Qaida-operatörer i Yemen - ett påstående som ännu inte är bekräftat, men som likväl väcker farhågor kring terroristnästen i landet. USA har länge haft blickarna riktade mot Yemen, och bara några dagar innan julen sköt amerikanska stridsskepp missiler mot ett misstänkt al Qaida-läger i landet, på direkt order av president Obama, rapporterar MSNBC.

Många al Qaida-krigare som tidigare befann sig i Irak har funnit sin tillflykt bland stammarna i Yemen, i synnerhet i de nordöstra delarna av landet på gränsen mot Saudiarabien. USA har länge pressant Yemens regering att agera hårdare mot Al Qaida. Yemens regering är dock svag, och landet är präglat av fler konflikter än konflikten med Al Qaida. I åratal har en konflikt pågått i Yemens bergstrakter, mellan regeringen och den shiitiska rebellgruppen Hawthis - en konflikt där också ärkerivalerna Saudiarabien och Iran är inblandade. I början av november dödades en saudisk säkerhetsofficer vid gränsen till Yemen i en attack utförd av den shiitiska rebellgruppen som anklagade saudierna för att upplåta sina territorier till Yemens regering för att kriga mot shiiterna.

"We advise the Saudi regime to stay neutral and not allow the Yemeni army to use its land for hostilities against us. We will be forced to confront any act of aggression from any direction used by the Yemeni forces," deklarerade Hawthis i ett meddelande.

Dödandet av den saudiska officeraren fick dock Saudiarabien att aktivt ge sig in i kriget mot shiiterna och påbörja tunga bombardemang mot rebellgruppen. Detta har dock lett till upptrappade spänningar mellan Saudiarabien och ärkerivalen Iran. I många av mellanösterns konflikter har Iran intagit en sida och Saudiarabien en annan - så också i denna konflikt. Saudiarabien anklagar nämligen Iran för att stödja hawthis-gruppen i Yemen, något Iran förnekar. ABC News skriver i en artikel från slutet av november:

"Nonetheless, in recent weeks, the conflict in northern Yemen has sharply heightened the hostility between Saudi Arabia and Iran — and that could raise tensions in the other conflicts between the two nations.

Both countries sent warships off Yemen, putting their navies in close proximity. Officials and powerful clerics in both Iran and Saudi Arabia have stepped up their rhetoric to more feverish levels. Iran's parliament speaker accused Saudi Arabia of crimes against the rebels. Saudi Arabia's most senior cleric last week railed against Iran, saying it and the rebels are in a "collaboration of sin and aggression."

Yemens regering för alltså ett krig mot såväl shiitiska rebeller som mot Al Qaida. USA för ett krig mot Al Qaida i landet, Saudiarabien ett krig mot shiiterna - en grupp Iran ger åtminstone sitt passiva stöd till. Därtill kommer problematiken med att nästan hälften av fångarna på Guantanamobasen kommer från Yemen - något som på sistone gett president Obamas planer på att stänga ner fångbasen utanför Kuba problem eftersom det inte är säkert hur lyckat det skulle vara att skicka tillbaka dessa till Yemen. En mycket komplicerad situation således. Fox News har här ett inslag om konflikten i Yemen:



Källor: Reuters, ABC News, MSNBC

Yemen är dock inte ett lika laglöst land som Somalia, eller som Afghanistan en gång var under talibanernas styre - likväl ett land med enorma problem, som USA alltmer dras in i.

Se även tidigare inlägg:

GTIMO-flytt försenas ytterligare 20091227

USA:s ambassad i Yemen attackerad 20080917

Fox News debatterar sjukvårdsreformen

En panel på Fox News debatterar här den sjukvårdsreform som Senaten röstade igenom på julafton, och beskriver detaljer i lagförslaget som sällan belysts i allmän media och efterfrågar en ideologisk debatt kring sjukvårdens/statens plats i de amerikanska medborgarnas liv:



Se även tidigare inlägg:

SVD om den amerikanska sjukvårdsprocessen 20091226

Senaten röstar slutgiltigt ja till sjukreformsförslag 20091225

GTIMO-flytt försenas ytterligare

President Obamas planer på att såväl stänga ner Guantanamobasen och förflytta ett stort antal fångar ett fängelse i Illinois har stött på ytterligare förhinder i den process som ursprungligen var tänkt att avslutas i januari 2010 - men nu kommer att bli minst ett år försenat. Ett av de nya hindren har att göra med terroristattentatet på flygplanet till Detroit - där den 23-årige nigerianske mannen Umar Farouk Abdulmutallab försökte utlösa en bomb på planet. Abdulmutallab visade det sig, hade nämligen spenderat en hel del tid i Yemen - ett land som på sistone blivit ett nytt terroristfäste, där en svag centralregering bekämpar såväl al Qaida som shiamuslimska rebellgrupper inom sitt lands gränser. Hälften av de 200 fångarna på Guantanamo är dock från just Yemen, dit många var tänkt att skickas tillbaka. Något terroristförsökte på Detoroit-planet dock kan komma att förändra.

“Yesterday just highlights the fact that sending this many people back—or any people back—to Yemen right now is a really bad idea,” sa den Republikanske kongressmanen Pete Hoekstra från Michigan. “It’s just dumb….If you made a list of what the three dumbest countries would be to send people back to, Yemen would be on all the lists.”

Den Republikanske kongressmannen Peter King från New York instämde:

“I think it’s a major mistake. I don’t think Guantanamo should be closed, but if we’re going to close it I don’t believe we should be sending people to Yemen where prisoners have managed to escape in the past….Obviously, if [Abdulmutallab] did get training and direction from Yemen, it just adds to what is already a dangerous situation.”

Även den Demokratiske kongressmannen Bennie Thompson från Mississippi höll med:

“In terms of sending more of them to return to Yemen, it would be a bit of a reach. I’d, at a minimum, say that whatever we were about to do we’d at least have to scrub it again from top to bottom.”

Bennie Thompson som också är ordförande för Representanthusets Homeland Security kommitté sa också att det nya terroristförsöket också kan göra att somliga kongressmedlemmar kommer att ifrågasätta huruvida det är vettigt att skicka Guantanamo-fångar från Yemen till det fängelse i Thomson, Illinois som Obama-administrationen utsett till att ersätta Guantanamo-basen utanför Kuba.

Men även innan terroristförsöket så uppstod fler problem gällande att flytta fångarna till Illinois. Flytten beräknas kosta kring 150 miljoner dollar - något som The federal Bureau of Prisons inte har råd att lägga ut. Obama-administrationen tog därför kontakt med Representanthusets anslagskommitté och föreslog att 200 miljoner dollar skulle läggas till militärens budget 2010 för att finansiera fångflytten. Den 19 december vägrade dock Demokraterna i kongressen att godkänna tillägget i lagen, och några extrapengar för Guantanamoflytten beviljades inte. Någon ny chans att kanske få anslag från kongressen kommer Vita Huset förmodligen inte att få förrän i mars eller april nästa år. Frågan är dock känslig och med kongressvalen 2010 i upptåg så kan det komma att bli ännu svårare att finansiera flytten.

Den Demokratiske senatorn Jim Webb förklarade att terroristmisstänkta “do not belong in our country, they do not belong in our courts, and they do not belong in our prisons.”

Källor: Politico, New York Times

Se även tidigare inlägg:

Fler uppgifter om flygplansterroristen 20091227

Illinois-bor kritiska till GITMO-fängelse 20091223

Opinionen mot GITMO-fångar i USA 20091217

GITMO 2.0 i Illinois 20091216

Fler uppgifter om flygplansterroristen

Den 23-årige man som försökte utlösa en bomb på ett flygplan på väg till Detroit åtalades idag för terroristförsöket. MSNBC berättar i följande klipp också mer om vad som hände på flygplanet:

Visit msnbc.com for breaking news, world news, and news about the economy

Se även tidigare inlägg:

Flygplansterrorist arresterad i Detroit 20091226

Demokraterna och Bushs skattesänkningar

President George W. Bush genomdrev två stora skattesänkningar 2001 och 2003. Skattesänkningar som löper ut i slutet av nästa år. Demokraterna som nu styr hela Kongressen har därför att ta ställning till om dessa skattesänkningar ska fortsätta eller tillåtas löpa ut så att skattesatsen blir den som rådde innan 2001. Om de låter tiden för skattesänkningarna att nå sitt slut, så kommer de tveklöst att kritiseras skarpt från Republikanskt håll. Låter de däremot skattesänkningarna fortgå så kommer statsskulden att höjas 2 biljoner dollar de närmaste 10 åren. Hittills har denna fråga ignorerats - men under 2010 kommer Demokraterna tvingas att ta itu med den.

"I think the easier course for both sides of the aisle to take is to extend at least most of the Bush tax cuts before you get to the end of 2010," sa Diane Lim Rogers, chefsekonom vid den oberoende the Concord Coalition, som granskar budgeten.

Genom att temporärt förlänga skattesänkningarna så kan Obama-administrationen köpa sig tid.

"There's not enough time to do serious tax reform before the Bush tax cuts expire," fortsatte Rogers, och förklarade att striden kring sjukvårdsreformen förmodligen gör det svårt för Demokraterna att ta itu med en fråga kring skattereform nästa år.

President Obama har sagt att han ämnar behålla de flesta av Bushs skattelättnader, med undantag för dem som tjänar $250,000 i årsinkomst.

McClatchy skriver:

"Under Obama's plan, high earners no longer would fall into a 35 percent top tax bracket, but into new 36 percent or 39.6 percent brackets. Capital gains taxes would rise from the current 15 percent to 20 percent for long-term investments, and up to 39.6 percent for gains from short-term investments."

Som ett led i stimulanspolitiken, så skapade Obama en panel som skulle se över hur skattesystemet skulle kunna reformeras för att sätta fart på ekonomin. Panelen hann dock inte släppa någon rapport om saken som planerades till december, och de förhindrades också från att rekommendera skattehöjningar för dem som tjänade mindre än 250 000 dollar. Frågan om skattepolitiken kommer, menar Rogers, därför förmodligen inte att komma igång på allvar förrän 2011. Skattesänkningarna kommer dock förmodligen att bli en viktig valfråga i kongressvalet 2010.

Källa: McClatchy

Se även tidigare inlägg:

Mitt Romney kritiserar Obamas finanspolitik 20091203

SVD om den amerikanska sjukvårdsprocessen

Annika Berg, fil dr i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet skriver här för SVD en mycket intressant artikel om motståndet mot Obamas sjukreform - men också om den svenska sjukvårdens historiska kopplingar till studier av det amerikanska systemet.

Artikeln berättar om hur den svenska Medicinalstyrelsens dåvarande generaldirektör Axel Höjer och hans fru Signe Höjer reste runt i USA vintern 1947-48 där de studerade den amerikanska sjukvården. Resan gjorde dem, förklarade Axel Höjer i ett radioföredrag "lika ofta chockerade som charmerade".

De imponerades av amerikanernas experimentlystnad i kring vården och menade att svenskarna kunde ta lärdom av de amerikanska idéerna - i synnerhet inom inom forskning och hälsovårdsutbildning. Däremot menade de ändå att problemen i det amerikanska samhällets vårdsystem övervägde de fördelar som fanns. Rasismen drabbade de svarta patienterna hårt, och hindrade också svarta från att bli läkare, forskare och administratörer. Ojämlikheten drabbade även fler än de fattiga, och även medelklassen kunde få svårt att betala sina sjukhusräkningar, vilket gjorde att många blev ruinerade som följd. Axel Höjer förvånades därför över att USA inte kunnat enas om behovet av en allmän sjukförsäkring, och härledde detta till en amerikansk läkarkår "som var sällsynt rädd för allt som kunde tolkas som socialism."

I efterhand skrev han och hans hustru hur de särskilt chockerades av de nyligen igångsatta kampanjerna mot "oamerikanska verksamhet", och hur en uppfattning utbredde sig om att social medicine var detsamma som socialistisk eller kommunistisk medicin - i motsättning till den amerikanska livsstilen. Signe Höjer beskrev en ”hysterisk jakt på röda” där läkare intresserade för socialmedicin motarbetades och förföljdes. Hon berättar om när hon och Axel skulle föreläsa om socialvård och socialmedicin i Sverige inför en radikal läkarförening vid en amerikansk hälsovårdshögskola som bjudit in paret - där samlingen fick hållas i en källare och hållas hemligt för utomstående.

”Jag minns att vi kände oss som de första kristna i katakomberna”, skrev hon i sina memoarer.

1948 gjorde Axel Höjer ett svenskt utredningsbetänkande vid namn ”Den öppna läkarvården i riket” - där han förespråkade ett system "där den förebyggande vården skulle spela en allt mer dominerande roll inom hälso- och sjukvårdssystemet. Ett system med hälsocentraler på olika nivåer skulle byggas upp, bland annat för att möjliggöra regelbundna hälsokontroller av allt större befolkningsgrupper, i sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande syfte. På sikt skulle alla åldrar täckas in. Både sjukvård och förebyggande vård skulle vara gratis för alla vid vårdtillfället."

Axel Höjer och utredarna erkände att denna reform byggde på idéer utvecklade i USA, och den sk Parran-planen från 1944 "som inriktade sig på att koordinera verksamheten vid medicinska centrum av olika storlek, från kommunala health centers via rural hospitals och district hospitals till stora base hospitals." Dessa idéer mötte under då hårt motstånd från bland annat den privata svenska läkarkåren. Några år senare förverkligades dock många av idéerna:

"Axel Höjer fick inte igenom sina förslag under sin tid som generaldirektör, men läkarkårens motstånd utmynnade i en pyrrhusseger. Med hjälp av den allmänna sjukförsäkringen, som infördes 1955, kom den svenska hälso- och sjukvården inom loppet av ett par decennier att byggas ut i den riktning som Axel Höjer förespråkat, med offentliganställda läkare samt en landstäckande organisation med små och stora vårdcentraler, mindre sjukhus och centralsjukhus. Det enda som mest förblev en dröm var de allmänna hälsokontrollerna."

Sverige fick dock en allmän sjukvård med den struktur som fortfarande råder. I en rad andra länder med skild ideologisk karaktär så gick utvecklingen också i den riktningen. Så blev dock inte fallet i USA:

"Hälsocentrals- och sjukförsäkringsförespråkaren Thomas Parran, vars radikala reformförslag inspirerat kollegan Axel Höjer i dennes utredning om den svenska läkarvården, förlorade sin post som Surgeon General of the United States redan 1948. 50-talets McCarthyism bäddade sedan knappast för lättare förhållanden för dem som förespråkade någon variant av socialmedicin, och allra minst dem som lät termen syfta på kampen för fri och jämlik tillgång till statligt finansierad sjukvård."

Annika Berg förklarar på slutet hur privata intressen genom decennierna lyckats behålla greppet om den amerikanska sjukvården, och att en stark opinion byggts upp hos vanliga högerorienterade medborgare med skepsis mot det som kan tolkas som en socialisering av sjukvården. Det nuvarande motståndet hänvisar hon också några gånger i artikeln till den kristna högern - och hänvisar till te-party-protesterna i somras där det talades om "dödspaneler" och där Obama jämfördes med Stalin eller Hitler. Hon avslutar artikeln med att skriva att en milstolpe passerats om Obama och Demokraterna lyckas bryta den långa traditionen av reformmotstånd i frågan.

Något perspektiv på de i USA ideologiska argumenten mot en allmän sjukvård, framförs inte - men artikeln som här kan läsas i dess helhet är i ett historiskt avseende, och med en relevant koppling till vårt eget land, mycket intressant och ger ett bredare perspektiv på den debatt som för närvarande pågår för fullt i USA.

Källa: SVD

Se även tidigare inlägg:

Senaten röstar slutgiltigt ja till sjukreformsförslag 20091225

Flygplansterrorist arresterad i Detroit

En 23-årig nigeriansk man arresterades efter att han utlöste en slags bomb på ett flygplan från Amsterdam, som tvingades landa i Detroit där mannen arresterades. Situationen räknas som ett terroristförsök och mannen fanns på en varningslista, men ansågs inte utgöra ett tillräckligt stort hot för att placeras på icke-flyg-tillträdes-listan. MSNBC har här ett inslag om händelsen:

Visit msnbc.com for breaking news, world news, and news about the economy

President Obama - som befinner sig på julsemester i Hawaii - följer situationen därifrån:

Visit msnbc.com for breaking news, world news, and news about the economy

Amerikansk fånge i talibanvideo

Talibanerna har släppt en video av en amerikansk soldat som i somras blev tillfångatagen av talibanerna i Afghanistan, där denne förklarar att han blir behandlad som en människa av talibanerna till skillnad från de som tillfångatagits av USA. Videon är förstås inget annat än en talibansk propagandavideo. Här är den - där även president Obama ifrågasätts av talibanerna som i slutet av den andra videon intervjuar en "civil" afghan vars budskap till Obama är att dra tillbaka de amerikanska styrkorna från landet frivilligt:

Del 1:



Del 2:



Se även tidigare inlägg:

Soldat tillfångatagen av talibanerna 20090719

Obama - videovecka 49

Den sista videoveckan innan julen talar Obama för första gången tillsammans med sin hustru Michelle, och talar om julen, med ett speciellt budskap till de amerikanska trupperna.

"But even in these tough times, there’s still so much to celebrate this Christmas. A message of peace and brotherhood that continues to inspire more than 2,000 after Jesus’ birth. The love of family and friends. The bonds of community and country. And the character and courage of our men and women in uniform who are far from home for the holidays, away from their families, risking their lives to protect ours."

Se även tidigare inlägg:

Obama - videovecka 48 20091219

Senaten röstar slutgiltigt ja till sjukreformsförslag

Senaten röstade igår ett slutgiltigt ja till en Senat-version på sjukvårdsreform - ett förslag som nu måste jämkas med förslaget från Representanthuset. Fox News har här ett inslag om den processen:



Och här har Washington Post en artikel om den stundande jämkningsprocessen. Några svåra frågor i denna jämkningsprocess återstår likväl står det tydligt att Obama genom Senatens tidigare ja-röst, nått längre än någon annan president i att reformera den amerikanska sjukvården. Vi får se om han når ända fram.

Se även tidigare inlägg:

Nästa fas i sjukvårdsprocessen 20091223

Chris Matthews: har Republikanerna blivit konfederationspartiet?

Chris Matthews frågar här om Abraham Lincolns Republikanska parti har förvandlats till det nya konfederationspartiet - dvs partiet, som likt det Demokratiska Dixiecrat-partiet på 1960-talet bröt med moderpartiet för att skydda delstaterna från den federala regeringens inflytande:



Matthews missar dock en viktig poäng: Abraham Lincoln ville implementera den amerikanska frihetsdeklarationens och konstitutionens sk "negativa friheter" (dvs friheter från förtryck) - inte införa "positiva" statliga privilegier till svarta. Under 1900-talets progressiva era expanderade man innebörden av begreppet om vad dessa konstitutionella friheter innebar, och menade att det inte längre bara kunde gälla friheten från statligt förtryck utan också borde innebära frihet från storföretag- och kartellbildningsförtryck. Där menade progressiva Republikaner (Theodore Roosevelt) att den federala staten hade en roll att spela - något även Demokrater med tiden (och i synnerhet med Franklin Delano Roosvelt) skulle komma att anamma (bortsett från sydstatsdemokraterna, likt Dixiecrats, som hänvisade till det tionde konstitutionstillägget för att hävda rätten att bevara sin rassegregation). Demokraterna gick dock längre än att förespråka den federala statsmakten för garantera de negativa friheterna till alla medborgare - de ville med tiden också införa sk "positiva" privilegier - ungefär som vi utan några större ideologiska betänkligheter gör i Europa - men som det krävs en icke-bokstavlig tolkning av den amerikanska konstitutionen för att göra på samma sätt i USA. Sydstatsdemokraterna försvann med tiden, och det parti som skulle mena att detta var att missbruka den konstitutionellt påbjuda regeringsmakten blev istället de konservativa Republikanerna under ledning av Ronald Reagan.

Om Chris Matthes tes kan därför sägas: Republikaner är i viss mån de nya konfederationisterna - men inte för att de vill återinföra slaveri eller avskaffa kvinnlig rösträtt - utan helt enkelt därför att Demokraterna lagt in en helt ny (europeiskt socialdemokratisk) innebörd i begreppet "federalist", och inte bara vill att staten ska garantera medborgare de okränkbara rättigheter som utstakas i Frihetsdeklarationen och Konstitutionen, utan också mycket annat - som i nuvarande fall, en slags allmän socialiserad sjukvård (denna gång socialiserad på så vis att medborgare av staten kommer att påtvingas den).

Det är en viss, och en viktig skillnad. Och en ytterst ideologisk fråga, som handlar om synen på det amerikanska samhällsbygget - som till skillnad från många andra samhällsbyggen är ett mycket ideologisk sådant, baserat just på Författningsfädernas idéer främst uttryckta i Frihetsdeklarationen och Konstitutionen. Om man vill föra en politik så som Demokraternas nuvarande, måste man nämligen revidera synen på Konstitutionen - det blir svårt att tolka den bokstavligt (varför de flesta liberaler talar om att Konstitutionen bör ses som ett levande dokument, snarare än som ett statiskt sådant) - Konstitutionen blir för dessa bara ett medel att fritt bruka sig av för att nå sitt eget drömpolitiska samhällsbygge, istället för att bygga sitt samhälle kring den redan befintliga Konstitutionens utstakade ramar. Konservativa ser konstitutionen ur ett mer fundamentalistiskt perspektiv (sk strict constructionalists).

Jag stöder i det avseendet tveklöst den konservativa synen (som Ronald Reagan kom att personifiera). En orsak till det var att jag i mina tonår läste igenom min favoritideolog Thomas Jeffersons 20 000 brev (dock inte ord för ord) - och i efterhand har jag svårt att finna några liberala argument som lyckas överglänsa hans argument kring hur en god statsmakt borde vara uppbyggd för att bevara det goda inte bara temporärt utan också 200 år fram i tiden. När jag gick i gymnasiet så jämförde jag Jefferson med Marx, och drog slutsatsen att Jefferson vare avsevärt vettigare. Socialdemokrati är inte marxism och Obama är heller inte kommunist - men principerna bakom båda ideologier leder åt två olika håll, och det är just de principerna Demokraterna ruckar på när de tolkar Frihetsdeklarationen och Konstitutionen som ett "levande dokument" (dvs lite som de själva vill att de ska kunna tolka den). Kortsiktigt behöver detta inte innebära så mycket. Demokraternas sjukvårdsreform kommer inte att göra USA till ett Sovjetunionen - men däremot kommer tveklöst en ideologisk hörnsten ha försvunnit ur det amerikanska samhällsbygget. En ideologisk hörnsten som gjort att god politik - ur ett historiskt översiktligt perspektiv - kunnat bevaras inte bara i 10 eller 20 år, utan i 200 år. Ingen annan nation på jorden har lyckats med det (definitivt inget europeiskt land) - detta är den amerikanska exceptionalismen. Överges principerna till detta så kommer återigen USA inte att bli något Sovjetunionen, däremot kommer de inte att lyckas vara en ledstjärna för mänskligheten i 200 år till. Vilket ur ett litet större historiskt perspektiv vore tragiskt. Det är också en orsak till varför jag överlag stöder Republikanerna framför Demokraterna.

Se även tidigare inlägg:

Nobelpriset, Obama och amerikansk exceptionalism 20091010